Hem > Inrikespolitik, Ryssland, Sveriges försvar, Utrikespolitik, Vladimir Putin > Försvara Gotlands heder eller försvara Gotland från invasion?

Försvara Gotlands heder eller försvara Gotland från invasion?

Vi får väl ta den snytingen

Ju längre tiden lider, med den politik den svenska
regeringen för som går ut på att man inte använder diplomati trots att vi har
möjlighet till det enligt havsrättskonventionen, desto svårare blir det att
göra någonting åt hela det här Putins koncept med en geopolitisk
militärstrategisk gasledning på svensk ekonomisk zon i Östersjön. Jag vill
betona att jag aldrig har velat hindra Ryssland från att dra en civil
gasledning på svensk ekonomisk zon, det har de ju rätt till. Men de tar sig
friheter i och med att de tänker bevaka den med militära medel! Det ger inte
havsrättskonventionen (UNCLOS) Ryssland rätt till. Som ni kan förstå så är tyst
diplomati meningslös och kontraproduktiv i sådana här ärenden.

Jag tänkte skriva lite till er på hkv om min syn på
försvaret av Gotland, men ni får ha överseende med mina bristande ämneskunskaper.
En sak vet jag, och det är att vi behöver ett mobilt luftvärn, och då finns det
två typer att välja mellan; långräckvidd och korträckvidd. Jag utgår från att
långräckvidd är dyrare. Många vill ha både och. Jag anser att vi kan nöja oss
med ett korträckviddsluftvärn om vi måste välja mellan de två typerna! Förutsatt
att korträckviddigt luftvärn täcker det svenska territorialvattnet så har vi
ingen nytta av långräckviddsluftvärn i det initiala skedet i händelse av en
invasion av Gotland. Endast vid en andra attackvåg har vi nytta av
långräckviddigt luftvärn. Jag kan nämligen inte föreställa mig en situation där
vi ”do first blood” på internationellt vatten eller ens på svensk ekonomisk zon.
Först när fientliga fartyg eller stridsflygplan befinner sig på svenskt
territorialvatten har vi enligt internationell rätt, rätt att skjuta för att
döda, efter varningar förmodligen. Dessutom så om vi endast har korträckviddigt
luftvärn så ger vi inte Putin ammunition till ett alibi för sin expansiva
Östersjöpolitik på köpet. Det kanske viktigaste är att han då inte kan säga;
”Ja men ni har offensivt luftvärn som hotar rysk sjöfart, varför skulle inte vi
få ha Iskander-missiler (och eventuellt Mistral, Ivan Green m.m.), vari ligger
den moraliska skillnaden mellan ert luftvärn och vårt?”. Det betyder att vi
även framöver har möjligheten att uttrycka vårt missnöje över Rysslands allt
mer växande offensiva krigsmakt, utan att samtidigt inveckla oss i diskussioner
om vår egen försvarsmakt när vi diskuterar Rysslands krigsmakt. Därmed kan vi
skrapa av kniven från smuts utan att det implicerar att Ryssland automatiskt
ges realpolitiskt alibi för att verkställa sin geopolitik på Sveriges bekostnad,
utöver den militärstrategiska gasledningen förstås. ”Krig är bara en
fortsättning på politiken”, Citat; Karl Von Clausewitz. Och det är på det
politiska planet vi annars riskerar att ge Putin s.k. alibi att flytta fram
Rysslands positioner militärt gentemot Sverige ytterligare, och det har vi inte
råd med som liten alliansfri stat mot en stormakt, i synnerhet inte med den
svaga regering vi har.

Samtidigt så har jag ändrat min åsikt om att Sverige bör ha
en marinbas på Gotland i syftet att ha marina fartyg avsedda för att möta och
utmana de ryska militära bevakningsskeppen på svensk ekonomisk zon. Låt ryssarna
husera där för sig själva istället, även om det kan innebära att det
undantagsvis sänks ett eller annat civilt svenskt fartyg som godtyckligt tas
för förklädda militära spionfartyg av Ryssland! Men om detta händer så kan vi
alltid ”omförhandla” bort ryssarnas rätt att bevaka sin infrastruktur med något
som inte är en del av infrastrukturen, på den grunden att ett civilt svenskt
fartyg sänkts eller skadats av den ryska marinen mot alla konventioner. Civila
svenska sjömän på fartyg tar lika stora risker i Adenviken och indiska oceanen.
Låt de civila sjömännen på Östersjöhavet ta förlusterna för er bara! Observera
att jag inte enbart är ironisk här, utan även realpolitisk. Det är bättre att
civila rederier förlorar tonnage än att den svenska marinen gör det!

Jag har förstått att våra u-båtar gör störst nytta i
närheten av svenska hamnar, så då får vi väl acceptera att vi begränsas till
detta och finna oss i att tvingas att röra oss endast på vårt territorialvatten.
Men vad jag förstår så tar de svenska u-båtarna också de största riskerna i
närheten av en hamn. Men som sagt, vi kan inte do first blood ändå, så de får
väl operera i vårt egna vatten. Kniven vi tvingas använda har ett kort blad,
och på något sätt måste vi kunna distingera rysk fartygstyp från fartygstyp på
vår ekonomiska zon! Ert primära mål måste bli att korta er reaktionstid för
Gotlands omedelbara försvar i framtiden. Har ni möjligen tillgång till
satellitövervakning över Östersjön? Det bör vara nummer ett på agendan för att
skilja fartygstyp från fartygstyp av Östersjöopererande båtar!

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 29/9/2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: