Archive

Archive for the ‘skolan’ Category

Karaktärsmord av mina peers

5 november, 2011 2 kommentarer

En tjej i ungefär min ålder som jag permanentlänkar till på
min blogg har råkat illa ut, och jag vill hjälpa henne. Jag publicerade detta i
kommentarsfältet på hennes blogg, läs även hennes blogginlägg om hennes svåra
situation på http://www.skrivkonst.net/2011/11/03/att-avlagga-prov-i-en-asiktskurs/

Victoria Wärmler! Det de sysslar med är karaktärsmord i stor
skala. De omöjliggör försörjningsmöjligheterna för sådana som dig och mig
Victoria, bloggare som godtyckligt anses vara rasister, men även för människor
som bara har åsikter som avviker från godhetskörens eller ”Totenkopfdivisionens”
(Dödskalledivisionen, en ökänd SS-division med dödskallen på kragspegeln)som
jag kallar dem. Det skulle lätt kunna utvecklas till att bli även ett justitiemord
mot dig om du anmäler.  Jag kände en
kille i Arlöv utanför Malmö som läste till sjukvårdare här nere och råkade ut
för ungefär samma sak som du antagligen kommer att få uppleva, när de fick reda
på att han var Sverigedemokrat så portade de honom från skolan, trots att han
nästan var klar med utbildningen. Han gjorde inte ett skit åt det tyvärr, han
visste vad han var up against. Samma människor som gör det här mot dig kallar
omöjliggörande av försörjningsmöjligheter mot en minoritet när det händer i
andra länder för förföljelse. Det var likadant när jag läste statsvetenskap för
något år sedan, på den utbildningen fick man inte vara för dödsstraff, för då
åkte man ut. Jag sade naturligtvis inte att jag var för dödsstraff, och jag är
inte ens Sverigedemokrat. Vad de egentligen sade med detta var att alla amerikanare
är extremister, utom de som är emot dödsstraff, som är i minoritet.  Samma institution är genuscertifierad om det
kan ha med någonting att göra. Samme lärare som sade det här på den första
kursen skulle åka till USA till hösten och undervisa på Stanford. Detta var i
Lund för ett och ett halvt år sedan. Jag hoppas att den här läraren inte gör
sig omöjlig i Amerika på grund av sina åsikter om dödsstraff och blir utesluten
från samhället och får dra omkring som en trashank på gatorna. Hans ideologi
var någon slags rödgrön röra, ungefär där stod han politiskt, mest troligt
miljöpartist, och definitivt politiskt korrekt. Det värsta är att jag tror att
det som kommer att hända, om man drar ett uteslutande av dig på grund av dina
åsikter från utbildningen du går inför skranket, så skulle domstolen inte döma
till din favör. Om ens en anmälan hade gått till domstolen, åklagaren som
handhåller ärendet skulle förmodligen inte ens släppa igenom ärendet till
rättegång hur uppenbar diskrimineringen och lagbrottet än är. Men just därför,
om det skulle hända att de petar dig från utbildningen, så vill jag att du ska
dra det till domstol för att ställa det på sin spets och se hur det ligger till
med demokratin, och sedan rapportera på din blogg dag för dag under rättegången
som följer (om den inte blir en formalitet och du huggs ned på en timme).
Skulle det inte gå till domstol så kan du rapportera om det också. Om det inte
går demokratins väg och de dömer till din favör så vill jag att du vänder dig
till tidningarna med debattinlägg, typ SvD och DN, och hävdar att vi inte lever
i en demokrati. Du får inte glömma Rapport och Aktuellt även om vi båda vet att
de inte kommer att ta upp din sak, men det är viktigt att du har tömt ut dina möjligheter.
Rapportera sedan hur det har gått med det på din blogg och vänd dig till
SD-ledningen för att få hjälp med att föra ut din sak. Jag vet att de inta har
mycket större möjligheter än du att föra ut resultatet av rättegången eller den
uteblivna rättegången till allmänhetens kännedom, men lite större möjligheter
har de i alla fall än en gräsrots-SD:are.

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 5 november 2011

Så sent som 1973 avskaffades dödsstraffet för landsförräderi i krigstid. Dödsstraff är alltså inte direkt någon anomali.

http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=6205705

Simon Fors (V) twittrar om att alla
”Moderater är extremt obehagliga och förtjänar bly.”

Partiets högsta ledning ska avgöra hans
fortsatta politiska gärning.

NSD
(Norrländska Socialdemokraten) berättade i lördags att Simon Fors – ledamot i
kommunfullmäktige och i landstingsfullmäktige – i sin twitter (mikroblogg på
Internet) skrivit ”inga Moderater förtjänar nåt annat än bly” samt
”alla Moderater är extremt obehagliga. Utan undantag”.

Många
inlägg handlar om just moderathatet och några inlägg formuleras så här:

”Min
starka kärlek till vänner och kamrater som drabbas av högerpolitiken gör att
jag hatar borgarsvinen så jävla mycket.”

”Att
reta upp borgarna är blott ett delmål för mig. Jag ämnar ta ifrån dem allt och
helt enkelt avskaffa dem.”

Fler
inlägg

I
ett sammanhang hamnar Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, i
fokus.

Simon Fors
inlägg i det ärendet:

”Jag
har ingen riktig koll på dem (läs: SvD ledarredaktion)? Men är hela redaktionen
rasister och tortyrförespråkare eller är det bara Gudmundson?”

”Alla
tänkande människor förespråkar väl Per Gudmundsons avrättning?”/…/

– Jag
hatar människor som driver en politik som gör att människor blir utförsäkrade,
som tvingar in människor i fas 3, som faktiskt driver människor till självmord.
Hur kan man inte hata dem som gör så, det förstår jag inte? Politik är
en kamp på riktigt och jag avskyr mina politiska fiender och om de tycker om
mig… Ja, då gör jag ju något fel, säger Simon Fors.

På frågan
om han är för demokrati säger han ”självklart, människor får rösta som de
vill, men jag vill inte vara vän med en borgare”./…/

Siv Holma
är Vänsterpartiets riksdagsman från länet och hon har uppmärksammat
twittrandet.

Reaktion?

– Jag blev väldigt förskräckt och jag har under min tid i partiet inte varit med
om något liknande (sedan år 1978). Det är inte värdigt att uttrycka sig på det
sätt som Simon Fors gör, det är ingen bra demokratisyn och Vänsterpartiet ser
mycket allvarligt på detta, säger Siv Holma som har skickat saken vidare till
Vänsterpartiets partisekreterare Anki Alsten för att hon ska prata med Simon
Fors.

Siv Holma
känner Simon Fors och hon tror att han inte tänkt igenom konsekvenserna av sitt
agerande.

Menar du
att han agerat överilat i minst tiotalet inlägg på kort tid?

– Jag menar att jag inte känner igen honom i de inlägg han har lagt ut, säger Siv
Holma.

Kan han
fortsätta med sina förtroendeuppdrag?

– Det är jättesvårt att säga, jag känner en annan sida av Simon Fors. Jag låter
partisekreteraren hantera frågan, säger Siv Holma. Citat; Norrländska
SocialDemokraten

 

Intressant hur Vänsterpartiet hanterar Simon! Simon Fors skiljer sig från mig i det att jag inte vill ta livet av någon som står vare sig till höger eller till vänster här på jorden, bara i efterlivet om de inte omvärderar sina politiska gärningar, men helst inte, om man undantar att jag är dödsstrafförespråkare för grova brottslingar som begår överlagt eller berått mord på oskyldiga civilister.

Vill
brottslingarna ta livet av varandra så nöjer jag mig med stränga straff för att
de äventyrar civila människors liv och hälsa i processen. Om en gangster i
processen att mörda en annan gangster mördar en civilist av misstag, så ska han
också ha dödsstraff. Om en gangster mördar en annan gangster men inte på öppen
gata, så markerar vi med bestämda straff. Så sent som 1973 avskaffades
dödsstraffet för landsförräderi i krigstid. Låt oss införa även det igen, för
grovt landsförräderi i krigstid! Men först måste grundlagen ändras efter en lång
process med minst ett val emellan för att vi ska kunna införa dödsstraff.

 

Något
som vi kan införa redan nu är att mildra vapenlagen för handeldvapen och
pepparspray för myndiga psykiskt friska människor, för att för grovt brott
ostraffade civilister som vill kunna försvara sig mot bl.a. kriminella gäng
inte ska behöva inordna sig i skytteklubbar och avkrävas en viss
skjutskicklighet för att få äga ett vapen. Det är särskilt viktigt för
kvinnornas skull. Simultant så straffar vi grova våldsbrottslingar och
våldtäktsmän med hårda 20-25-åriga fängelsestraff på slutna anstalter utan
möjlighet till benådning om de ens innehar ett handeldvapen. Det påminner lite i
konsekvenserna om Ronald Reagan´s ”Three strikes and you are out!”, fast det är
ett bättre förslag mitt förslag eftersom med three strikes and you are out
någon som har straffats för minst ett våldsbrott och ett småbrott döms till ett
25-årigt straff om han snattar ett tuggummi. Med mitt system så drabbas bara
sådana som planerar att begå grova brott i framtiden. En dömd våldtäktsman
eller en rånare eller en våldsbrottsling som innehar ett handeldvapen kan ju
per definition bara inneha vapnet i ett enda syfte – att våldta, råna eller att
mörda! Förvaringskriterierna i hemmet för handeldvapen måste vara rigorösa, och
vapenägaren ska göras juridiskt ansvarig i brottsbalken om en olycka händer med
en av familjemedlemmarna eller om det visar sig vid en kontroll att han eller
hon bryter mot vapenlagens krav om förvaring av handeldvapen i hemmet. Själv
har jag skjutit på en skytteklubb i ett halvår 1990 och jag var oerhört oduktig
och skulle aldrig klara att skjuta tillräckligt skickligt för att erhålla
vapenlicens. Är det ett bra betyg för våra vapenlagar att en person som mig,
som var sjuk i paranoid schizofreni utan att äta medicin mot sjukdomen eller
ens vara medveten om att jag var sjuk, kunde skjuta kaliber 45 på skytteklubb
och automatiskt skulle ha erhållit vapenlicens så länge som jag var medlem av
klubben och gick dit och sköt och gjorde det tillräckligt bra? Är det ett bra
betyg för våra vapenlagar att endast bra skyttar får vapenlicens när dessa lika
gärna kan vara en Peter Mangs (Malmöskytten i medierna 2010) likväl som en
dålig skytt kan vara en störd människa, vad är det för kriterier för
vapenlicens att man skjuter prick bra, frågar jag? Är det ett bra betyg att
sådana störda människor som Peter Mangs kunde inneha vapenlicens? Späda kvinnor
har idag inte ens lov att inneha pepparspray. Därför, släpp vapenlicensen fri
för ostraffade friska myndiga människor, men gör det under ansvar! Själv kommer
jag aldrig att komma ifråga för vapenlicens p.g.av min sjukdom, men jag känner
inte att jag behöver äga ett handeldvapen för min egen säkerhet heller, så
länge som grovt kriminellas möjligheter att inneha vapen bemöts med ett
repressivt straffrättssystem för olaga vapeninnehav. Faktiskt så kvittar det om
man ger vapenlicens till majoriteten som vill ha det, repressiva straff för
olaga handeldvapeninnehav ska vi ha ändå! Progressiva politiker i det
borgerliga blocket göre sig inte besvär. Vänstern ställer sig på våldsbrottslingarnas
sida, men folket gör det inte, i synnerhet inte de ungdomar i Malmö som knappt
kan gå utanför dörren utan att plockas på sin mobiltelefon av fientligt sinnade
gäng utan empati för andra än sina egna. Det repressiva straffrättssystemet jag
förordar ska vara till för att göra det tryggare för dem som målats ut som
enkla måltavlor gång på gång av empatihämmade grova(!)brottslingar! Det är bara
en viss typ av människor som råkar ut för grova brott gång på gång och dessa
har alla mot sig, som regering och riksdag och kriminella ungdomsgäng. De får
aldrig någon upprättelse, hela tiden talas det om att det är indragningarna på
ungdomsgårdar och andra ungdomsprojekt som är orsaken till vissa människors
brist på empati. Vad skulle hända om en sådan här kille eller tjej gick in på
en ungdomsgård i Malmö? Han eller hon skulle bli rånad och förnedrad likförbannat!
Så vem är ungdomsgårdarna till för? Om man ändå hade hållit dem rena från
gängen, men det är en omöjlighet. Så lägg ned ungdomsgårdar för statliga pengar,
vill någon kommun öda pengar på ungdomshierarkiska projekt för halvkriminella
och helkriminella så låt dem avgöra det själva, men vill dem inte så håll er
röda petiga meddlarhandske för er själva! Det blir inte mindre kriminalitet i
samhället för att man tar in och hyser empatihämmade ungdomar under tak, det är
en myt. Däremot så blir det mindre kriminalitet i samhället om man tar in och
hyser empatihämmade ungdomar i ungdomsfängelse om de döms för ett grovt brott
som rån, våldtäkt eller misshandel, för då begränsar man deras rörelsefrihet
och bestämmer vem de ska umgås med. Skola dem under tiden så som de skulle ha
blivit skolade i frihet. När de kommer ut så väljer de själva hur de skall leva
sina liv, om de ska dra fördel av sin skolning eller om de ska ägna sig åt ”alternativa
yrken”. Då har de inget att skylla på om det går åt skogen!

 

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 14/6/2011

Vänsterjournalisternas kontroll över vem som ska få bli journalist

11 januari, 2011 1 kommentar

Följande brev till författaren och lobbyisten Bertil Häggman skrevs i November 2010 av mig. Där kan man se exempel på hur medievänstern kontrollerar vilka som ska få bli framtida journalister efter vederbörandes politiska läggning (man kan också se hur dum jag tycks vara). Medievänstern har rätt till att neka till anklagelserna, men inte utan att avsäga sig rätten till att bestämma vilka som ska få bli journalister i framtiden! Fair trade?:

Hej Bertil Häggman!

Jag läste din bok ”Medlöparna” och tänkte bidra med lite information om hur det går till idag på Skurups folkhögskola i Skåne, och deras komprimerade men välrenommerade journalistutbildning. 2009 sökte jag mig till utbildningen där. Endast c:a 1 av 4 eller 1 av 5 får plats varje år, eftersom det är så många som söker och det är bara 28 som antas. Vi fick gå igenom 4 prov, som skulle avgöra vår plats i rankningen totalt.

1) Det första momentet heter ”nyhetstelegram” och går ut på att lyssna på ett nyhetsinslag från P1 och sedan återge det väsentliga i informationen. Det kan tyckas lite irrelevant idag med vår digitala ljud- och bildupptagning. Jag som skriver mycket använder t.ex. en digital diktafon när jag arbetar. Den tar nästan ingen plats alls. Jag fick resultatet 0,5 av 2 möjliga poäng på detta moment. (I praktiken var det en fyragradig resultatskala på alla 4 moment.)

2) Det andra momentet kallas för ”kreativitet”, och går ut på att fantisera ihop en story från noll med papper och penna. Att momentet heter ”kreativitet” tolkar jag som att det kreativa historieberättandet får stort utrymme i bedömningen, och att man använder papper och penna tolkar jag som att även stavningen tas med i bedömningen, fast sekundärt. Just detta moment är synnerligen olämpligt! Man ska aldrig fantisera ihop eller fabricera en historia som journalist, så varför ska man göra det nu? Jag skrev därför om hur mitt byte av medicin hade lett mig till att jag kunde börja läsa till ett yrke, i verkligheten. Men detta andra moment bestod av två dikotomiskt uppdelade deltest, och det andra deltestet gick ut på att man skulle hitta angreppsvinklar på hur man skulle gå tillväga källkritiskt. Denna del av momentet är högst relevant, men det borde ha varit ett eget moment! Mitt resultat på detta till ena halvan något suspekta moment var en etta (1). Men min stavning är det i alla fall inget fel på, och mina idéer för hur man skulle gå tillväga för att hitta källkritiska angreppsvinklar var omfattande och kreativa. Jag skulle tro att det är detta deltest av moment 2 jag bäst klarar av! Men totalt fick jag alltså en etta (1), och resultatet (som de skickade mig via posten tillsammans med övriga 3 momentresultat) på detta moment, delades inte upp dikotomiskt i två betyg.

3) Det tredje momentet kallas för ”allmänorientering”. Det är väl inget att orda om detta test, det är vad det låter som och frågorna är varierande om både utrikes- och inrikesrelaterade ämnen. Jag fick 1,5 i resultat.

4) Nu kommer vi till kärnan i min analys, att intagningen till utbildningen till journalist på Skurups folkhögskola är politiserad. Detta sista test är i realiteten avgörande för om man ska ha en chans att bli en av de 28 som kommer in. Det heter ”referat” och är inte ett test i egentlig mening. Det är en utfrågning av två journalister (obs, inga lärare, inte heller för hållandet eller bedömandet av testerna i något av momenten), som ställer frågor som; ”vad kommer du att göra om du inte kommer in på utbildningen”. Jag tolkade det som att de menade vad jag skulle ägna mig åt för leverne. Överlag så blev det väldigt personligt, och min blogg kom upp på eget initiativ, men de fiskade efter det mycket subtilt. När vi var klara visste de allt om var jag stod politiskt, att jag är en Reagan-fan och mycket ekonomiskt liberal och konservativ med svenska mått mätt om man jämför mig med moderaterna och centern. Jag fick en etta (1) på detta test.

Sammanlagt hamnade jag på en plats 73-90 av runt 130. Att jag hamnade på en plats med ett spann mellan 73 och 90, en divergens på 17 platser, bevisar att främst moment 4 är tungt vägande för om man kommer in på utbildningen. Det står ju också i brevet jag fick på posten med mitt resultat; ”Du placerade Dig inte bland de 28 som antagits till kursen. Av samtliga sökande ligger Du enligt vår bedömning (understrykning av mig) på plats_____73-90______.” Att moment 3 är det enda momentet med en konkret poängsättning av totalt 4 moment, när det borde ha varit tvärtom, gör ju att man misstänker ännu mer att moment 4 är direkt avgörande för om man får plats. Också det att det konkreta moment 3 var det moment jag fick högst poäng i styrker misstankarna. När kreativitetstestet får avgöra hur väl man stavar (förmodat) med en abstrakt poängbedömning för momenten i sin helhet, så är någonting fel! Ett av testen borde ha varit ett regelrätt ”stavnings- och grammatiktest”, och mycket av den totala betygssättningen borde ha baserats på detta test samt ”allmänorienteringen” som den ser ut idag, som ju bägge skulle vara närmast omöjliga att politisera men ändå ge en bra bild på ens förmåga att skriva rent, och vad man vet. Utan att för den sakens skull utöka antalet tester till fem eller flera. Utfrågningen, eller ”referatet”, kunde man helt ha skippat för det är inte relevant hur man är som person eller vilka politiska värderingar man har för om man ska få bli (obs, jag är ironisk) journalist!

Det enda moment som är relevant är moment 3 ”allmänorientering”, och i samband med detta test moment 2 ”kreativitet” bara för att få en bild av hur sammansatt man skriver och hur väl man kommer att klara undersökande journalistik, enligt det dikotomiskt tudelade momentet (som borde göras om till två oberoende moment!). Och till detta ska läggas ett stavnings- och grammatiktest som inte finns idag! Moment 1 och moment 4 bör försvinna.

Skurups folkhögskola påstår sig vara opolitisk, men testerna och ”mönstringsförrättarna” till journalistlinjen är det inte! Var dem kom ifrån vete gudarna? Jag vet däremot att så gott som 100 procent av de utexaminerade eleverna på Skurups folkhögskola får jobb som journalister.

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 12/11/2010

Jan Björklund om Burka och Nikab och skolornas rätt att förbjuda

5 september, 2010 Lämna en kommentar

Skolorna är ju trots allt en kommunal verksamhet. Enskilda skolor måste därför få ha rätt att agera i olika ställningstaganden, både etiska och praktiska, så länge det inte strider mot grundlagen eller lagen. Och jag skulle bli glad om staten inte fick någonting att säga till om i burqa-debatten. Staten ska varken lagstifta att alla skolor ska förbjuda burqa, eller förbjuda skolor att förbjuda burqa! Men det är bra att debatten finns, för då förstår rektorerna att de har en möjlighet att ingripa, eller låta bli. Det Björklund försöker göra är att ge legitimitet åt de rektorer som vill förbjuda burqa, och det gör han helt rätt i. Man måste lita på skolors och kommuners förmåga att anställa rektorer med en sund inställning.

Men att förbjuda burqa och nikab på stan, som Sverigedemokraterna vill göra, det är helt förkastligt ur en demokratisk synvinkel! Sverigedemokraterna har hängt på i debatten om burqa-förbud i skolorna och tagit ett steg närmare ett totalt burqa-förbud i samhället på deras typiska ”låt mig värma mig i ditt andliga sken” manér, mot i detta fall Jan Björklund. Man får en smygande aning om att SD skulle ställa sig med ett par skidor och åka utförsåkning på det sluttande planet om de fick makten i Sverige. (Det sluttande planet = filosofisk term som syftar på att småskaliga moraliskt tvivelaktiga politiska beslut, typ assisterade självmord, har en tendens att skapa en rörelse som får allt större konsekvenser för landet.) Sverigedemokraterna är det grumliga vatten som vänstern pratar om. Men att folkpartiet skulle fiska efter deras väljare är naturligtvis rent nonsens. Jan Björklund har inte visat ett enda tecken på att han skulle vara på väg att rulla ned för det sluttande planet, han står kvar på plattformen. Allt han har gjort är att adressera en viktig fråga efter egen förmåga så som han kan se det nödvändiga i att föra den debatten. Jan Björklund är också en större försvarsvän än de andra borgerliga väljarna, likaså som SD är en försvarsvän, men det gör inte Jan Björklund till Sverigedemokrat eller en röstfiskare i grumligt vatten för det. Ibland sammanfaller intressen mellan olika politiska åsiktsriktningar helt enkelt, även om motiven till de gemensamma intressena går isär. Det händer att (s) och (m) också har gemensamma intressen.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 5/9/2010

Vem kan egentligen argumentera logiskt för 95 procent statlig sjukvård?

Vem kan egentligen argumentera logiskt för 95 procent statlig sjukvård? Å andra sidan, vem kan undgå att lära sig av förhållandena i USA där privat sjukvård är 95 procent av all sjukvård och utförsäkrade människor är vanligt förekommande?

Jag kan skriva om skolan, sjukvården, äldrevården och barnomsorgen, inte bara om försvaret av Sverige! I detta mejl skriver jag om allt utom försvaret. Jag bemöter här Mona Sahlins och Thomas Östros retorik, deviser och mantran från deras valrörelse. Det jag skriver kommer att hjälpa er i valrörelsen tror jag. Var inte för stolta för att ta emot hjälp när den kommer från någon med min logiska förmåga, det skulle kunna kosta er valsegern!

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 28/6/2010

Följande ämne hämtade jag från en artikel i Fokus från den 24 juni till den 1 juli 2010. ”Tvekamp” var rubriken till artikeln och det syftade på partiledarna Reinfeldt och Sahlin och på det kommande valet i höst:

”Förutom att återanvända manuset från sitt förstamajtal, som Sahlin kunde utantill vid det här laget, hade hon också ett nytt budskap som hon upprepade gång på gång; regeringen står för bidragslinjen, vi står för arbetslinjen…”

Låt oss stanna upp här innan vi fortsätter, och analysera vad hon menar: ”Regeringen står för bidragslinjen, vi står för arbetslinjen” måste rimligen betyda att eftersom regeringen har sänkt, och planerar att sänka skatterna i den utsträckning de gör så innebär det att arbetslösheten ökar eller att fler blir arbetslösa av de statligt anställda och landstingsanställda, och därmed så blir dessa människor beroende av A-kassa och i någon mån sjukbidrag.

”Parhästen Thomas Östros följde: – Det finns inte utrymme för gigantiska skattesänkningar.”

Jag ska nu ge min analys av Mona Sahlins analys och Thomas Östros deklarerande, vi börjar med att svara omfattande på Thomas Östros påstående:

-Nej, det finns inte utrymme för fler gigantiska skattesänkningar omm (omm = om och endast om) vi inte samtidigt öppnar upp för privata initiativtagare att etablera sig inom de traditionellt statliga, landstings och kommunala sektorerna såsom sjukvården, barnomsorgen, skolorna och äldrevården m.m.! Det är det enda sättet att sänka skatterna på utan att samtidigt öka utgifterna för A-kassan. Faktum är att om vi gör så, så kommer utgifterna för A-kassan och socialförsäkringarna att minska, eftersom privata företag kommer att locka med tillgänglighet, omtanke och kvalitét för vårdtagarna, och därmed suga upp dem som tidigare jobbade inom den statliga sjukvården plus några till. Vilket medför även en annan fördel som är ett resultat av detta och det är att köerna inom landstingssjukvården och äldrevården minskar simultant med arbetslösheten, som i USA alltså. En annan god effekt med privat vård, barnomsorg, äldrevård och skolor är att de fungerar bättre, kvalitén blir bättre. Privata skolor kommer att locka med mindre klasser, omsorg, kvalitét och tillgänglighet för både elever och lärare. Den privata äldrevården kommer att locka med kvalitét, ökad omtanke och tillgänglighet som fler vårdare per antal vårdtagare. Den privata barnomsorgen kommer att locka med fler barnskötare, roligare lekplatser för barnen, omsorg samt trygghet och säkerhet. Om vi låter privata företag etablera sig inom barnomsorgen, äldrevården, skolor och universitet samt sjukvården, då får vi in mer skatteintäkter, ja vi får in skatteintäkter endast då, för ska vi ha det statligt, kommunalt och landstingsdrivet då är det ju bara en enda stor utgiftspost, då får vi inte in några inkomster alls till staten, utan allt är gigantiska utgifter. Dessa kommande skatteintäkter kan delvis avsättas till skattesänkningar för dem som väljer privata alternativ, eftersom dessa människor inte tär på det allmänna, om vi inte gör det så kommer inte många att välja privat vård och då kan vi inte förbättra vården och minska vårdköerna i samhället under några omständigheter. Men alla pengar som staten får in i skatt från den privata barnomsorgen, äldrevården, sjukvården och skolan ska inte enbart gå till skattesänkningar för nyttjarna av privata alternativ och försäkringspremietagarna, i mitt alternativ! En del av pengarna som trillar in ska alltså gå till att förbättra vården inom den statliga sektorn. Jag har nämligen ett socialkonservativt drag i min konservativa liberalekonomiska personlighet! Det är inte bara det bästa tillvägagångssättet, det är det enda tillvägagångssättet om vi ska lyckas bli ett rikare samhälle med bättre vård för medborgarna! En del av pengarna för skatteintäkterna för privat barnomsorg, privat äldrevård och privat skola ska gå till försvaret av Sverige, och en del ska gå till skattesänkningar för dem som har valt att inte belasta det allmänna, enligt min uppfattning.

Så för att svara på Mona sahlins nya mantra; ”regeringen står för bidragslinjen, vi står för arbetslinjen.”: Om vi håller kvar vid den oförnuftiga och illa fungerande socialistiska politiken med nästan hundraprocentigt statlig vård så får vi inte in några nya pengar i form av skatter, utan vi har bara utgifter att se fram emot och det är värre än att föra den bidragspolitik som hon hävdar att alliansen för, eftersom utgifterna blir större i form av A-kassan, löner till de statligt anställda och sjukvårdsmateriel till landstingen. Varken Mona Sahlin, Thomas Östros eller jag menar att vi ska ha till hundra procent statlig vård, eller motsatsen – utrota statliga, landstings och kommunala verksamheter inom dessa områden och en del andra. Men jag menar till skillnad från dem att vi ska försöka att balansera det allmänna och det privata till nära femtio-femtio. Först då skulle vi få ett jämlikt samhälle mellan vänster och höger samt män och kvinnor. Hur som helst är det bara en gradfråga mellan socialdemokraterna eller för den delen moderaterna och mig om hur mycket privat vård vi ska ha. Vi svenskar har fördelen av att kunna dra lärdom av USA:s situation, och den lärdom jag drar är att när privata vårdbolag är nära nog allenarådande så blir sjukvården orimligt dyr och dessutom blir många utförsäkrade i det amerikanska systemet. Det vill jag inte se hända i Sverige! Men om den privata sjukvården får konkurrera med den statliga så tvingas den också att anpassa sina avgifter efter patienternas plånböcker vilket medför att försäkringsbolagens premieavgifter kan och bör hållas på en lägre nivå, eftersom premiebetalarna annars vänder sig till den statliga sjukvården. På så sätt kommer indirekt försäkringsbolagens premieavgifter, och statens skattesatser, att bli regulatorn mellan privat sjukvård och statlig sjukvård. Detta gäller bara omm vi tillåter att c:a 50-60 procent av landstingssjukvården får leva kvar! Landstingssjukvården bör aldrig bli mindre än 50 procent i andel av den totala sjukvården, eftersom den då skulle konkurreras ut av den privata sjukvården, men å andra sidan så får man inte begränsa det privatas investeringsområden, eftersom konkurrensen mellan statligt och privat då inte skulle fungera. Man måste förstås säga stopp inom ett medicinskt område/sektion när det privata börjar närma sig 50 procent av marknadsandelarna, och det bör göras genom en kort lagstiftning och inte genom krångligare skatteregler om man måste välja mellan dessa två onda ting. Detta under förutsättning att det finns tillräckligt många företag som vill etablera sig på marknaden, och det gör det nog om vi samtidigt inför skattelättnader för premiebetalare, skattelättnader som inte är mer än rätt! Skattelättnaderna kommer ändå inte att bli hundra procent av vad staten tjänar på övergången av vårdtagare från den statliga till den privata vården, glöm inte det.

Däremot är jag inte för en privatisering av den statliga landstingssjukvården (möjligtvis universiteten, barnomsorgen och äldrevården) eftersom det privata då blandar sig okontrollerbart med det statliga, vilket kommer att medföra större ineffektivitet för de privata vårdbolagen då de delvis blir beroende av statens välvilja, i alla fall om vi inte samtidigt avlägsnar Las, och framför allt kommer det att medföra att oklara gränser uppstår mellan privata bolag och landstingen. Det skulle bli svårt att avgöra var det statliga slutar och det privata börjar i så fall! MAS i Malmö skulle kunnat drivas i statlig regi samtidigt som en privat aktör hyr utrustning och lokaler på röntkenavdelningen, där städarna är landstingsanställda. Vem skulle man då tillföra resurser av skattemedel till sjukvårdsförbättringar i slutänden, landstinget eller det privata bolaget? Ni förstår vad jag menar med ”beroende av statens välvilja” och ”oklara gränser” va?

Låt oss säga att MAS eller något annat sjukhus förlorar vårdtagare till den privata röntkenkliniken i staden, då skulle det inte finnas någonting som hindrar MAS från att kollaborera med andra landsting och skicka sina kvarvarande landstingsvårdtagare för röntken till Lunds Universitetssjukhus t.ex.. Vad som ska hända med de tomma lokalerna är en annan fråga, huvudsaken är att det inte blandas med privat sjukvård. Låt statlig sjukvård förbli statlig, men låt dem laborera med lösningar angående friställda lokaler, dock inte med privata vårdgivare! Medicinsk underutnyttjad utrustning kan få säljas till andra landsting, eller privata vårdbolag under förutsättning att landstingsvårdtagare inte blir lidande annat än att de får resa en bit för sin i det här fallet röntkenundersökning.

En dum sak är att regeringen spelar på socialisternas planhalva, också när det kommer till vården naturligtvis, vad annars. Socialdemokraterna och Alliansregeringen menar att svenskar ska kunna ansöka om att få privat vård utomlands, i landstingets regi. Svenska vårdtagare får inte välja vårdgivare själva, vad är motivet till det? Kontroll heter motivet för socialisterna, och regeringen klarar inte att stå emot trots att socialdemokraterna är i opposition! Istället för att låta vårdföretag etablera sig i Sverige och generera arbetstillfällen och skatteintäkter till oss svenskar så kör dem ut företagen ur Sverige för att generera arbetstillfällen och skatteintäkter med svenska pengar till något annat EU-land. Det mest luftade socialdemokratiska argumentet mot privata vårdbolag i Sverige är att konsekvenserna blir att fattiga måste resa för att få vård. Samtidigt fördelar landstingen vårdtagare till privata Europeiska vårdinrättningar. Blir resorna på något sätt kortare då? Även om privat svensk vård kan innebära resor för folk så innebär det inte för den enskilda vårdtagaren av svensk vård att han/hon behöver resa mycket längre än han/hon får göra idag, eftersom de flesta sjukvårdsföretag etablerar sig i större städer precis som de statliga sjukvårdsinrättningarna gjort. Socialdemokraternas invändningar mot vårdval Stockholm var just att fattiga människor från fattiga områden skulle få resa längre för att erhålla vård. Vaddå, kan de inte ta lokalbussen till vårdinrättningen, eller ambulans alt. taxi om det är akut? För hur ofta är det akut! Hur långt kan det egentligen vara till öppenvårdscentralen eller annan vårdinrättning för stockholmaren i Stockholm, eller ännu hellre – Malmöbon i det mindre Malmö? För norrlänningen innebär privata sjukvårdsalternativ att de antagligen får resa en försvarlig bit vid vissa åkommor, men aldrig så långt som till Europa. Dessutom så kommer statlig vård att fortleva, så den lokala vårdcentralen kan få finnas kvar och ta hand om smärre åkommor och remitterande till sjukhus, enligt mitt förslag.

Tidskriften Fokus fortsätter; ”Till sist äntrade partiets nygamla kampanjgeneral Bo Krogvig scenen, rullade upp skjortärmarna och förklarade att varje väljare måste övertygas om att valet i höst står mellan fler jobb eller ökade klyftor.

–Budskapet är fastlagt. Ni får uppfinna hur många hjul ni vill på det här budskapet. Bara ni inte uppfinner nya budskap, för då förlorar vi, sa han.”

Socialdemokraterna hade förlorat ändå om Alliansen hade börjat lyssna på mig och om de hade låtit mig äga ordet, Bo Krogvig! Valet i höst står inte mellan fler jobb eller ökade klyftor, det står mellan fler jobb och ökad fattigdom! Din devis var inte ens ett bra försök, Bo! Fortfarande så har Alliansen det bättre mantrat – jobb kontra bidragsberoende. Jag är själv en bidragstagare och fattiglapp, därför så är jag så mån om att vi ska ta bort Las, eftersom det blir de svaga som vinner mest på det, alltså jag! Då kan jag få ett jobb eller en lärlingsplats trots min långa sjukperiod, och ungdomar kan också få jobb och Svensson kan komma att få stå tillbaka för sina barn när de börjar avskeda under börsens Baisse, men han kan också komma tillbaka snabbare bara han visar framfötterna för någon annan företagare, och äldre arbetare kommer inte att tvingas ut i kylan av hävd och dessutom får de lättare jobb, och välutbildade immigranter kan få en chans att få ett arbete inom sitt speciella yrkesområde, och handikappade får lättare att skaffa jobb. Alla utsatta grupper vinner om vi avskaffar Las! Alla måste hjälpas åt om vi ska göra Sverige till ett rikare land med fler möjligheter, det är inte bara bidragstagare som ska behöva få det tillfälligt ekonomiskt sämre i förhållande till andra grupper som hitintills, Svensson måste ge upp en del betalda semesterdagar för att företag ska vilja investera i Sverige! Och han måste ge upp oförtjänad jobbtrygghet för att kunna vinna ekonomisk vinst både till sig själv och till samhället, samhället som får större arbetsmarknadsrörlighet så att hans barn ska kunna hitta jobb! Jobbtrygghet finns ändå bara till för dem som skiter i sitt jobb och vill kunna fortsätta med det, eller dem som inte klarar av de avancerade momenten, och de är i minoritet. Den som inte klarar av de avancerade momenten har inget att göra på den position han upptar under några omständigheter, han eller hon kan istället byta karriär lättare om vi tar bort Las så att någon annan får chansen på det jobbet. Nettoförlust för samhället = ingen, snarare blir det en vinst i form av anpassad kompetens för jobbet.

Mona Sahlin säger: ”Ett land som byggs tillsammans, där kollektivets jämlikhet är grundförutsättningen för individens frihet.”

Detta är en kontradiktion! Det duger inte att kasta ur sig en motsägelse utan att härleda den (o)logiska konklusionen! Hur kan kollektivets jämlikhet vara grundförutsättningen för individens frihet? Förklara det, Sahlin!

”Man har misslyckats med att etablera Mona som en trovärdig och stark statsministerkandidat”, säger en tidigare högt uppsatt socialdemokrat.

Alltså har Mona kvoterats in! Kan hon inte vara trovärdig och stark för egen maskin så är hon inkvoterad. Ingen behövde etablera Göran Persson som trovärdig och stark, eller någon enda av de tidigare socialdemokratiska ledarna!

Tidskriften Fokus fortsätter och skriver att socialdemokraterna har haft svårare än vanligt att nå ut med sitt budskap: ”…Speciellt i gamla industriorter där socialdemokraterna traditionellt är som starkast. Förmodligen, resonerar partiets opinionsanalytiker, har dessa väljare svårare att ta till sig de rödgrönas energipolitiska fokus på klimatet än den traditionella röda frågan om att rädda industrijobben.”

För att visa vilken anomali socialdemokraternas opinionsanalytiker och sannolikt även hela den socialdemokratiska partieliten är, följer här nedan ett kort inlägg av Fredrik Runebert från hans Metroblogg ”Skapandets moral” http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.89673 :

”De stora bolagen står för enbart 0,3 % av alla bolag. Regelverket är skriven för dessa bolag. Inte för de enmansbolag som står för cirka 73 %. Dessa uppgifter har jag tidigare skrivit om för att påvisa småföretagens gigantiska potential. Men det finns fler intressanta uppgifter att ta del av för de som ännu inte förstår småföretagens verkliga betydelse. I USA står 5 % av skattebetalarna för 51 % av den totala inkomstskatten. Av dessa 5 % utgör 65 % småföretagare. Skulle vara intressant att ta del av liknande uppgifter från Sverige. (Källa: Fox, J. Jeffrey: Litet företag – stora pengar, Svenska förlaget, 2004)” citat Fredrik Runebert

Mvh till den borgerliga regeringen från Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 28/6/2010

Ingen kultur har dummare människor än någon annan kultur

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3783888

”Att leva i en våldsam och otrygg miljö verkar påverka inte bara barns skolresultat, utan även deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap. Studien, som gjorts i hårt utsatta bostadsområden i Chicago i USA, visar att barns prestationer sjunker tillfälligt om det alldeles nyligen begåtts ett mord eller dråp i grannskapet.

I studien undersöktes barn mellan fem och sjutton år och deras ordförråd och läsförståelse mättes. Barnens resultat jämfördes sedan med våldsstatistik. Resultatet överlag är tydligt: barn som testas direkt efter, eller inom 10 dagar efter, ett mord eller dråp i sitt bostadsområde får betydligt sämre resultat än barn som bor i precis samma område men som testas vid en lugnare tidpunkt.

Psykologen Agneta Sandström som forskar om stress och hjärnan vid Umeå universitet säger att resultaten tyder på att barn i de här våldsutsatta stadsdelarna i Chicago påverkas av en fullt rationell oro.

– Barn kan ju värdera hot och alla barn inser att ”det här kan jag råka ut för, även om det inte är precis exakt någonting som jag har bevittnat”.

Att stress, genom stresshormonet kortisol bland annat, påverkar hjärnfunktionerna negativt är välkänt sen tidigare. Sömnbrist efter en otäck händelse bidrar sannolikt också mycket till barnens sämre resultat, säger Agneta Sandström, som tycker att det måste forskas mer om vad som händer med hjärnan på sikt om man ständigt upplever stress och hot. Men det går att förhindra att barn får svackor i utvecklingen. Det gäller för de vuxna att prata med barnen när något otäckt skett i omgivningen, som olyckor, dödsfall och bränder, säger hon.

– Jag tycker att skolan bör agera mycket mer än man oftast gör när det händer läskiga saker. De behöver hjälpa barn att prata om ”hur farligt är det här för mig” och vad kan jag förvänta mig. Man måste ta hand om ungarna, helt enkelt, på ett annat sätt än vi ofta gör, säger Agneta Sandström.” Citat; Lisen Forsberg Vetenskapsradion

Underbart! Nu slipper rasister att värdera intelligens efter rastillhörighet, eller ens kulturell och etnisk tillhörighet. Intelligens används dock på olika sätt beroende på vilken kulturell tillhörighet man har, men ingen kultur har dummare människor än någon annan kultur, åtminstone inte deras potential för intelligens. Undersökningen säger dock ingenting om ifall nedsatta testresultat (enligt det kaukasiska synsättet) som barn cementeras som vuxen, det är synd. De får forska mer!

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 15/6/2010

Hur kan jag dikotomiskt uppdela kognitivt tänkande i två olika former, IQ och spatialt tänkande, kan jag bara komma här och stipulera det?

5 april, 2010 7 kommentarer

Det finns två typer av manlig intelligens, IQ och spatialt (rumsligt) analytiskt tänkande, varav det senare är överlägset IQ vid historieanalys, samtidsanalys och framtidsanalys samt taktiskt och strategiskt tänkande (framtidsanalys bygger på de två första men är en mycket mera osäker ”vetenskap” eftersom man inte kan känna alla möjliga framtida aktörer som är involverade i ett nationellt eller globalt skeende, t.ex. typ att mordet i Sarajevo av en ensam okänd förövare vilken kausalt inledde första världskriget var oförutsebart) vid komplicerade skeenden involverandes människor och mänskligt (manligt) beteende. Spatial intelligens är till nytta för politiker och statsmän också. Det allra bästa är naturligtvis att ha en maximal spatial tankeförmåga kombinerad med en maximalt hög IQ, men av skäl som jag tar upp nedan om hjärnans begränsningar så tror jag inte att man kan vara bäst av alla på bägge typerna av kognitivt tänkande simultant.

Hur kan jag dikotomiskt uppdela kognitivt tänkande i två olika former, kan jag bara komma här och stipulera det? Nej, det är ett faktum! Så här är det; När skolastiker mäter extrema begåvningar i många delar av världen så mäter de både IQ efter Stanford-Binetskalan eller en likvärdig skala, och de mäter den spatiala förmågan eller vad man ska kalla den. Inom det svenska försvaret brydde de sig tidigare inte ens om att mäta traditionell IQ, de nöjde sig med att testa de värnpliktiga med spatiala problem! Saken är den att jag är förbannat duktig på spatialt tänkande, men tämligen normal på IQ-skalan! Det betyder att Jag, med den nya formen av krav från universiteten, knappt klarar av studierna trots att jag är en extrem begåvning!

Jag kommer särskilt ihåg ”kartongvikningstestet” när jag mönstrade, som bestod av bilder på långa och krokiga rader med vikbara sidor, som man skulle vika i huvudet till vad som liknade den rubik´s kub-liknande ”ormen”, med alla sina möjliga figurer, fast den bestod av bilder på fyrkantiga leder om jag minns rätt. På den tiden hade de ingen dator som kunde skapa intelligenstester som även kunde mäta extrema begåvningar. De skarpaste hjärnorna inom försvaret konstruerade proven. Jag klarade mig mycket bra i dessa tester, min mönstringsförrättare sade att; ”du är smart som en räka!”. Tyvärr frågade jag aldrig vilket resultat jag fick, men jag kommer ihåg att jag tyckte att de spatiala testerna var mycket enkla, även de mer invecklade varianterna. Ja, ja..,Skryt, skryt, skryt, men jag har gått igenom halva livet och bara presterat medelmåttigt! Så värst mycket skryt kan det därför inte bli fråga om. Mitt dilemma har genom hela livet varit; är jag smart eller är jag dum!? I vissa situationer har jag känt mig smart, och i andra har jag känt mig dum. När jag gjorde Mensas begåvningstest för några år sedan fick jag resultatet 98 i IQ (100 är normalt)! Einstein sägs ha haft ”ynka” 160 i IQ, men hans spatiala tankeförmåga var fruktansvärd! Man kan naturligtvis ha en blandning av dessa två egenskaper, men hjärnan har en begränsad storlek och därmed kapacitet, så det ena får i någon mån ge vika för det andra. [Det där tramset om att vi bara använder tio procent av hjärnan är en sanning med modifikation! Vi använder tio procent åt gången, men vi använder oss av hela hjärnan fast vid olika moment (sömn, räkning, tal, skrift, skapande etc.), därför så betyder nervtrådarna som vi utvecklar i hela hjärnan också att dem är avgörande för hur smarta vi är.] Hela universitetet är smockat av den första typen av ademiker, eftersom studiemetoderna gynnar dem med hög IQ på de flesta utbildningar. Statsvetenskapliga i Lund är lite annorlunda, men enskilda lärare med tämligen högt IQ-värde sköter antagligen rättandet av tentorna efter sina egna styrkor i tänkandet, vilket man naturligtvis inte kan klandra dem som individer för. Jag kuggades på min första tenta och väntar svaret på min omtenta. Jag anser dock att mina lärare gjorde rätt i att kugga mig på min första tentaskrivning! Men denna gång har jag gjort mitt bästa, jag kan inte bättre. Vi får se hur det går.

Eftersom jag tyckte mönstrings-testerna var enkla, och en del av dem var nog verkligen det men inte alla, så antog jag att mönstringsförrättaren menade att försvarsmakten ansåg att jag var smart nog när han sade till mig; ”du är smart som en räka!”, dessutom så fick jag göra telegrafitestet och det fick bara de som presterade bättre på de kognitiva testerna göra.

Jag gjorde som sagt Mensas riktiga inträdesprov, det som kostar pengar, och fick fastslaget 98 i IQ, men det testet tyckte jag var svårt, fast bara just en del av frågorna – precis som att en del av försvarsmaktens frågor var kluriga alternativt enkla.

Det jag försöker säga, för dem som kan läsa mellan raderna, är att en stor del av Sveriges begåvningsreserv går förlorad med den här ensidiga fixeringen på IQ. Jag skiter egentligen i om jag blir kuggad från mina statsvetenskapliga studier (obs, lätt överdrift, för ju längre in i studierna jag kommer..!), jag kan bli snickare och tjäna pengar och få frisk luft istället, men en del av mina unga begåvade kurskamrater kanske får åka hem till Umeå eller Skarpnäck med bara påbörjade studier och ett sämre självförtroende, trots att de egentligen är superbegåvade! Är det rätt?

Jag tror att statsvetenskapliga utbildningen är lagd så att man även fokuserar på begåvningar som är spatialt kognitivt begåvade. Göran Persson kallade det att ”ha tänkandet”, vilket mestadels utgörs av spatialt tänkande! Just statsvetenskapliga är därför en institution där man om man har tur kan excellera trots att man inte har en särskilt hög IQ. Problemet är att somliga lärare kommer in och välter den satta ordningen över ända genom att till exempel självsvåldigt göra om den obligatoriska kunskapstesten (som enligt curriculum – kursplanen – inte är betygsgrundad men som alla elever måste klara av) som skulle gå ut på att fastslå att eleverna kan förstå termer inom statsvetenskapen, termer som vi för övrigt inte har blivit initierade i någon djupare innebörd om för det mesta. Genom att ta alla begrepp från sin egen undervisning och inte böckerna, och dessutom göra testet svårast möjligt om de mest obskyra fakta han nämnt visar han väl sin sämsta sida? Det ska kanske tilläggas att vi hade två lärare i första delkursen, först hade vi en kvinna och hon var helt OK, i den andra delen hade vi honom och han var visserligen skärptare än henne, men lämnade i övrigt en del att önska. Jag gillade honom som lärare på föreläsningarna ändå dock. Men c:a 25 procent blev kuggade från någonting som det var meningen skulle vara basalaste rutin. Om läraren istället hade fokuserat på att lägga hela sin IQ i sin forskning, istället för på att kugga stackars hitflyttade elever, som lagt stora pengar bara på att initiera sina studier och boende här i Lund, på något som inte ens var tänkt att vara en tenta, så hade det varit bättre. (Jag klarade kunskapstestet själv – nätt och jämt.) Denna rödgröna doktorand ska till Stanford till hösten. Jag hoppas att han inte gör sig omöjlig där på grund av sina politiska åsikter, för hans egen skull!

Roger Klang, Lund Scaniae, den 5/4/2010