Hem > Ryssland, Sveriges försvar > Brev till Militär Historia

Brev till Militär Historia

Hej Marco Smedberg!

Jag har precis läst ut din bok ”Militär Ledning” från
Historiska Media. Jag är imponerad av dina djupa insikter i ämnet. Det du säger
låter mycket enklare än det förmodligen är, men jag förstår att det ligger
mycket informationsletande, lösande av knutar och abstrakt sökande samt konkret
taktiskt tänkande bakom, och dessutom krävs det förmåga att sätta sig in i
olika tidsepokers vapensystem och hur de påverkar taktiska manövrer för att
kunna bilda sig en korrekt uppfattning om något som inte redan är beskrivet om
strategier i det förflutna. Boken tycks vara utgiven 2001, men den ger en bra
men kort beskrivning av ”framtidens” asymmetriska krig, typ Irak- och
Afghanistankrigen (fast ordet asymmetriska krig var inte uppfunnet då). Du hade
nog hjälp av det som hände på Balkan för den slutsatsen? Jag har en insikt som
du kanske inte har dragit slutsatser om själv, åtminstone så stod det inte
någonting om det i din bok. Den är av intresse för alla som berörs av den
information som du delger i dina böcker, så du kanske kan skriva några rader om
det i Militär Historia eller i en modernt inriktad essä avsedd för officerare?
Min insikt är att uppdragstaktik kanske är överlägset ledningsstyrning inom
området markstridskrafter, men den har sitt pris! Enligt uppgifter jag har fått
från välrenommerade författares böcker så förlorade 20:e tyska pansardivisionen
de första fem veckorna av Operation Barbarossa 11 procent av sina meniga, 19
procent av sina underofficerare och hela 35 procent av sina officerare. Den
10:e tyska pansardivisionen förlorade från den 22 juni 1941 till den 5 dec.
samma år, 42 procent av sina meniga, 47 procent av sina underofficerare och 63
procent av sina officerare. Det skulle ha varit ännu högre förlustsiffror för
10:e pansardivisionens officerare om det inte hade blivit mera tunnsått mellan
officerarna ju längre kriget led. Liknande förlustsiffror för officerare hade
alla tyska divisioner. Det är uppdragstaktikens natur att officerarna faller
ifrån eftersom officerarna ofta befinner sig i händelsernas centrum och drar
till sig eld. Av den anledningen är det bra att högre officerare klär sig i
uniformer som inte alltför mycket avviker från de menigas, i synnerhet ifråga
om mönstret på uniformerna. Så är det väl i Sverige? Degaljonering främst i
krigstid är också bra av den anledningen. Precis som du säger i din boks avslutande
kapitel så finns det en spänning mellan ledningstaktik och uppdragstaktik. Om
Sverige har tänkt sig att kunna försvara sig längre än fem veckor mot en
överlägsen fiende så bör vi satsa en liten aning mer på ledningstaktik, även om
vi fortsatt måste ha ett stort inslag av uppdragstaktik för att kunna vinna
kriget. Det blir helt enkelt en fråga om avvägning som måste avgöras av hur
länge vi bedömer att vi kan stå emot t.ex. ryssen om han försöker mikroinvadera
norra Norrland och Gotland eller något. Det blir nog svårt att köra med två
system samtidigt, så det är bäst att ni militärer gör en välavvägd bedömning
och fortsätter att göra välavvägda bedömningar med jämna mellanrum! När det
gäller uppdragstaktik och sjöstridskrafter så är det naturligtvis en helt annan
sak. Jag tror att sjöstrid är speciellt lämpad för uppdragstaktik, om man gör
som i den svenska marinen och tillåter även från varandra fristående
vapensystem och fristående beslutsrätt om avfyrning på lägre nivå än kapten.
Jag antar att det på dem grunderna anses vara en nationell säkerhetsfråga, men
också en materiell prioriteringsfråga, att marinens fartyg saknar aktre
bekämpningsmedel i fredstid? För då reducerar man risken för oförutsedda
incidenter från vår sida, till priset av att någon (ryssen) kan få för sig att
agera självsvåldigt och aggressivt, om de känner sig kränkta eller har en
närlokaliserad befälhavare som får hybris, t.ex. vid den geopolitiska
militärstrategiska ryska gasledningen på svensk ekonomisk zon, och göra det
ostraffat.

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 25/8/2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: