Statsmannaskap

Det förekom ett tjugotal kända mordkomplotter mot Hitler, över tjugo till och med, varav flera var mordförsök. Alla revolutionära diktatorer, vare sig det är Khaddafi, Adolf Hitler eller Josef Stalin, skapar sina diktaturer avsiktligt i syfte att eliminera risker mot sin egen person (och statsmannaämbete, eftersom stora statsmän förkroppsligar landet) och familj. Det är det som försiggår i deras huvuden när de inskränker folks friheter. Men som vi kan se i fallet Hitler så lever inte en diktator säkrare på något sätt, möjligtvis hans syskon och mor och far om dessa bor på annat håll, eftersom det inte finns någon fri press som kan publicera artiklar som drar till sig oönskat intresse till diktatorns familj. Men 22 mordkomplotter varav flera mordförsök, talar sitt tydliga språk. Det är bara i diktatorns fantasi som han undanröjer hot mot den egna personen eller statsmannaposten genom att inskränka folks friheter, åtminstone om man gör som Hitler gjorde i början av sin karriär och i början av kriget och exponerar sig inför offentligheten och verkligen leder ett land genom exempel så undanröjer man inga hot genom kontroll av offentligheten. Jag vet inte hur många mordkomplotter och mordförsök som några har utsatt Josef Stalin för. Jag känner bara till det mordförsök som ledde till att han berövades livet, alltså det som en del forskare tror var mordet på Josef Stalin. Men att Josef Stalin skulle ha mördats är ytterst spekulativt. Fast det finns saker som talar emot att Sovjetledarna tog lika stora risker som t.ex. Kennedyklanens statsledare och aspiranter till statsledare, eller Ronald Reagan, som var en lika stor statsman i vad som på den tiden var världens största och bästa demokrati. Både Bobby Kennedy och John F Kennedy mördades och Reagan utsattes för ett mordförsök, JFK och Reagan var två av de absolut största presidenterna i USA:s moderna historia. Men hur många Sovjetiska partisekreterare blev mördade eller utsatta för ett mordförsök? Ingen, kanske Stalin, men det är bara spekulationer och vilda fantasier! Det kan bero på att Sovjetledarna var så mycket mer repressiva mot eventuella komplottmakare och sitt folk. Eller så kan det bero på att Sovjetledarna inte ledde genom exempel, som Hitler, Kennedy, Reagan eller för den delen Lincoln gjorde, utan partinomenklaturan gömde sig i sina residens och visade sig inte för folket mer än undantagsvis. Det i sin tur kan bero på den ryska maktelitens traditionella misstänksamhet mot allt och alla, att de aldrig litar på någon. Men det kan också bero på att det inte var särskilt lämpligt för Josef Stalin att gå ut på balkongen och ställa sig och vinka till folket, eller ställa sig i en öppen bil i en kortege när ryssarna firar minnet av segern från andra världskriget och färdas genom folkhavet, när folket inte ville veta av honom. För vad skulle hända om folket inte hurrade, kanske tvärtom buade längs vägen?

Jag är beredd att ta de risker som krävs av en statsman, utan att för den sakens skull glida över i dumdristighet! Det måste finnas någonting att tjäna på att exponera sig för folkmassor, vare sig detta är publicitet och nationell prestige, eller bara för att åstadkomma en närhet till folket, att man är en folkets man som Olof Palme eller Kennedy´s. Det är inte alltid statsledaren själv som väljer hur mycket och när han ska exponeras, det finns många människor som har ett intresse i landets prestige och som har positioner nog att kunna ha en talan. Gemensamt för alla situationer där statsministern exponeras är att när bollen har börjat rulla, då rullar den, och det finns ingenting annat man kan göra annat än att hoppas på turen. Man bävar kanske lite innan bollen har börjat rulla, men så fort man är exponerad så går det nog automatiskt. Man kan ju givetvis vidta åtgärder för att minimera riskerna för statsmannen, men detta är något man (dem runt omkring) gör innan bollen är satt i rullning och man väl exponerar sig. Så man kanske skulle kunna säga att man får förlita sig på rutiner, men samtidigt kan man inte förlita sig på rutiner helt och hållet för man måste ha en viss ”spontanitet” som statsman, och en vilja och förmåga att kunna röra sig utanför säkerhetsramarna vare sig det rör sig om att hälsa på en gammal dam på en parkbänk eller att avvika från det planerade under ett planerat statsbesök, annars blir man bara världens mest bevakade bebis. Samtidigt haglar från alla möjliga håll anklagelser mot en statsledare om oförmåga och feghet för att han inte gör det eller det, och detta är också en drivande faktor bakom att en statsledare utsätter sig för risker, man kan säga att det är bl.a. det som får en statsledare att nästan aldrig dra sig tillbaka på eget initiativ (Göran Persson gjorde det dock!). Men också det att man har skaffat sig en massa mäktiga fiender med tvivelaktig moral gör att statsledare, av omsorg till sina nära och kära (vi lever som sagt var inte i den bästa av världar och hot kan riktas och ibland genomföras mot familjen), inte stiger ned frivilligt. Demokrati är därför bra och fungerar som en säkerhetsventil för alla inblandade, förr eller senare kommer ju ändå statsledaren att avsättas genom att folk röstar bort honom eller som i USA också att han har suttit i sina två ”terminer” (8 år)! Vattentät säkerhetsventil? Nej, men det näst bästa!

Fast vi får inte glömma maktruset, som en del eller alla blir beroende av och därför inte avgår frivilligt. Det är också en drivfaktor till att exponera sig detta med maktruset, för en del i alla fall. Det kan liknas vid att exponera sig för fiendeeld i krig, som ger en del ett rus, bl.a. Winston Churchill tyckte att det var en thrill, men förmodligen tycker de flesta riktiga statsmän det.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 2/5/2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: