Hem > ekonomi, Inrikespolitik, Ryssland, Sveriges försvar, Utrikespolitik > Jag sätter i alla fall inte taggarna utåt.

Jag sätter i alla fall inte taggarna utåt.

Apropå mina två förra blogginlägg. Jag står fast vid Tyskland som min främste allierade! Allt annat är samma sak som självmord alt. utplåning av våra manliga gener. Men det är en intressant parallell mellan döda fåglar i Falköping och Arkansas! Tack vare att döda fåglar regnade ned i USA också så har vi sluppit insinuationer från övriga EU. Jag är mjuk men avvisande mot USA med tanke på, eller trots det här, fågelregnandet i våra två länder! Jag sätter i alla fall inte taggarna utåt. Likaså är jag mjuk men avvisande mot Polen i deras invit till militärt samarbete! Jag måste vara egoistisk i det här fallet. Lika barn leka bäst, och våra likar finns i Finland, Norge, Island och Tyskland. Men det betyder inte att jag inte erkänner att vi har en skuld till er genom att vi har tagit era kvinnor i en viss utsträckning historiskt sett! Våra stridskrafter är måhända inte heller kompatibla på samma sätt som dem mellan Norge, Finland, Tyskland och Sverige, vilket skulle medföra stora nackdelar för Sverige om det hände någonting, om det är så som jag tror. Däremot så är jag beredd att samarbeta vad det gäller industri, handel och miljö med Polen! Polen är ju trots allt ett land som jag hyser större sympati för än de flesta övriga EU-länder, inklusive Danmark. Polen har lika mycket rätt att existera som stat som vi har. Skulle någon stat som Ryssland eller Tyskland invadera hela eller delar av Polen så skulle jag reagera ändå! Men jag skulle inte skicka svenska styrkor till Polen för att bistå dem, det får Nato göra! Det är i alla fall inte troligt att jag skulle göra det. Jag skulle ge dem mitt moraliska stöd, jag är rädd för att det är allt jag skulle göra, och så be till Gud för dem förstås. Men jag skulle nog ge dem underrättelseinformationer om deras fienders intentioner inför kriget! Det är det närmaste militärt stöd jag skulle ge Polen. I gengäld så räknar jag inte med deras militära stöd om kriget kommer till Sverige. Vi tar konsekvenserna för vårt eget agerande! Jag tror inte att vi är nära släkt nog för att ha en militär allians som vi verkligen skulle ställa upp för varandra i om det gäller, det skulle kunna jämföras med att Sverige hade en allians med Indien t.ex., det är inte särskilt troligt att någon av parterna skulle upprätthålla den alliansen om någonting hände. Så jag måste se på det ganska krasst eftersom jag tror att militära allianser endast byggs på släktskapsband! Och som ni kanske har märkt så har jag inte heller några ensidiga solidaritetsförklaringar för Baltstaterna, trots att de är mer nära släkt med oss än vad ni är historiskt sett. Åtminstone Estland. Jag tänker bara ställa en fråga till finnarna och Baltstaterna om jag blir statsminister, och den är om de vill att vi ska ha en Finlands- och särskild baltstatsminister. Jag ska fråga alla dem fyra länderna om det, och jag har en speciell person i åtanke som minister, jag har skrivit om det tidigare. Peter Soilander heter han, och han är finne, Kristdemokrat och bloggare. Dessutom så har jag vissa sympatier för Georgien och Ukraina, på samma sätt som jag har för er. Men inte heller till dem har jag planerat att ha några militära band. Även där kommer det att röra sig om ett utbyte av underrättelseinformation. Jag kan bara tala för mig själv i det här, jag kan inte tala för alla andra! Ni måste ju komma ihåg att även Kina, som vi ju också har en skuld till när det kommer till kvinnor, eller Japan, inte är nära släkt med oss, och vi är inte deras allierade mer än att om de möjligtvis skulle ha sammanfallande intressen och samma fiende som oss, men något större militärt samarbete med oss kommer inte att äga rum. Där vi skulle samarbeta med dem länderna har att göra med handel. Detta bristfälliga förhållande mellan våra två maktcentra är av nöd eftersom släktbanden inte är tillräckligt starka mellan oss heller för att vi ska ha ett militärt samarbete, inte ens i underrättelseavseende. Det enda scenario man kan tänka sig där, det är om vi har en gemensam fiende i krig, precis som var fallet med Tyskland och Japan under andra världskriget att bägge länderna har ett eget mål och egna medel som sammanfaller. Jag kommer aldrig att ingå ett traktat om Polens framtid, eller tillåta att någon av mina allierade ingår ett traktat om Polens framtid! Och jag ska göra vad jag kan för att hjälpa er att betala tillbaka med samma mynt mot oss vad gäller kvinnor. Och jag ska göra vad jag kan för att ni ska få en chans att ge igen på övriga Europa också. Trots allt så vill jag ju varken att ni eller vi ska hamna i krig. Om vi har ett underrättelseinformationsutbyte så har inte Ryssland med det att göra! Polen och Sverige befinner sig inte i rysslands intressesfär! Inte heller Finland Norge eller Tyskland. Att Polen inte är i Rysslands intressesfär är jag beredd att statuera här och nu! Så långt är jag beredd att gå för Polen. Är det tillräckligt justa pix? Jag hoppas att detta ställningstagande behagar Gud, för det är en mellanväg mellan det som är rätt och vårt eget väl. Bara så länge man inte går emot Gud. Dessutom så har de ju Nato!

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 6/1/2011

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: