Hem > Inrikespolitik, Media > Ligger det någon sanning i Bildts påstående att en maktmänniska måste ha förmågan till att ha en privat sfär?

Ligger det någon sanning i Bildts påstående att en maktmänniska måste ha förmågan till att ha en privat sfär?

Hej Carl Bildt!

I do not agree with what you have to say, but I’ll defend to the
death your right to say it.
Citat; Voltaire. Kommer du ihåg
Voltaire, Carl Bildt? Kommer du ens ihåg din senaste duell med Jimmie Åkesson?
Ja visst ja, du har aldrig haft någon. Nåväl, Jimmie får ta den makt han själv
kan ta och jag har då inte tagit ifrån honom någon rätt att säga sin mening,
tänker du förhoppningsvis om du är den statsman du tror att du är. Om du inte tänker så, varför har du inte
duellerat med någon Sverigedemokrat? Du skulle ju förmodligen vinna!

”First they ignore you. Then they laugh at you. Then they fight you.
Then you win.”
Citat;
Mahatma Gandhi. Tycker du inte att det verkar stämma in på er respektive mig?
Jag vill inte vara förmäten och jämföra mig med Gandhi, men jag är lika mycket
en integritetsfull excentriker som Gandhi var. Jag är förstås inte
partiengagerad, jag drar inte till mig något medieintresse och ingen läser min
blogg, så hur skulle jag kunna vinna? Den enda möjligheten måste alltså vara om
vi får en ny ”big bang” i samhället likt den sommaren 1990 i Sverige, då kanske
folk börjar läsa min blogg i skaror. Kommer du ihåg big bang?

Carl Bildt sade på Skavlan
att den som inte har ett privatliv eller en egen sfär klarar inte heller av att
hantera det offentliga statsmannalivet.
Men vad han egentligen ytterst menade var att sådana som publicerar
sitt privatliv på sin politiska blogg kommer att bli tyranner och massmördare
om de får makt.
Det är inte utan att Carl antagligen känner en viss
självgodhet när han säger det eftersom han inte är en av dem han pekar ut utan
att peka ut någon särskild, som den elitist han är. Men det är Ok, Carl, det är
så vi fungerar! Stalin, Milosevich, Pol Pot, Mao Tse Tung och Hitler är nog de
personer och statsmän som Carl Bildt tänker på i första hand när han i sitt
sinne drar paralleller till vissa kontemporära svenska politiker i allmänhet. Om
det är så att de som är intima i sitt yrkesliv och på sina politiska bloggar
skulle bli tyranner om de fick makt så finns det många i riksdagen som är
potentiella tyranner och massmördare, men Jimmie Åkesson är inte en av dem om
kriteriet är kausalt (kausalt = ett orsakssamband). Varför släpper Carl Bildt
& Company då inte in Jimmie med andra Sverigedemokrater i värmen i
riksdagssamarbetet om det nu är det som svenska folket vill? Låt mig besvara
min egen fråga med ett av mina ordspråk om mig och er; Alliansen är ingenting
annat än ett gäng apor som försöker klamra sig fast vid makten och oskadliggöra
en överlägsen rival. Ingen moral är nödvändig att tillskriva dem för att
beskriva dem. Dessutom så blev Carl Bildt tagen med byxorna nere i
Skavlan eftersom han själv hade skrivit något högst personligt på sitt
offentliga medium, för där kom det fram att han twittrat om att han skulle gå
på ett föräldramöte, i futurum. Ovanpå det så talade Carl Bildt om vikten av
öppenhet när man innehar ett offentligt ämbete. Nu menade han säkert
arbetsrelaterad öppenhet. Men var
drar man gränsen? Carl Bildt var ju med i Skavlan. Carl Bildt tycks ha dragit
den innanför sin familjs helgd åtminstone vid detta Twittertillfälle, men jag
är övertygad om att han aldrig skulle publicera sin familjs namn, skola och
bostadsområde, utom hans frus namn (hans fru är ju själv en offentlig person). Eftersom
Carl Bildt vädrar sitt privatliv på Twitter i offentlighetens ljus så tillåt
mig tvivla på påståendet att det är ett kriterium för en statsman att ha en
privat helgd. Öppenhet om familjelivet funkar ju bra för honom (hans offentliga
fru, Twittrandet om föräldramötet) och många andra demokrater som dessutom är
arbetsnarkomaner i mycket större omfattning! Dessutom så hade alla här ovan
uppräknade internationella statsmän och massmördare en privat helgd. Hitler
t.ex. var inte offentlig med sin flickvän Eva Braun för det tyska folket, och
lägre partifolk kände inte till henne. När jag tänker på det så hade ingen av
de uppräknade statsmännen en offentlig fru. Men kanske menar Carl Bildt att man måste ha ett privatliv bortom sina kollegor, det verkade så i programmet Skavlan? I så fall får jag grönt ljus
i alla fall, och det får nog alla andra också, för alla har privata sfärer och
de flesta har personliga intressen, så även Adolf Hitler (arkitektur och konst)
som säkert var den statsman Carl Bildt tänkte på främst när han sade det han
sade på Skavlan. Men Hitlers privata sfär gick bara mycket längre in på skinnet
än andra statsmäns. Fast man kan inte räkna in Hitlers tid i Wolfsschanze på
Östfronten och i Bunkern i Berlin när man bedömer Hitlers förmåga till att ha
en privat sfär, dessa var en period av nöd och tvång, inte sant? Jag är säker
på att det, där var närmare inpå skinnet än vad Hitler skulle önskat, tror du
inte? Arbetsnarkoman blev han, men det är många andra statsmän – som inte begår
folkrättsbrott – också verkar det som.
Låt oss titta på USA och
jämföra dem med Europa; Amerikanska presidenter är mycket mera öppna med sitt
privatliv och sina familjer än europeiska premiärministrar och statsministrar.
I synnerhet the First Lady finns ofta med i rampljuset i USA där det är
brukligt att hon agerar frontfigur åt någon välgörenhetsorganisation och
liknande. Hon visar sig också tillsammans med presidenten vid många offentliga
tillfällen och statliga arrangemang. Därför frågar jag Carl Bildt; Har inte
amerikanska presidenter what it takes to be a statesman? Men Carl Bildt menade kanske att man måste hålla intima detaljer i sitt
känsloliv privat genom periodvis avskärmning från offentligheten, det som i
folkmun kallas fritid?
Han kan väl knappast mena intima detaljer i sin
familjs känsloliv, det är väl ingen som lägger ut det på nätet eller i media.
Om man ska se det så, så är alla politiska bloggare och författare privata,
förutom syskonen Myrdal möjligen, och Carl Bildt som berättar om att han ska gå
på föräldramöte! (Och så jag lite grann också.) Fast nästan alla har barn, det
ska medges, men nu vet fler att Bildts barn inte är vuxna vilket gör honom mera
sårbar i presens för attacker mot hans barn. Sådan är offentligheten.

Jag tror inte som Bildt, att kriteriet för att en statsman
ska klara offentligheten och inte bli en tyrann är att han måste ha en privat
sfär, jag tror mer på att det är viktigare att statsmannen inte totalt gömmer
undan sin fru från offentligheten som Hitler gjorde och arabledarna,
afrikanerna, kineserna m.fl. gör, för dem vet vi ju hur dem är. Det är mycket
klokt att en president eller statsminister har en offentlig First Lady!

Twitter är ett jävla skit!
Citat; Roger Klang

Jag tror att det
Bildt i förlängningen ville ha sagt är att man måste ha en privat sfär för att
inte bli en makt-junkie?
Av någon anledning så tror jag att Carl Bildt
delvis hade mig i åtanke när han sade det han sade på Skavlan, för det kan ju
inte ha varit Jimmie Åkesson? Jag har dock avhållit mig under lång tid från att
skriva till politikerna i regeringen, och att skriva till dem är vanebildande!
Jag har ett barskåp som jag aldrig rör utom när jag bjuder, men jag dricker
inte själv längre, däremot kan jag inte ha godis hemma utan att äta upp det.
Jag tror nog att jag kan ha en privat sfär lika bra som Palme kunde det i alla
fall. Hade Palme det som krävs, Bildt? Var inte förmäten när du besvarar det i
ditt sinne nu! ”De levande är man skyldig hänsyn, de
döda endast sanningen”
Citat; Voltaire

Jag ska inte vara elak mot Carl Bildt så jag säger att jag
också har lagt mig inom gränsen för privatlivets helgd på min blogg och oftare
än Carl Bildt, men precis som Carl Bildt så publicerar jag inte namn och
adress, endast ort (i England) och kyrkotillhörighet och frus etnicitet hos min
bror om det är relevant för den övriga texten, på sin höjd. Men om någon
verkligen ville så skulle jag inte kunna stoppa denne någon från att angripa
min familj ens om jag inte hade sagt ett ljud om min familj, ens om jag var en
statsman. Detsamma gäller om Tina, hon jag trodde skulle bli First Lady för
Sverige. Det är hot och våld från enskilda galningar och statsrepresentanter i
någon form, som i verkligheten är anledningen till att statsmän inte ståtar med
sitt privata liv och sina familjers namn och adress, och det vet Carl! Att jag
är öppen om mitt eget privatliv betyder bara att jag har större självinsikt och
bjuder mera på mig själv än vad Carl Bildt gör, och precis som mindre
framstående mer vanliga människor ser på Carl Bildt ser Carl Bildt på mig! Min
person förvirrar honom intellektuellt för jag går djupare in i mig själv, och
han tillskriver mig negativa egenskaper för att han inte förstår mig eller
omedvetet projicerar på mig. Beviset är att jag har tänkandet i större
utsträckning än honom, jag sätter ju honom på plats här och nu. (Fast jag gör
det på ett Just sätt.) Precis som så var det mellan världen och Adolf Hitler. Adolf Hitlers självinsikt
var lika stor som min (men så var Palmes också), att man bara ser hans
tillkortakommanden betyder inte att andra hade lika mycket eller mer
självinsikt. Jag har läst en del böcker på sista tiden om Adolf Hitler, den
senaste som jag håller på att läsa ger den bästa bilden, för den är skriven av
Albert Speer efter hans tjugoåriga fängelsevistelse, Speer var Hitlers arkitekt
och senare rustningsminister. First hand information alltså. Adolf Hitler var
den minst perverterade statsmannen från sin tid och därför hade han den största
självinsikten av alla tyskar i Tyskland med makt, inklusive den banala ondskan
och före detta godhetskören eller kvarlevorna av den borgerliga
Weimarrepubliken, som beviljades immunitet av Hitler efter hans maktövertag,
samt de preussiska generalerna. I Sverige idag är den personen förmodligen
Reinfeldt även om han saknar andra essentiella egenskaper som en statsman måste
ha. Reinfeldt är en oerhört skärpt man, det måste man ge honom. Det var bara
det att Hitler var den statsman, och en av få statsmän i alla tider tillråga på
allt, som fick utstå beskyllningar om sin sexualitet. Det var nästan lika illa
för Dag Hammarskjöld som blev häftigt beskylld för att vara homosexuell av sin
omvärld, just för att han var en överlägsen (svensk) statsman som råkade vara
singel ända upp i 50-årsåldern, förmodligen för att han inte kunde hitta sin
maka (i dubbel bemärkelse) bland alla kvinnor som fanns. Olof Palme blev
beskylld för att vara pedofil, det är ännu värre. Hitler skylldes dock redan av
sin samtid, både inom och utom landet, för i stort sett alla perversiteter som
finns nästan. Homosexualitet, pedofili, incest, skitsex med Eva Braun, kissex
med Eva Braun, även att han hade syfilis och motsägelsefullt och talande nog för
exemplet Hitlers irrelevans – oförmåga till intimitet med det täcka könet. Marskalk
Gustav Mannerheim sade en gång tvetydigt; ”Det är ett hårt öde att veta hur god
mat ska smaka”. Priset man måste betala för att vara en Hitlerkännare med
fingertoppskänsla är högt om man har integritet! Jag har själv gjort misstaget
att beskylla Hitler för perversiteter, så sent som på 2000-talet. Så stor
statsmannaförmåga hade mannen. Men inte ens den förmågan hjälpte honom när
motgångarna staplades på hög. Men man måste som Hitlerkännare vara lika objektiv
när man beskriver hans ondska! För Hitler var, eller rättare sagt blev ond under resans gång. Förutsatt
att det finns någonting sådant som en fri vilja förstås, i annat fall säger
begreppet ondska inte ett dugg eftersom man då bara gör det man är förutbestämd
att göra. När jag citerar Mannerheim här så menar jag att jag erkänner att
Hitler initialt hade den moraliska rätten på sin sida och att han hade
statsmannaegenskaper som ingen annan statsman. Han var initialt rättfärdig helt
enkelt, det är den enda slutsats jag har kunnat komma fram till så här långt i
mitt läsande om den blivande despoten Hitler. Tyvärr så vågar ingen läsa vad
Hitler har sagt, inte ens jag vill köpa Mein Kampf för att läsa hans egna ord i
syfte att lära mig sanningen om världens mest avskydde man. Jag är inte
tillräckligt modig för det helt enkelt. Inte ens tyskarna i Nazityskland själva
läste Hitlers bok trots att så många hade den i sin ägo. Och ska man ställa
boken i bokhyllan eller ska man gömma undan den när man väl har läst den? Det
är ingen enkel eller liten fråga!

Ondska är ingen känsla som den onde mannen känner
sensibelt inom sig, han inbillar sig att han själv är god, men det enda sättet
att veta är hurigenom man behandlar sina medmänniskor och fiender. Citat;
Roger Klang.

Apropå skylten ovanför ett av koncentrationslägren I Tyskland som
läste: Warheit macht frei. The truth cannot be read nailed on a gate
above the entrance to hell. It doesn´t matter whether you say that you have the
truth, what matters is that you know what is good. When you know what is good
you also know who has the truth! Citat; Roger Klang.

Hitler startade inte sin karriär som en ond man, han blev en ond man. Hitler hade initialt
samma moraliska rätt som Jimmie Åkesson har idag, som blir behandlad som en
spetälsk av sina likar, nu senast när Håkan Juholt deklarerade till Jimmie
ansikte mot ansikte att han inte hade någon anledning att känna med Jimmie
eller hans parti Sverigedemokraterna. Kallt! Nåväl, Jimmie kanske inte har
någon anledning att känna med en brottsling, Juholt? (Saken
med Juholt är den att var man och kvinna är skyldig att känna till lagen, inga
ursäkter om att man var omedveten om att det man gjorde var ett brott kan
godtas i rättsväsendet, och så måste det vara. Fast många brott kan delas in i uppsåtligt
alt. icke uppsåtligt, men brottet är fortfarande ett brott även om det bedöms
vara icke uppsåtligt.) Hursomhelst, Jimmie har inte den förmåga som
Hitler hade, så han kan aldrig bli någon nästa Hitler. Hitler trodde på sin
egen integritet intill slutet, de sista dagarna i bunkern sade han fortfarande
att han skulle ha agerat precis likadant i avgörande frågor som han gjort i det
förflutna om han hade ställts inför exakt samma situation, och jag tror på att
han kände det som att han hade sin integritet i behåll 1945. Kanske är det ett
maktens kännetecken? Alla maktmänniskor korrumperas om de får behålla makten
tillräckligt länge utan avbrott, bara mer eller mindre snabbt, se bara på SVT/SR/UR
som är ett socialistiskt parti som aldrig kan röstas bort! SVT och SR ser det
nog som att de är de godaste av människor, de är ju goda humanister tänker de
utan att för en sekund reflektera över att de som stiftelse vars budget bestäms
av dem själva och delvis tilltvingas från människor som inte samtycker med
deras uppenbara vänsterpolitisering av det offentliga rummet, samtidigt som SVT
och SR rekryterar enbart sådana människor som har samma grundsyn som de själva.
Därför så är bildandet av en äkta demokrati vårt enda alternativ, bort med tvångsfinansierad
statstelevision som hävdar sig vara oberoende! Men om
inte demokratin arbetar för demokratin så får individen arbeta för demokratin, problemet
är bara att individen lika gärna kan arbeta för mer personlig makt. Men
i alla fall, någonstans i Hitlers själ någon gång efter 1940-1941, så måste han
ha tvivlat på vad han trodde var sin egen rättfärdighet, det tror i alla fall
jag. Men man vet att Kristallnatten inte var Hitlers önskan, han såg ned på
sådana plumpheter, utan det var Joseph Goebbels initiativ, och han
konfronterade också Hitler med det. En starkt bidragande orsak till att andra
världskriget bröt ut var Hitlers ganska välgrundade övertygelse om att han bara
hade ett fåtal år kvar att leva och driva igenom sin vision, redan minst
tillbaka till 1938 fanns denna oro beskriven genom hans egna ord till sin nära
omgivning. Allt som hände från 1938 fram till Hitlers död 1945 var starkt
präglat av Hitlers oro för att gå bort för tidigt innan han hunnit slutföra
sitt verk. Det är min slutsats. Men det är möjligt eller kanske till och med
troligt att det förr eller senare skulle ha blivit krig ändå.

Godhetskören framställer gärna Hitler internt mellan varandra, som
något slags offer som inte klarade av det politiska livet och (underförstått)
var perverterad. Helt fel! Problemet var att han på alla fronter hade alltför
mycket av de nödvändiga egenskaperna hos en statsman, åtminstone initialt. Han
tog abuse mycket väl och han reagerade älskvärt på den när andra män skulle ha
reagerat småaktigt och fientligt, vilket var hans starkaste kort när han
strävade mot makten, det var så han vann över folk på sin sida, bit för bit,
småborgare för småborgare. (Men han var naturligtvis mycket medveten om att han
hade dödsfiender.)

Jag ska vidarebefordra ett citat från en gammal vän till mig
eftersom du tycktes söka efter ett sådant som säger det du vill ha sagt,
verkade det som i Skavlan:

”Två egenskaper är oumbärliga (hos en statsman eller en krigsman,
min anm.): först, ett intellekt som, även
i den mörkaste timmen, bibehåller ett visst sken av det inre ljus som leder
till sanningen; och för det andra, modet att följa detta svaga ljus vart det än
må leda dig.
” (Two qualities are
indispensable: first, an intellect that, even in the darkest hour, retains some
glimmerings of the inner light which leads to truth; and second, the courage to
follow this faint light wherever it may lead.) Citat; Karl Von Clausewitz (f.
1780 d. 1831)

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 9 oktober 2011

Annonser
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. 14 oktober, 2011 kl. 17:56

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: