Hem > ekonomi, Inrikespolitik, Utrikespolitik > NASDAQ eller NASCAR?

NASDAQ eller NASCAR?

NASDAQ eller NASCAR?

Vem betalar priset
för ”the black box”?

Hedgefondförvaltare, banker och aktiemäklare använder sig
idag av något som man kallar ”svarta lådan” för att tjäna pengar på ”buggar” i finanssystemet
genom att med teknikens hjälp vara snabbare än en människa hinner reagera på
bl.a. NASDAQ, för ”svarta lådan” köper och säljer under loppet av mikrosekunder.
En aktör kan dock inte vinna större fördelar än att han måste vara uppkopplad
med minst trehundra meter kabel, så när den svarta lådan (i en miniatyrvariant)
är inpluggad på NASDAQ så har alla som är placerade i lokalen oavsett var i
lokalen, samma förutsättningar att tjäna pengar. Det är en form av ekonomisk
”doping” för ovanstående aktörer på aktiemarknaden, som medför klara fördelar
för dessa aktörer framför andra aktörer. Systemet medför även fördelar för
utvecklade länder, framför utvecklande
länder som håller på att bygga upp en rörlig ekonomisk handelsstruktur eller
fri marknad och i större utsträckning är beroende av andras fria marknader,
inte minst för att de största black box-faciliteterna som tas i anspråk kostar
mellan 300 och 400 miljoner dollar att bygga, så ett eget protektionistiskt
skydd för en finansiell institution som ändå knappt ännu existerar tycks
uteslutet. Ett stort problem för utvecklande och ännu outvecklade länder är att
de saknar interagerande i informationsflödet, meningsutbyte och samarbete med
utlandet eller har mycket lite sådant, det innebär att det kan dröja innan
utvecklingslandet ens får upp ögonen för den snedvridna konkurrensen och det dröjer
ännu längre innan de rent materiellt har hämtat in de steroidliknande fördelar
som västvärlden har pumpat upp sig med genom att planlöst tillåta, eller
snarare undandra sig att införa restriktioner mot ”svarta lådor” eller
förklarat med andra ord hjälpdatorer för enskilda större aktörer. Då måste man
ändå förutsätta att tekniken kommer att bli billigare och mer lättillgänglig
även för fattiga länder. Det finns trots allt företag som säljer ekonomisk
information som överförs på millisekunder elektroniskt, men problemet är att
köpare av tjänsten i Afrika skulle förlora åtskilliga millisekunder gentemot
klienter i Västvärlden och därmed skulle de förlora alla eventuella möjligheter
att konkurrera på lika villkor på alla andra börser än sin egen outvecklade
börs som ingen bryr sig om. Men alltså, information om vad en svart låda är och
gör finns väl ändå på internet, inte sant? Visst har internet hjälpt
utvecklande länder en del på informationsfronten, i synnerhet de länder där de
talar ett av de ekonomiska världsspråken vilket är fallet med många afrikanska
länder, men det är ju också samtidigt så att man aktivt måste söka på nätet
efter specifika saker som man inte har en aning om existerar, och dessutom så
måste informationen komma rätt person tillgodo om den personen ens finns. Plus,
vad ska de göra med informationen om att den svarta lådan existerar? Den
information som egentligen är relevant för landets utveckling är extremt
omfattande och splittrad över tiotusentals websidor, och den är svår och
tidskrävande att söka efter på nätet. En viss kunskapskultur måste tillåtas att
växa fram i samma takt som nävarna och vapnen får träda tillbaka, detta låter
sig oftast endast göras i de ledande och de välutbildade skikten i utvecklande länder,
men detta går utöver ämnet här och det gäller även i någon mening ett land som
USA för övrigt. Så det är många saker som måste stämma för att en förändring
ska kunna komma till stånd, och man ska komma ihåg att ekonomiska framsteg går
hand i hand med att människor rör sig över gränserna, det elektroniska
informationsflödet är endast en bonus och hjälp på vägen som gör att framsteg
kan gå snabbare idag än när västvärlden en gång klättrade i välståndsligan.
Ett reellt exempel på ett utvecklande
land som riskerar att aldrig kunna hämta in våra länders försprång bland de
stora finansmarknadsinstituten är Liberia. Det hämmar den ekonomiska tillväxten
i Liberia och i hela världen. Jag vet att Liberianerna knappast ens har hört
talas om the black box, för söker man på t.ex. ”Liberia´s financial institute
black box” på nätet så får man upp 125 000 ickerelaterade träffar, och
söker man på ”Central Bank of Liberia black box” så får man upp 156 000
ickerelaterade träffar, men söker man på ”financial institute black box USA” med
9 840 000 träffar så är det första som dyker upp relaterat till
börsfenomenet ”black box”. Ett lands som Liberias finansiella institut, Central
Bank of Liberia, har andra problem de måste lösa först, som hur man undviker
bankrån t.ex.

Förlust av folks levebröd eller
marknadsaktörernas skådespel?

År 2010 den 6 maj inträffade en makalös ”Kapitulering” som startade
med Dow Jones i New York, en Kapitulering som var fiktiv och orsakad av
datorer. (Kapitulering är en dramatisk dykning på aktiemarknaden.) Den gången,
den 6 maj 2010, stod det snart klart för många aktörer att denna makalösa
Kapitulering hade uppstått på grund av en datorbugg. Ingen förklaring stod att
finna på marknaden, så det måste ha varit en datorbugg eftersom den enda
möjliga förklaringen till en sådan indexdykning där aktier såldes för bråkdelen
av en cent skulle ha varit en dramatisk händelse för ett stort företag, t.ex. att
Apples aktie störtdök därför att Steve Jobs plötsligt hade dött på den tiden
han var VD, vilket brukar användas som typexempel. Dessutom så steg indexet
minuterna senare lika snabbt igen, lika oförklarligt som Kapitulationen hade
uppstått.

Men vad händer om ”den svarta lådan”, eller en av de svarta
lådorna, orsakar en börsnedgång som inte är fullt så dramatisk som den 2010? Säg
att en svart låda får spel och grundlöst och oregelbundet hackar sig nedåt i
indexet och drar andra svarta lådor med sig i en moderat nedgångsspiral och
inte tar sig upp igen som den gjorde 2010. Kan det vara så att en världskris
kan uppstå på grund av ett sådant datorfel i framtiden?

Det finns goda grunder till att Nationalekonomi är ett
humanistiskt ämne! Anledningarna till att inte människorna följde med nedåt i
Kapitulationen den 6 maj 2010 på Dow Jones är antagligen främst dessa fem;

1)
Spekulanterna upplevde inte att de känslomässigt
hann med i de svarta lådornas ”pessimistiska självmordsdykning” på börsen.

2)
Dykningen var så dramatisk och ogrundad att man
på NASDAQ mycket snart reducerades till att dra slutsatsen att felet emanerade
från en datorbugg.

3)
Dykningen reverserades till en lika dramatisk
stigning efter bara fem minuter.

4)
Ingen tycktes handla när dyket pågick på Dow
Jones så den psykologiska effekten på börsmäklarna uteblev.

5)
De aktörer som var uppkopplade till direktdatalänken
upplevde inte den elektroniska ”förskjutningen” på Dow Jones och kunde indirekt
bromsa eventuellt paniskt beteende. Börserna i USA var under loppet av fem
minuter som ”the boy in the bubble”.

Det var tur att den andra faktorn förutom tekniken, nämligen
människan i detta event, stoppade en katastrof från att inträffa. Ja men då så,
då finns det ju ingen anledning till att förbjuda maskinell ”dopning” på
aktiemarknaden, eller hur? För att besvara den frågan så måste vi illustrera en
fullt plausibel situation där en eller flera av de svarta lådorna uppträder mer
som människor i grupp och drar med sig både människor och andra svarta lådor
ned till en moderat nivå, alltså inte 1 penny per aktie eller mindre som var
fallet den 6 maj 2010, över en längre tidsrymd, fluktuerande och i en hastighet
som människan emotionellt kan hänga med i. Någon enskild stock broker
kapitulerar för det fiktiva trycket och drar med sig två andra, som drar med
sig fyra andra osv. Plötsligt eller efter några dagar och nyhetssändningar
senare så har vi en lågkonjunktur som speglar människors verkliga
sinnestillstånd och som inte längre kan spåras till en datorbugg eftersom den
ekonomiska nedgången blivit negativt emotionellt självuppfyllande, och
människor tycker sig därför inte ha någon anledning att söka efter en orsak
utanför psykologins område. Men det kan väl vara att utan en konkret orsak så
blir raset misstänkt, inte sant? Ja, men det kan också vara att man hittar en
spuriös (spuriös = oäkta, som ger sken av) kausalitet (kausalitet = orsakssamband)
om man letar, t.ex. att ett storföretags aktie dykt oväntat mycket över en tidsrymd.
Sådana dykningar är inte ovanliga och kan sträcka sig från allt till 1 minut
upp till några år. Ett annat spuriöst orsakssamband kan vara en begränsad
bankkris, t.ex. som nu det senaste, omstruktureringen på den fransk-belgiska
storbanken Dexia, en av de banker som har lånat ut mest pengar till Grekland
och Italien och därför är i farozonen. En sådan händelse skulle enkelt kunna
tolkas som en kausalt utlösande faktor av den desperation som följer i spåren
på en initialt till en början skenbar krasch. Och det fanns mycket riktigt en
specifik säljorder från en investmentfond som i pengar var på en ovanligt stor
summa, 4,1 miljarder dollar, och som sades ha triggat blixtkraschen den 6 maj
2010.
Ja, och alltså finns det vägar att efterforska vad som utlöste en krasch och man
har därför en chans att rädda upp sådana events i framtiden, inte sant? Må så
vara, men dessa efterforskningar tar tid idag, och det finns inte någon
myndighet som av regeringen har tilldelats
uppgiften
att efterforska i en finanskrasch, som alla ändå tar för given om
den inte är uppenbar och kanske löser sig själv som den fiktiva blixtkraschen
den 6 maj 2010. Den enda statliga institution jag känner till som just nu
efterforskar i finanskrascher är SEC, den amerikanska finansinspektionen, något
de har börjat med på senare tid, och att de forskar beror säkert på att
finanskrascher historiskt sett relativt ofta startat i USA, såväl som på The
Flash Crash den 6 maj 2010. Samt även The World Bank (Världsbanken) forskar i
presens, men de forskar enbart i globala kriser. Men dessa organisationer
saknar verktygen och har i det senare fallet inte någon nationell grundställning
i enskilda länder, dvs. den är inte en myndighet vilket skulle ha hjälpt,
speciellt om den låg i USA, Kina, Japan och Tyskland. Nu finns ju SEC i USA
förstås, men The World Bank har bara tillgång till så kallad ”open data”,
alltså i princip det man kan hitta på nätet, och det rör sig ofta om ”trög” och
omfattande information som tar lång tid att sammanställa, typ långsiktig
statistik. Men SEC har säkert en något snabbare och marknadsgenomsyrande
procedur, fast helt klart inte snabb nog och definitivt inte ackurat nog med
tanke på att de först förnekade att händelsen den 6 maj 2010 berodde på en
datorbugg. Fem minuters kraschen The Flash Crash tog fem månader för SEC att reda ut och då är ändå utslaget trots den
långa handläggningstiden omtvistat. Utöver att efterforskningar tar lång tid
idag, så är det inte säkert att man kan reversera den påbörjade negativa
utvecklingen genom att man hittar orsaken i de svarta lådorna. Finanskrisen kan
mycket väl leva sitt eget liv vid det laget, och ju längre tid som hinner gå
mellan starten av krisen och att svaret på krisen är en bugg, desto troligare är
det att de negativa känslorna i befolkningen hinner bli cementerade och
irreversibla på lite sikt. Kom ihåg att nationalekonomi är ett humanistiskt
ämne på universiteten! Och vad händer om man inte hittar någon bugg, trots att
den finns där? Den sannolikheten är mycket stor när dykningen på marknaden
uppträder på ett plausibelt sätt, faktiskt större än att man verkligen hittar
buggen eller förklaringen.

Finns det något
effektivt försvar mot black box-systemets nyckfullheter?

Jag föreslår att någon myndighet typ Finansinspektionen och
dess motsvarigheter i omvärlden som SEC, får till uppgift att så snabbt som
möjligt fastställa orsaken till varför nästkommande finanskrasch uppstod, och
nästnästkommande finanskrasch osv., alltså om de uppkom genom en datorbugg
eller om de uppstod naturligt, och jag föreslår att de får verktygen att göra
så genom att de i realtid ges information om osedvanligt stora transaktioner på
börserna. Jag menar att Finansinspektionen, SEC och andra nationella
myndigheter runtom i världen bör få tillgång till en elektronisk
informationsbas och lagstadgade åtgärder för att se till att de större
aktörerna på finansmarknaden är informationsskyldiga i realtid om sina aktie-
och fondköp till Finansinspektionen. Allt i syfte att försöka reversera
eventuella kriser som emanerar från datorbuggar, och endast i syfte att göra
detta, och så fort som möjligt. Ingen annan information än osedvanligt stora
transaktioner och OMX-indexet, Dow Jones etc. bör dessa avdelningar på
myndigheterna studera, och man bör klara av det med en handfull män och kvinnor
på högst några dagar, men helst inom loppet av minuter, kanske timmar eller
innan börsen stänger för dagen! Jag tror nämligen inte att USA är beredda att
avsäga sig sin stats fördelar genom
att avskaffa möjligheten för aktörer att använda sig av svarta lådor. Men helst
hade jag sett att dopningen av aktörer på finansmarknaden olagliggjordes i alla
länder. Det är fusk, och vanligt småfolk blir dem som får betala om de handlar
med aktier, i den mån tillgängligheten till framgångsrik aktiehandel för små
aktörer inte försvinner. Men det är väl det som regeringen och bankerna vill
att de ska göra ändå, med dem skatter och avgifter som drabbar de små aktörerna
hårdast? Staten och kapitalet, de sitter i samma båt. Men det kan vara att det
finns goda grunder för staten att hålla Svenssons sparande i fonder låst.
Därför sparar jag inte i fonder!

Har the black box
några övriga allvarliga implikationer på världens ekonomier, och ytterst
världsfreden?

Absolut, det måste tilläggas – vilket kanske är viktigare än
någonting annat i samband med svarta lådor – så inte bara hotas globaliseringen
och småaktörerna, utan också så avgörs affärer till fördel för de länder och
finansinstitut som ligger geografiskt närmast USA och Wall Street och som har
millisekunder snabbare kommunikation med NASDAQ, vilket driver isär delar av
Europa som Tyskland och Skandinavien, via Västeuropa som Storbritannien och
Frankrike från USA ekonomiskt. Det driver också isär USA från Storbritannien
och Frankrike. Var och en kan väl se konsekvenserna på sikt av detta? Dopingen
på finansmarknaderna i Västvärlden är inte bra för globaliseringen och därför
så är den inte bra för tillväxt och välstånd! Dopingen kan rentav vara en
bidragande orsak till den rådande finanskrisen och en starkt bidragande orsak
till det att stora delar av världen inte tycks ha förmågan att återhämta sig
från den ekonomiska krisen som inleddes 2008, eftersom dopingen kan jämföras
med tullar mellan länder där några länder favoriseras framför andra genom att
dessa länder ligger närmare epicentrumet NASDAQ. Redan år 2006 var en tredjedel
av alla EU:s och USA:s aktieaffärer drivna av ”algorithms” eller automatiska
program, 2009 stod sådana program för 73 % av all US equity trading. I aug. 2009 släppte TABB Group en rapport
som estimerade att de 300 security firms och Hedgefonder som specialiserat sig på
den här typen av magisk handel, år 2008 drog in 21 miljarder US dollar i profit
enbart på att köpa och sälja vid små differenser i en aktiekurs under loppet av
millisekunder. Artificiellt intelligenta och självlärande black boxar idag 2011
får man förmoda har gjort framsteg och genererar ännu mer pengar till dess
Hedgefonder och banker. Men någon måste förlora på spelet när andra vinner, och
det tycks bland andra vara stater, villaägare, småsparare, pensionssparare och
perifera småaktörer på finansmarknaden, beroende på var man bor i världen! Men
bankerna lurar sig själva och förlorar i förlängningen på the black boxes på
grund av dess antiglobala natur med det som jag beskrev separerar Västeuropa
och USA från Tyskland och Skandinavien på de olika nationella finansmarknaderna
– ljusets, och därmed informationsflödets hastighetsbegränsningar. Vi borde ha
agerat tidigare, men tyvärr så har Hedgefondaktörerna, bankerna och
aktiemäklarna hunnit investera hundratals miljoner i gigantiska, elektroniska
inomhusanläggningar. Får vi inte med oss USA i en banning av svarta lådor så
får vi nog leva med fenomenet.

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 6 oktober 2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: