Hem > Inrikespolitik, Utrikespolitik > Estland, Lettland och Litauen vill gå med i NBG om Sverige leder

Estland, Lettland och Litauen vill gå med i NBG om Sverige leder

VÄRLDEN IDAG http://www.varldenidag.se/debatt/2011/08/15/Vad-kan-vi-lara-av-kommunismens-ingrepp-i-de-baltiska-staterna/

”Vad kan vi lära av kommunismens ingrepp i de baltiska staterna?

I dag måndag 15 augusti är regeringschefer och
talmän från de tre baltiska republikerna på plats i Stockholm. Tillsammans med
företrädare för riksdag och regering kommer 20 år av diplomatiska relationer
att högtidlighållas och firas.

Numera är relationerna
och kontakterna över Östersjön till Estland, Lettland och Litauen nästan lika
självklara och avspända som till de nordiska länderna. Samtidigt är åren av
förtryck och förföljelse inte långt borta. I början av 1990-talet dödades människor
i exempelvis Riga och Vilnius för sin kamp för frihet och människovärde. Och
inte många år dessförinnan internerades folk för sina åsikters skull. I varje
baltiskt land kan det berättas om hur vänner och släktingar försvann,
torterades och dödades under tiden av kommunism.

Vi har i dag en skyldighet att komma
ihåg den hemska tid som varit men också hylla den längtan efter frihet,
demokrati och öppenhet som utgjorde förändringens kraft! Det finns också
anledning att noga följa de försök som görs av vissa ryska politiker att
betrakta Baltikum som en del av den egna intressesfären. Med energileveranser
och återkommande problem vid gränserna för gods som exporteras, respektive
importeras, markerar Moskva huruvida relationerna för stunden är dåliga eller bra.

Den som besöker Ocku-pations-museet i Riga
eller det som var KGB:s vidriga lokaler i Vilnius får upp ögonen för den tid
som varit men även för Sveriges tveksamma roll inför det som skedde endast
några tiotal mil österut. Till skillnad från ett antal länder erkände
regeringen i Stockholm de nya regimerna efter andra världskriget medan andra
stater vägrade. I samband med frihetssträvandena i början av 1990-talet
markerades emellertid allt tydligare från nordisk sida. Sverige var också
första land att öppna egen ambassad i Litauen medan Island var först med att
erkänna landets nya ledning.

EU- och Nato-medlemskap stod högst upp på önskelistan hos de nyvalda politiska ledarna. Sedan 2004
är det målet uppnått i alla de tre baltiska republikerna. Estland har redan
infört euron medan de två andra strävsamt arbetar för att uppfylla alla
kriterier. Det märks att denna utvidgning tagit mycket av kraften och
intresset. Förbindelserna över Östersjön har alltid varit goda men på ett
politiskt plan kanske något mer avslagna under ett antal år. Det finns skäl att
försöka ändra på det, och denna måndag 15 augusti kan vara en viktig signal för
detta!

Ett centralt frågeområde i relation till
Sverige är numera försvars- och säkerhetspolitiken. De egna bidragen i form av
stridskrafter i Estland, Lettland och Litauen är relativt blygsamma. Den
ekonomiska nedgången har också lett till budgetneddragningar. Den slutsats som
dras är att mer kan göras tillsammans. Från alla tre huvudstäderna uttrycks
önskemål om att få medverka i en nordisk stridsgrupp 2014 om det sker under
svensk ledning. Även inom andra områden som materielinköp vill man vara med,
trots att varje lands samlade försvarsbudget inte är på mer än motsvarande
cirka två miljarder kronor.

Nu firas och minns man 20 år av diplomatiska
relationer. Det säger något om hur viktiga förbindelserna över Östersjön alltid
har varit – även under de år då etablissemangets Sverige tittade åt ett annat
håll!

Hans Wallmark

Riksdagsledamot (M), Försvarsutskottet

Ledamot av Nordiska rådet”

”Ett centralt frågeområde i relation till Sverige är numera försvars- och
säkerhetspolitiken. De egna bidragen i form av stridskrafter i Estland,
Lettland och Litauen är relativt blygsamma. Den ekonomiska nedgången har också
lett till budgetneddragningar. Den slutsats som dras är att mer kan göras
tillsammans. Från
alla tre huvudstäderna uttrycks önskemål om att få medverka i en nordisk
stridsgrupp 2014 om det sker under svensk ledning. Även inom andra områden
som materielinköp vill man vara med, trots att varje lands samlade
försvarsbudget inte är på mer än motsvarande cirka två miljarder kronor.”

Ovanstående stycke ur artikeln tar jag som en komplimang
till oss svenskar! Bifall ges, i alla fall från mig.

”I dag måndag 15 augusti är regeringschefer och
talmän från de tre baltiska republikerna på plats i Stockholm. Tillsammans med
företrädare för riksdag och regering kommer 20 år av diplomatiska relationer
att högtidlighållas och firas.”

Det förpliktigar!

Mvh Roger Klang, Lund scaniae Sverige, den 20/8/2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: