Arkiv

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Sista inlägget på Relativitetsbloggen

Jag förlåter härmed alla dem som gjort mig och mitt land ont, invandrare såväl som svenskar. Det är tvunget för min egen själsfrid. Med detta sagt så innebär det inte att jag i framtiden i mitt land kommer att tolerera invandrares förtryck, könsstympning och/eller hedersmord mot andra människor, eller kanske jag skulle säga kvinnor, som tillhör deras egen folkgrupp. Den som berövar andra människor sin Gudagivna handlingsfrihet i förtjänar ingen frihet själv. Det gäller enstaka svenska män med. 

P.S. Eftersom detta är mitt sista inlägg på Relativitetsbloggen så kan det komma att alterneras över tiden.

Roger Klang, den 10 mars 2015

Kategorier:Uncategorized

God Jul alla pånyttfödda (som Anders Borg) och inte att förglömma alla dödskallar!

20 december, 2012 1 kommentar

imagesCAE156DL

Kategorier:Uncategorized Etiketter:

Mormonkyrkan eller Svenska kyrkan

11 november, 2012 Lämna en kommentar

Mormonkyrkan eller Svenska kyrkan

Man har som modern kyrka två val vare sig man är Mormoner, Katoliker eller Svenska kyrkan. Man kan antingen avsäga sig kyrkans tidiga lärdomar typ att skärselden drabbar alla som har fel tro eller att kvinnan är underordnad mannen, och att sedan hamna på defensiven och ända upp i en pseudokristendom, eller så kan man vidmakthålla att skärselden drabbar alla som har fel tro och att kvinnan är underordnad mannen och rakryggat stå upp för sin tro. Men att stå för kyrkans tidiga doktriner har sitt pris genom att man alienerar många människor, just detta är LDS stora dilemma.

Nu har Mormonkyrkan aldrig trott att människor hamnar i skärselden, men möjligen att kvinnan är underordnad mannen. Åtminstone i praktiken, då Mormonkyrkan tillämpade månggifte ända fram till 1890. Om inte det är att underordnas att för att inte lämnas utanför gemenskapen tvingas acceptera att man som kvinna är en bland många fruar till samma man så vet inte jag vad.

Mormonkyrkan är en sådan kyrka som rakryggat står för sin tro än idag, och på grund utav att kyrkan hävdar sig ha haft en Gudomligt ledd kyrka under mycket lång tid med ett avbrott på ett antal hundra år, så kan kyrkans idag levande profet, President Thomas S Monson, inte revidera kyrkans tro på månggifte under det förra seklet. Därför säger han ingenting om det, och nya medlemmar får reda på oklarheter om kyrkans historia på omvägar endast. Det finns en tydlig skillnad mellan Mormonerna på 1800-talet och dagens polygama utbrytare som FLDS, och det är att allt det som FLDS ledare Warren Jeffs säger verkar komma rakt från helvetet för vilken moralisk person som helst inklusive Mormoner på såväl som  1800-, 1900- som 2000-talet. De äkta Mormonernas tidiga historia är väl dokumenterad och man vet precis vad Mormonernas ledare sade i sina tal till kyrkans medlemmar redan under tidigt 1800-tal. Därför så kan man veta att trots månggifte så var Mormonerna högst mänskliga, ja till och med moraliskt och medmänskligt bättre än de flesta 2000-talsmänniskor i något land eller alla länder.

Men månggifte är fel, och jag kommer inte ifrån detta faktum som Gudstroende. Det är fel idag, och jag kan inte tänka mig att det var någonting annat än ett misstag av Kyrkan på 1800-talet. Men så får man inte säga som Mormon. Men gissa vad, jag säger det! Jag lever dock numera i utkanten av Kyrkan, jag vet att Profeten har sanningen i sin hand, men hade jag levt i mitten av 1800-talet så hade jag aldrig blivit Mormon på grund av deras seder med månggifte. Det var inte bara kvinnorna som drabbades, även unga män och tvivlare fick betala priset för seden med månggifte.

Man vill ju ha en fru som man älskar och som älskar en tillbaka, inte många fruar! Så säger nog 100 procent av alla dagens Mormoner.

Profeten hävdar sig inte vara en perfekt människa, inte ens en perfekt Kyrkans ledare har jag hört honom kalla sig trots att han är en Profet. Dock så måste kyrkans ledare lära sig att skilja mellan historia och religion. Var inte oärliga om kyrkans historia genom att förtiga den eller dölja hur många år som månggiftet i kyrkan existerade. Var Joseph Smith polygamist? Jag har aldrig fått reda på om det är så. När man är medlem av LDS får man bara reda på den historia om kyrkan som kyrkans ledare vill att man ska få reda på. Därför kommer det som en chock när man på omvägar konfronteras med kyrkans tidigare historia.

Med detta sagt så tror jag att det blir bättre resultat genom att kyrkans ledare står upp för det de tror på, och att det kanske är sådana som jag som får ta på sig att påtala eventuella svagheter i doktrinerna
från 1800-talet rörande månggifte. Kyrkans månggifte är faktiskt det enda som klämmer förutom apartheidpolitiken, som ju faktiskt genomsyrade hela det amerikanska samhället, men som i Kyrkan ändade 1978 genom ett dekret från kyrkans dåvarande profet. Det dekretet var ju faktiskt ett erkännande av den svarte mannens rätt till likaberättigande genom att han från 1978 kunde bli präst i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan eller LDS). Om kyrkans ledare kan revidera det så kan de väl revidera den historiska månggiftesepoken?

Ingen kristen kyrka var en sann kristen kyrka på medeltiden, eller för den delen på 1800-talet till viss del. Men Mormonkyrkan är en sann Kristi Kyrka som följer Kristi bud idag, till skillnad från alla de kyrkor som valde den andra vägen och blev vänsterpolitiska rörelser. Som jag ser det så går det att få både och, en sann kyrka samt en modern kyrka med grunderna i evangelierna! Vem kunde i början av förrförra årtusendet slå sådana dunster i människor om att vi ska älska vår nästa? Vem kunde tänka ut en sådan intrig som det Kristus sade i sådana mörka tider där alla famlade i mörkret, och sedan gå i döden för det, om det inte var äkta vara? Inte ens idag på 2000-talet låter det sig göras. Kristus sade aldrig någonting emot månggifte, men han sade heller aldrig någonting för det.  Man får anta att allt Kristus sade sammantaget var nödvändigt, tillräckligt och inte ett onödigt ord för mycket. Om han inte sade det så var det sannolikt inte uppmuntrat av Gud. Det är mer än man kan säga om det gamla testamentet. President Monson; Jag önskar att du kunde erkänna att monogami är den enda acceptabla formen av äktenskap och göra det på samma sätt som när ni erkände den svarte mannens likaberättigande, med blicken framåt.

Jag kommer alltid att stöda Mormonkyrkan så länge som jag vet att deras ledare är goda människor som leder genom exempel! På sätt och vis så förlitar jag mig på dem för freden i världen, USA har förändrats till det sämre men LDS ledare står fortfarande för det som är gott. Jag gör mig inga illusioner, i händelse av ett krig mellan Sverige och USA så tror jag att många LDS-are kommer att känna sig manade att gå ut i krig mot oss. Då måste vi döda dem, men de kommer åtminstone till himlen!

Om ni inte tror mig om Profetens och Apostlarnas godhet så gå in på lds.org och lyssna på valfri Generalkonferens från de senaste åren! Jämfört med dem så är jag själv rena rama ogudaktigheten. (Jag bjuder på det!) Jag är god vän med en svart man runt 80-årsåldern från Nigeria. Han är med i JKK av SDH (LDS) och bor i Sverige, och han är i samma självuppoffrande godhetsklass som President Monson eller till och med bättre. Jag skäms när jag jämför mig med honom. LDS:arna lever som de lär och leder genom exempel.

Antingen så står man upp för sin kyrka i vått och torrt eller så gör man det inte. Men det betyder inte att man inte kan ha olika åsikter, för sådan är inte min kyrka. Det är bara det att vissa saker inte avhandlas inom kyrkans väggar.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 11 november 2012

Vov!

Vov

Kategorier:Uncategorized Etiketter:

Positiv särbehandling för rörelsehindrade

7 februari, 2012 Lämna en kommentar

Positiv särbehandling för rörelsehindrade

http://www.courthousenews.com/2011/12/28/42575.htm

MANHATTAN (CN) – New York City must make its taxicab fleet more wheelchair-accessible, a federal judge ruled, after the New York Taxi and Limousine Commission conceded that fewer than 2 percent of its cabs can serve the handicapped.
U.S. District Judge George B. Daniels laid out the dismal statistics in an 18-page ruling.
”Currently only 233 of the 13,237 medallion taxicabs in New York City are wheelchair accessible. … Thus, only 1.8% of the medallion taxicab fleet is wheelchair accessible and over 98% is inaccessible. … As a result, availability is scarce, and wait times for wheelchair accessible taxicabs are much higher than wait times for non-accessible taxicabs. … A non-disabled person is over twenty-five (25) times more likely to hail a taxicab within ten minutes than is a person who uses a wheelchair … The likelihood of successfully hailing any taxicab in Manhattan within 10 minutes is 87.33%, whereas the likelihood of hailing a handicap accessible cab is 3.31%,” the ruling states…

Detta med handikappade är enda gången jag är för affirmative actions, eller på svenska – positiv särbehandling. Fast det hade inte behövts någon positiv särbehandling om de hade haft en taxicentral dit man kunde ringa för att boka en resa vid en bestämd avresetidpunkt och från en bestämd plats, i New York. Men amerikanarna gör saker på sitt sätt. Fast vårt sätt är bättre, eller hur?

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 7 februari 2012

Poor Canadians!

Stackars kanadensare!

Kategorier:Uncategorized Etiketter:

Spårväg i Lund? Romantiskt ja, men inte praktiskt hanterbart för trafiksituationen som helhet!

Spårväg i Lund eller inte?

Det är lätt att falla för en romantiskt skimrande bild av ett framtida Lund med spårväg. Jag vill också ha en spårväg i Lund, vem vill inte det!? Men låt oss stanna upp ett tag och tänka. Behöver vi en spårväg i Lund? Vad innebär en spårväg för trafiksituationen i Lund, finns det någon utredning på det? Vilka gator passar sig för en tvåriktad spårväg i Lund? Lund är inte Göteborg, jag har åkt spårvagn i Göteborg och gatorna är helt annorlunda!

Hur ska vi då lösa den allt mer växande staden Lunds pressade bussituation?

Många städer har knutpunkter för lokaltrafiken, men knutpunkter löser inte alltid alla problem. Jag föreslår att vi skapar två busslinjer som går mellan Nöbbelöv och Linero, respektive Gunnesbo och Linero, i färdriktningsformen av en parentes, eller så mycket ”parentes” det kan bli fråga om, om trafiken Nöbbelöv Linero ska gå över Norra Fäladen. Det finns redan idag en buss, buss nr 20, som går mellan Gunnesbo och till Ideon främst, vilken går vardagar morgon och eftermiddag förbi centralstationen och som inte tar vägen förbi Botulfsplatsen, så idén är inte ny. Ute vid Linero kommer Maxlab och forskarbostäder att ligga, låt bussarna gå dit.

På detta sätt belastar vi inte den redan överbelastade innerstaden med mera busstrafik eller spårvagnstrafik, men alla kommer dit de vill även om de måste byta buss, och de kommer dit på enklaste möjliga vis samtidigt som omstegstrafiken fördelas mellan de idag befintliga busslinjerna! Jag har bott i Lund i sammanlagt 25 ½ år, och jag känner trafiksituationen i alla färdriktningar. Självklart så kommer ni aldrig att hitta den perfekta lösningen när trafiksituationen i alla möjliga alternativ är så komplex, men den lösning som jag ger er är den bästa tänkbara av de alternativ som står till buds, tror jag.

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 29/4/2011

”Totenkopfdivisionen” på Grand Hotel

18 februari, 2011 Lämna en kommentar

Idag har jag ätit middag med kostymerna i ”Totenkopfdivisionen” på Grand Hotel. Ja, det var med en kompis, men det var i den miljön vi åt en dagens. Det var på sådana flotta ställen som Totenkopfdivisionens chefer tillsammans med Joseph Goebbels och Heinrich Himmler, de gamla gatuslagsmålskämparna, samlades för att känna sig bättre än andra människor i den egna societeten(?!). Precis likadant är det med den banala ondskans företrädare i dagens societet. Jag har sett både det förre socialdemokratiska kommunalrådet Lennart Prytz och den förre kommunistiska partiledaren, numera feministledaren, och riksdagsledamoten Gudrun Schyman fraternisera med klientelet på Grand Hotel i Lund. De knackade vid något tillfälle på dörren till helvetet, och Djävulen öppnade och bjöd in dem, och de gick villigt in och sålde sin själ som billiga prostituerade för att få känna sig finare än andra. Hur kan jag då veta att Lennart Prytz och Gudrun Schyman har fraterniserat med societeten samtidigt som de ”payed lipservice” om socialism? Jo, jag har själv varit på Grand Hotel och tagit ett par öl i baren (i jeans) vid två-tre tillfällen tillsammans med kamrater (icke societetsvolk). Jag har ingenting ont att säga om personalen eller maten, tvärtom, den var excellent, och byggnaden är flott och ren och rymlig. Men klientelet som följer på den påkostade inredningen och den professionella servicen…! Det var antagligen Nya Moderater hela högen (men inte alla av dem politiker) förutom de välavlönade socialdemokratiska och kommunistiska kommunalråden som horar i societeten. Jag står förmodligen till höger om dem allihop, företagsledare för stora företag inkluderade. Jag förmodar att dessa herrar och damer tänker likadant om mig, att det är jag som är ”Totenkopfdivisionen”, jag med min kontroversiella blogg. Det är bara det att Gud har displayat ett privat moln för mig som talar om att det är jag som är nyckelpigan som drar dödskallemolnet. Där av följer att de är dödskallarna tillsammans med deras alibi kvinnoförtryckarna – Totenkopf!!!!! Jag föreställer mig att det är i sådana flotta miljöer som regeringen rör sig i, mer än de behöver. Men regeringen och Gudrun Schyman ska få rätt att dementera här på min blogg! Nå, är ni en del av societeten, rör ni er bland societeten även när ni inte måste? Om jag får makt så kommer jag aldrig, aldrig äta på sådana ställen om jag kan undvika det! Det var första, och sista gången, jag åt på Grand Hotel sedan jag var 14 år och gick på julbord med familjen. Missförstå mig rätt, jag anser att många av dessa människor i ”Totenkopfdivisionen” är samhällsnyttiga människor. Det är bara det att, det att de är nyttiga inte automatiskt ger en inträdesbiljett till himmelriket! Jag gick inte i kostym på lunchen, men jag äger ett par kostymer. Min första kostym köpte jag enkom för att ha på min fars begravning. Den kostade 1 700 kr 1998, men priset var väl högt för kvaliteten på den, min andra kostym kostade 800. Min nuvarande kostym köpte jag för att ha i kyrkan när min gamla var utsliten, denna nya kostym köpte jag på Ullared för 800 kr för ett och ett halvt år sedan. Kostymnissarna på Grand Hotel hade förmodligen bara Armani-kostymer. Jag ska aldrig köpa en Armani-kostym bara för att känna mig bättre än andra! Min nuvarande kostym för 800 duger bra för allt man kan tänkas medverka i. Förmodligen tänker herrarna som besöker Grand Hotel regelbundet, att de aldrig ska klä sig i en billig kostym och äta plankstek till middag på restaurang Stäket, lika tvärsäkert som jag säger att jag inte ska äta på Grand Hotel i Armanikostym. Men bara ett av dessa båda sätt att tänka leder till himmelen! Förmodligen tänker de nedvärderande men mer eller mindre omedvetet att jag tillhör trasproletariatet och inte borde visa mig på Grand, och det är ju sant att jag tillhör trasproletariatet, men jag står längre till höger om dem. Och bara en av oss kommer till himlen!

Är jag inte orättvis som jämför gatuslagsmålskämparna i Totenkopfdivisionens och Naziregimens topp med socialdemokratiska kommunalråd, kommunistiska riksdagsledamöter och De Nya Moderaterna? Ja, OK då, jag ber om ursäkt till herr Hitler här och nu! Hitler har förmodligen större chans att komma till himmelen än dessa bekvämlighetssträvare och karriärister, de hade ju helt olika utgångspositioner och uppväxtförhållanden. Hitler blev regelbundet som barn brutalt misshandlad av sin far. Jag tror ärligen att Hitler har större chans att komma till himmelen än den politiskt korrekta majoriteten i regering och riksdag i Nya Moderaterna! Den banala ondskan leder snabbare än den rena ondskan, till den själsliga döden.

Mvh till Gudrun Schyman (v), Lennart Prytz (s) och även den socialistiske f.d. politiska Ärkebiskopen i Lunds Domstift av svenska kyrkan – KG Hammar – som jag också har sett på Grand Hotel en gång vid en av de fåtal tillfällen och timmar jag har befunnit mig där, från Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 18/2/2011

P.S. En gång i tiden på 70-talet var Lennart Prytz min rektor på Fågelskolan i Lund, han var en bra och auktoritativ rektor. Synd att han skulle hora (förmodligen)!

Anledningen till att jag kallar spaggarna för spaggar

6 december, 2010 5 kommentarer

Anledningen till att jag kallar spaggarna för spaggar, och inte svartskallar eller ännu värre, niggers, är för att ordet ”spagge” kommer från ordet ”spaghetti”, och det är det enda svenska skällsordet för kvinnoförtryckarna, som inte anspelar på människors ras. Ordet har helt och hållet en kulturell mening. Ordet utelämnar inte heller västeuropéerna eller amerikanarna från att hamna i denna celebra skara, det samlar alla i ett, invandrare, européer (förutom tyskarna) och amerikaner, vita såväl som bruna och svarta av vilka jag föredrar de bruna och de svarta som är mycket mindre skyldiga till ensidig kvinnostöld. Samtidigt exkluderar ordet i traditionell mening Ostasiaterna.

Det är bättre att fortsätta vara drabbad och oskyldig och komma till himlen, än att vara förövare och skyldig och hamna i helvetet.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 6/12/2010

Kategorier:Uncategorized Etiketter:

Pappiot, Mammiot.

4 december, 2010 Lämna en kommentar

Det här inlägget blir lite personligt. Jag har så ofta pratat om min far i samband med min patriotism, men aldrig om min mor, därför så tänker jag ge min syn på henne nu.

Man kunde tycka att min mor kunde ha tagit mig in i värmen eller kontaktat psykvården, när jag var sjuk utan att äta medicin i fem år, i synnerhet som vi levde i samma stad. Men jag var inte kontaktbar, jag var säker på att jag var frisk och utvald och det gick inte att diskutera med mig. Utvald tror jag fortfarande att jag är, men inte frisk. Jag har bra sjukdomsinsikt idag. På den tiden i alla fall så fick man inte tvångsomhänderta människor som inte var en fara för sig själva eller omgivningen. Min far bodde för övrigt bara en mil ifrån Lund, i Malmö, men jag bodde inte hos honom heller. Men sant är att jag nog höll av min far mer än jag höll av min mor, när jag var tonåring. Man kräver så mycket mer av en mor än av en far, en far behöver i princip bara vara närvarande och icke-våldsam för att man ska acceptera honom. En mor måste klara så mycket mer. Faktum är att jag håller av min mor mycket. Jag grät inte på min fars och min morfars begravning trots att jag höll av dem bägge, men jag undrar om jag inte kommer att göra det på min mors. Jag grät inte på min fars begravning, för det är så mycket jag accepterar Guds vilja. Jag agerar inte ut i flamboyant sorg. Däremot grät jag på en kvinnlig god väns begravning, hon blev bara 29 år. Jag grät inte för den dödes skull, men väl för min kvinnliga väns två små barn, som bara hade sin pappa kvar och som inte förstod riktigt varför de inte kunde få se sin mor mera.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 4/12/2010

Kategorier:nyckelpiga, Uncategorized Etiketter: