Hem > Brott och straff, ekonomi, etnisk rensning, Ryssland, Sveriges försvar, Utrikespolitik, Waterboarding > Strategen Hitler, en objektiv bedömning av Adolf Hitlers mentala förmågor och brister och hans vk2 strategi

Strategen Hitler, en objektiv bedömning av Adolf Hitlers mentala förmågor och brister och hans vk2 strategi

Strategen Hitler, en objektiv bedömning av Adolf Hitlers mentala förmågor och brister och hans vk2 strategi. Skuldbördan för uppkomsten av Hitlertyskland. En hypotetisk vk3 strategi.

”Efter Moskvafreden måste alltså Karelen och Hangö utrymmas. På Hangö udd inrättade arrendatorn en marinbas med en garnison på 25 000 man elittrupper.
   Sommaren och hösten 1940 präglades av ständiga sovjetiska trakasserier gentemot Finland. Ryssarna krävde bl.a. att få transportera trupper till och från Hangö över det finska järnvägsnätet. Detta var inte angenämt, eftersom dessa trupper i en krissituation kunde tänkas försöka ta kontrollen över södra Finlands järnvägsknutar. Frågan löstes dock i början av september 1940, genom att parterna enades om att manskap och vapen skulle transporteras i separata tåg.” Sid 22 i ”Ett land i kamp”

Kommentar: Detta var märk väl efter Molotov-Ribbentroppakten.

”Det största tvisteämnet var frågan om Petsamo nickel, Europas största nickelfyndighet uppe vid ishavet. Moskva ville få koncessionen över utvinningen av denna strategiskt viktiga metall (används bl.a. till kulor) för att förhindra att Finland utnyttjade sitt innehav av fyndigheten till att närma sig Tyskland.” Sid 22-23

Kommentar: Redan av det så förstår man att det egentligen var Stalin och Sovjetunionen som var de som sökte få ett strategiskt övertag över Tyskland genom att tvinga sig på ett suveränt och neutralt Finland för att komma över Petsamos nickeltillgångar för sin stridsmakt, ett Finland som de redan hade fört ett orättfärdigt krig mot i Vinterkriget. Hitler visste att Stalin försökte få ett strategiskt övertag och fruktade att Stalin skulle angripa först. (Fanns det någon annan anledning för Sovjetunionen att angripa Finland militärt och ta strategiskt viktiga punkter och därigenom få produktionsmonopol på nickel?) Det var alltså inte Hitler som hade för avsikt att bryta Molotov-Ribbentroppakten, det var Sovjetunionen med Stalin i spetsen som hade för avsikt att angripa Tysklands intressen! Hitlers problem var att han alltid reagerade reaktivt utifrån vad han visste skulle ske men innan det hade skett, och det var det som orsakade att Tyskland hamnade i den här nedåtgående spiralen som kriget orsakade i slutänden. Ska jag jämföra Nazityskland med USA tillexempel under andra världskrigets fientliga attack mot Pearl Harbor, men också idag när tvillingtornen rasade i en terrorattack mot civila amerikanska medborgare, så är det rimligt att anta att dessa två staters folk och ledare inte var beredda att frivilligt föra striden på det egna territoriet. Skillnaden mellan Sverige och Jag, versus ryssar, britter och amerikanare är att jag är beredd att se de senare staternas militärmakt på svensk mark eller vatten och luftrum innan jag reagerar reaktivt! Men för dessa länder är det en otänkbarhet att inte slå först när de ser strategiska mål i andra länder intas av en potentiell fiende. Först när fienden sätter sin fot på svensk mark, luftrum eller havsterritorium så slår jag också tillbaka, resten litar jag till Gud för! Där skiljer jag mig från amerikanska, brittiska och ryska statsmän. Numera och av nöd så räknar jag in övertramp mot Finland, Norge, Island och Tysklands nuvarande gränser för när jag slår tillbaka mot en aggressiv fiende. Men om Ryssland t.ex. stryper tillflödet av virke eller nickel med för den delen, så vidtar jag endast fredliga åtgärder. Även Hitler hade sannolikt en broderfolkspolitik gentemot finnar och svenskar, och övriga Nordbor när omständigheterna tillät det. Hitler var givetvis av den Realistiska skolan och det medförde att ett visst hot och en viss press förelåg mot Sverige och Norge från tyskt håll i egenskap av strategiska mål, i synnerhet Norge. Sverige tog han med diplomati, om än en hotfull och överhängande sådan, vilket kontrasterar mot hans realpolitiska vänskapsband med Finland. Hitler räknade med att Stalin skulle driva Finland i armarna på Tyskland och var därför återhållsam mot finnarna.

”Till följd av den sovjetiska nålstingspolitiken var detta precis vad Finland önskade göra. Moskva uppträdde så hotfullt att den finländska politiska ledningen började betrakta Tyskland som en räddare i nöden, det sista halmstrået.
   Sympatierna för nazismen var praktiskt taget obefintliga i Finland. Under vinterkriget hade Tyskland upprätthållit en ytterst kylig för att inte säga direkt fientlig attityd mot Finland, eftersom Tyskland och Sovjetunionen nyligen hade ingått den s.k. Ribbentrop-pakten, som delade in Östeuropa i intressesfärer och Finland hade hänförts till den ryska sfären.” Sid 23

Kommentar: Möjligen försökte Stalin initialt pressa finnarna till att gå i allians med Tyskland för att få ett svepskäl till att angripa militärt och ta Petsamo nickelgruvor vilket han i så fall måste ha insett skulle leda till ett krig mot Tyskland, Stalin var ju järnhård och hade gott om hybris och ont om självinsikt vid den här tidpunkten. Men Hitler och nazisterna hade en ärofilosofi, det är inte sannolikt att de hade en önskan om att invadera Finland, eller något annat Nordiskt land om bara dessa hade haft insikt i hur världen fungerade. Den kyliga attityd som författarna nämner ovan var en avvaktan från Hitler och inte ett resultat av någon pakt mellan Sovjetunionen och Tyskland! Hitler ville inte att Finland skulle behöva dras in i krig mot Sovjetunionen, för då skulle Tyskland bli indraget på köpet. Hitler önskade sannolikt att Stalin skulle angripa Tyskland rakt framifrån och öppet, snarare än att Tyskland skulle bli indraget i ett krig vid en annan nations front. Hitler var inte främmande för ett begränsat krig, i synnerhet som han var ute efter lebensraum, men han ville ha full kontroll på alla fronter som den kontrollfreak han var. Hitlers kyliga attityd gentemot Finland vid den här tiden var inte fientlig, det var ett sätt att vara just mot ett broderfolk, även om han naturligtvis gärna såg Finland som en allierad mot Sovjetunionen, men det kriget var det ju Stalin som ville driva på i Finland att döma av vem det var som agerade först och var de agerade. Då får man ju förstås bortse från att Hitler och Stalin hade delat upp Polen mellan sig och Ryssland och att Hitler var ute efter lebensraum och Stalin var ute efter makt och territorier och att de två hade en bräcklig överenskommelse. Men den huvudsakliga anledningen till att Hitler ville ta Polen var att han ville införliva den tysktalande befolkningen i Polen och Ostpreussen (nuvarande Kaliningrad) i Grosse Deutschland, med tillhörande polska landstycke till Ostpreussen. Detta blev för mycket för Storbritannien och Frankrike att svälja. Det får man ju räkna med när man vill ha lebensraum med våld! Man ska komma ihåg att Chamberlain inte agerade när tyskarna gick in i Sudetlandet, men när Hitler klampade in i ett strategiskt känsligare och farligare område för tyskarna, Polen, så passade britterna på att förklara krig, väl medvetna om Tysklands uppkomna prekära situation med Sovjetunionen. Trots allt, ett spaggegäng är inte ett tillräckligt stort spaggegäng förrän alla har en strategisk angreppspunkt mot en tuffare och effektivare motståndare. Hitler hade trampat i fällan, men det var måhända inte Chamberlains och britternas fälla, det var måhända Guds fälla. Man vet i alla fall att Hitler kände sig lurad just i denna fråga vid tidpunkten före invasionen av Polen men efter inmarschen i Sudet, så det är inte nonsensteorier jag kommer med. Jag vill inte ha lebensraum, där skiljer jag mig återigen från Hitler! Sverige vill inte ha mer lebensraum, Sverige vill bara kontrollera Sveriges territorium och hjälpa sina grannfolk i händelse av att de attackeras orättfärdigt. Jag är beredd att hjälpa Finland så länge som Finland inte överskrider sin nuvarande gräns i ett krig, så länge som Finland inte gör som de gjorde i fortsättningskriget och går in på rysk mark, inte ens på tidigare finsk mark! Jag är inte ensam om att tänka så av svenskar, för under andra världskriget så var det betydligt fler svenskar som hjälpte finnarna under vinterkriget än i fortsättningskriget. Men det förhållandet kom sig kanske av att finnarna var i allians med tyskarna under fortsättningskriget, vi tyckte som individer måhända att det var moraliskt tveksamt som en del har sagt. Och mitt än så länge ensidiga broderskapsförklarande gäller även för Norge och Tyskland så länge som de håller sig i skinnet, och så länge som de förblir demokratiska stater med en röst för varje medborgare. Detsamma gäller även Sverige om jag blir utsedd till statsminister av en borgerlig regering, bara om Sverige förblir demokratiskt är jag beredd att hjälpa mitt land som statsminister! Dessvärre kommer en sådan gränsdragning för när det är dags att avgå att bli suddig och leda till fördärvet för riket om jag avgår. Ovanstående gör jag klart offentligen och uttryckligen här och nu! Hitler var till skillnad från mig besatt av att slå först, efter att han initialt hade förstått hur lägena låg till strategiskt. Och inte hjälpte det Hitler och Tyskland heller, det stjälpte dem i slutänden. Låt oss då pröva mitt sätt denna gång istället, och inte slå förrän de sätter sin fot i våra egna länder, oavsett vad de gör primärt!

”I augusti 1940 kom de första tecknen på att Tyskland hade ändrat inställning, vilket noterades med stor lättnad i finland. Tyskarna förklarade sig nämligen nu villiga att sälja vapen till Finland, medan de under vinterkriget hade saboterat den vapenhjälp som andra länder, bl.a. Italien hade erbjudit. Hitler lät dock de finländska ledarna sväva i okunnighet om sina definitiva avsikter ända fram till våren 1941.” Sid 23

Kommentar: Hitler räknade kallt med att det som finnarna förlorar kan de ta igen med tyskarnas hjälp. Men Hitler ville inte ha ett krig med Ryssland, det är mer sannolikt att Hitler ville åt vetefälten och oljefälten i Ukraina, och lebensraum i stater närmast Tyskland samt en landförbindelse mellan Tyskland och Ostpreussen (Kaliningrad) vilket innebar en närmast total utplåning av Polen som stat för ”principens” skull. Men att åstadkomma det utan krig med Ryssland var minst sagt svårt. Därför så gällde det för Hitler att tima kriget som måste komma enligt hans Realistiska världsåskådning, med att Finland tvingades att liera sig med Tyskland, som Hitler visste bara var en tidsfråga. Det kan tyckas gå stick i stäv med det jag redan sagt om att Hitler inte ville ha ett krig med Sovjetunionen, men om inte Hitler höll alla utvägar öppna så vore han inget strategiskt geni. Strategispel är komplicerade och dynamiska och man måste räkna med att de kan sluta med krig. Hitler var dynamisk så länge han hade det offensiva kortet att spela, hans största svaghet var oförmågan att ta åt sig av den taktik som gick ut på ”taktisk reträtt”. Detta kom sig sannolikt på grund av hans våldsamma fars uppfostringsmetoder av den unge Hitler. Många höga nazister hade samma oförmåga till framgångsrikt taktiskt tänkande, men bara några få Preussiska generaler led av denna ”sjuka”. Skulle det bli ett krig med Ryssland så skulle det bli Ryssland som startade kriget, vad Hitler anbelangade. Det var därför som Hitler saboterade andra länders erbjudanden om vapenförsäljning till Finland. Troligtvis på grund av att Hitler var beräknande till del och ville locka Stalin att anfalla Finland, men samtidigt ville han säkert hellre se ett ryskt frontalangrepp på Tyskland och Finland samtidigt. Men som sagt var, fungerar inte det ena strategispelet så får han anpassa sin strategi till realpolitiken. Någon kanske vill protestera mot det jag säger att Hitler ville få Stalin att göra ett frontalangrepp mot Tyskland och Finland synkront, enbart på de premisserna att ingen strävar efter att bli direktangripen, men då har han inte förstått den mångkulturellt ofrivilligt danade tyska mannen vid tidpunkten för Weimarrepubliken och även efteråt. Dessutom så vet vi att Hitler till sist gjorde ett frontalangrepp mot Ryssland, med samlingsnamnet Operation Barbarossa. Det var ju också Finland som led när Ryssland angrep dem, och inte Tyskland. Tyskarna var vid den här tidpunkten mycket starka och Hitler bedömde nog att Tyskland och Finland, Finland som hade gjort ett intryck på världen i Vinterkriget, skulle kunna slå ryssen på Nordkalotten även om tyskarna var ovana vid arktiska förhållanden. Det var alltså en fråga om timing av fortsättningskriget och Operation Barbarossa, både när och hur mycket. Hitler började smått med att sälja vapen till Finland, och det är ju det som räknas intentionsvis att han sålde vapnen till sist. Många känner inte till att även Finland hade sin tysktransitering, men 19 500 tyska soldater transiterades genom Finland till Nordnorge mellan 1940-1941. Finland hade även tvingats transitera sovjetiska trupper till det tidigare finska Hangö i söder. De 19 500 tyska transiterade soldaterna skulle med 100 procents sannolikhet bevaka Petsamos nickelgruvor och göra motangrepp ifall Sovjeterna försökte kapa åt sig dem. Transiteringen av tyskarna sågs av finnarna som en gentjänst för att finnarna fick köpa tyska vapen. Men det intressanta är att det var Hitler och Tyskland som gick vinnande ur striden på alla sätt och vis gentemot både Finland och Sovjetunionen. Hitler fick tillgång till en strategisk position jämte Finlands nickelgruvor i Petsamo genom att låta finnarna göra Tyskland en ”gentjänst” för att de fick köpa tyska vapen, och transitera tyskarna till Nordnorge. Men Hitler skulle ha sålt vapen till finnarna i vilket fall som helst bara tiden var mogen. De tyska trupperna var aldrig stationerade i finland men fick skjuts genom Finland vilket Stalin inte kunde säga någonting om eftersom han själv hade tvingat till sig transitering till Hangö. Till yttermero så hade Hitler fått en garanterad framtida allierad till Tyskland i Finland. Allt Hitler behövde göra nu var att vänta ut ett ryskt angrepp på Finland för att Finland skulle ta emot tyskarna med öppna armar, och Hitler skulle få ett tillskott på 500 000 man som kunde binda upp ryska styrkor inför den tyska Operation Barbarossa. Vapenförsäljningen till Finland skulle hjälpa Finland att kontrollera Petsamo, och finnarna skulle i sin tur garantera att tyskarna fick köpa nickel av dem. Det var en win-win situation för Hitler och Tyskland, och allt på grund av oklanderlig timing från Hitlers sida! Hitler var en framstående strateg, den främste, eller var han inte det?! Men ännu hade Stalin inte låtit Röda Armén angripa Finland. Hitler såg sig tvungen att angripa Sovjetunionen i ett gynnsamt läge med hänseende till den önskade alliansen med Finland samtidigt som han bollade med ”slaget om Storbritannien” och att binda britterna till Nordafrika och de brittiska öarna, Stalin var inte en lika stor strateg men han var tuff och rå med hårda nypor, och det är sannolikt att han när kriget mot Sovjetunionen inleddes, som gick under samlingsnamnet Operation Barbarossa, redan var väl medveten om att han för tillfället var utmanövrerad och hade att vänta ett förestående anfall på kontinenten. Varför Stalin förde krig även mot Finland i fortsättningskriget trots att han var hårt trängd på kontinenten och Finland hade förklarat sig neutrala, när Finlands enda utväg då var att bli en bricka i Hitlers brädspel och nu med tyska trupper som slogs ”sida vid sida” med finnarna, kan måhända förklaras med att sovjeternas krigföring fungerade bättre i den finländska arktiska miljön som inte var lika vegetativt öppen, bl.a. så kunde Spetznas operera framgångsrikt där, vilket också visade sig vara fallet i slaget om Nordkalotten. Han ville alltså helst besegra tysken på nordfronten. Måhända var det å andra sidan bara rysk hybris som gjorde att sovjeterna öppnade upp en andra front? Man vet aldrig med ryssarna. Egentligen så var det Hitler och Tyskland som tjänade även på laguppställningen, för finnarna lämnades att slåss ganska solitärt på den södra finska östfronten medans tyskarna hade den 20 tyska bergsarmén som bestod av 220 000 man (vid tidpunkten när det finska kriget tog sin vändning i ”Lapplandskriget” mot tyskarna) i norr. 20 tyska bergsarmén var ytterst välutrustade och befann sig i norr där hans strategiska mål låg – Petsamo nickelgruvor. Ekonomiskt tänkande kallas det! Kriget gick inte så bra (minst sagt) som Stalin nog hade önskat, men han hade ett ess, han såg till att hålla sig väl informerad om japanernas intentioner, och när han var säker på att inte bli angripen i ryggen så förde han över trupperna från östra Sovjetunionen till den finska och den tyska fronten. Det var början på slutet för Hitler och Tyskland. Marskalk och sedermera president Mannerheim kunde ha varit nog så medveten om rävspelet mellan Hitler och Stalin, men han kunde göra mycket lite åt det på grund av ryssarnas inneboende aggressivitet. Han gjorde ett bra jobb med tanke på att Finland var en bricka i ett spel mellan två stormakters ledare, Hitler versus Stalin. Det är svårt att veta hur Stalin skulle ha agerat i Hitlers situation, det var inte Stalin och Ryssland som var i centrum, det var Hitler och Tyskland som spelade huvudrollen. Tyskland var van vid att spela rollen av underdog till skillnad från Sovjetunionen som hade rört sig i det största ”gänget” även under första världskriget. Men Stalin var Hitlers like i mycket, som den råbarkade buse till psykopat han var. Han hade ingen moral alls, han var en psykopat som förmodligen var utan patriotiska känslor för moder Ryssland, han var ju etnisk georgier för det första, och det var väl det som gjorde att Sovjetunionen kunde fortsätta vara en realitet. Han var däremot kommunist och maktgalen, och han hade ju förstås en strategisk och taktisk förmåga att ta sig fram inom partiet till den högsta posten.

”Allmänheten kunde iaktta att någonting var i görningen sedan tyska fartyg den 22 september 1940 hade anlöpt Vasa och tyska trupper marscherat genom staden på vägen till sina förläggningsorter i Nordnorge. Sammanlagt 19 500 tyska soldater transporterades 1940-1941 genom Finland, vilket inte hade så stor betydelse från militär synpunkt, men desto större från politisk: Det var en signal till ryssarna att hålla tassarna borta från Finland.” Sid 23

Kommentar: Om detta stämmer som han säger här i boken, då ville inte Hitler ha krig med Sovjetunionen just då. Ville han ha krig så skulle han ha skickat fler tyska trupper till Nordnorge redan från början, i anslutning till Petsamo för att säkra nickelproduktionen definitivt. Hitler visste ju med säkerhet redan att Stalin var medveten om Petsamos strategiska betydelse och han kände att ett krig var på väg. Men då hade kostnaderna blivit höga för Finland, och Hitler var ju mycket av en germansk broderskapare och som dessutom ville ha kontroll och kunna slåss för sig själv, vilket han bara kunde få om tyskarna förde sin egen front mot Sovjetunionen först och främst, och inte i Finlands krig mot Sovjetunionen. Det var just en välavvägd signal till Stalin det som helt riktigt står i texten ovan från boken, och en signal är aldrig övertydlig eller så hotfull att antagonisten känner sig manad att anfalla. Hitler visste att han var tvungen att föra krig på kontinenten på eget bevåg, för man kan inte som stormakt komma in i en konflikt på en liten stats sida och säga att: ”Nej ni får ge fan i Finland, annars kommer vi med våra trupper!” För Finland vill ju inte ha främmande trupper i sitt eget land bara för att ha främmande trupper i sitt eget land, då skulle det ha blivit ett krig mellan Finland och Tyskland. De var ju beroende av att tyskarna förde ett eget krig mot samma motståndare nere på kontinenten. Hitler letade efter en vapenbroder, inte efter ett offer, samtidigt som han ville säkra Petsamo, vilket förklarar tysktransiteringen på finska järnvägar till Nordnorge. Hela denna Hitlers långa ”grooming” mot Finland var omsorgsfull och kirurgiskt ren i ett strategiskt avseende. Hitler var inte vilken dåre som helst! Han var dock en person som på grund av sin fars våldsamma uppfostran av Hitler hade en patologisk önskan att slå först, men bara så länge som det var taktiskt och strategiskt gynnsamt för Tyskland och detta gynnsamma läge kunde han åstadkomma genom att han var det största strategiska geniet vid tiden. Med allt detta sagt om Hitlers brödraskapskänslor mot finnarna så måste man ha i åtanke att Hitler först och främst såg sig som tysk, på samma sätt som Per Albin Hansson såg sig som svensk och därför hade sina begränsningar i hur mycket han var beredd att riskera för våra grannländer å Sveriges vägar. Alla har vi en självbevarelsedrift, först och ytligast kommer våra allierade, sedan kommer vårt eget land, och sedan viktigast kommer den egna familjen och den egna personen! Så fungerar vi som människoapor, och det är därför som människor kan råka i vild panik, för att vi har nått den punkt där vi inte längre kan rädda ens vår egen familj utan att vi förlorar vårt eget liv, så vi drabbas av panik för att koppla bort vårt moraliska tänkande och genom det så hoppas naturen – men inte vi människor märk väl för vi är omedvetna och paniska – att vi ska överleva. Med utgångspunkt från ett egoistiskt tänkande, och med hänseende till vissa händelser vid tidpunkten för det finska Lapplandskriget mot tyskarna, så kan man delvis förklara Hitlers order om den brända jordens taktik norr om Rovaniemi. Eller så var han bara taktisk på ett ondsint sätt? De finska civilisterna kom i alla fall oskadda undan. Det att Hitler och tyskarna inte skadade några civila när de drog sig tillbaka till Nordnorge och tog till den brända jordens taktik, när han mördade på kontinenten, är ett bevis på att Hitler (och tyskarna) verkligen hade brödraskapskänslor gentemot finnarna som folk, snarare än det att han brände byarna var ett bevis på tysk illvilja. Men man kan välja att se det vilket som!

Ännu 1940 var inte Operation Barbarossa redo, först behövde Hitler en försäkring för oljetillförseln till den tyska krigsmaskinen. Den fick han genom den tyska Afrikakåren samtidigt som han band upp britterna i ett sekundärt krig. Hans främsta förhoppningar om att säkra oljetillförseln hette inte Nordafrika, utan Kaukasus. Nordafrika var på grund av sin lokalisering på andra sidan medelhavet ett mera osäkert kort. Men så länge Hitler inte hade satt igång Operation Barbarossa så var Nordafrika extremt viktigt inte bara för att binda upp britter, han behövde säkra en seger både i Nordafrika och på Malta och i Medelhavet med hjälp av flyget, kanske på fler ställen typ Kreta och Sicilien, men strategiskt var det ett och samma mål. Jag ser inte att Hitler kunde ha gjort annorlunda med det strategiskt våldsamma sätt han tänkte på. ’Att alltid slå först’ innebar för Hitler inte att han så fort någon visade sig stöddig att han började slå, han var ju taktisk också, på ett aggressivt sätt.

För Hitler var den svenska järnmalmen och Petsamo strategiskt viktigare än Nordafrika 1940. Tyskland hade redan stora oljereserver lagrade.  Kriget i Afrika var en försäkring mot framtida oljebrist, men lika viktigt var att binda upp de brittiska styrkorna. Britterna var ju överlägsna till sjöss, så de hade alla möjligheter att ta malmutskeppningsorterna i Narvik och i Norrbottenshamnarna, och ta Petsamo, om de hade förstått hur strategisk viktiga dessa orter var för Tyskland. Hade de allierade insett det så hade de inte lagt betydligt större tyngd på Nordafrika och Normandie än de lade på Skandinavien. Hitler grundlurade Churchill! Hitler önskade också hellre än att inbjuda till en invasion av Norge att de Allierade skulle fastna i ett Normandietänk, att ”här ska vi gå iland, här ska vi ta Tyskland”. Det är till och med möjligt att Hitler lät britterna undslippa i Dieppe för att han inte ville att britterna skulle tappa tron på att invasionen måste äga rum i Frankrike, och för att de inte skulle interferera med hans planer för järnmalmens utskeppning från Norge till Tyskland och nickelproduktionen i Petsamo med sin överlägsna övervattensflotta. Jag tror inte det själv, jag är rätt säker på att Hitler gjorde ett misstag, kanske genom en allvetande Guds försorg. Det var för tidigt för att dra sådana konklusioner ens för Hitler. De allierade hade hela tiden sina ögon främst på Nordkalotten men också på Kirunas järnmalm med utskeppningsorter. Problemet för dem var att de ”följde pricken” och slog till där Tyskland var manstarka och hade det strategiska övertaget istället för att slå mot Tysklands svaga punkter. Och där har ni Hitler i ett nötskal, och där har ni andra världskriget i ett nötskal! Spaggars intresse är lätta att avleda genom att spela på deras mandom och machoism, och Hitler hade inga ytterligare stora reserver att sätta in för att de skulle vara overksamma i Norge fram tills en eventuell allierad invasion av landet. En invasion av Norge var inte det största hotet för Tyskland, det var Sovjetunionen som var det. Hade Hitler vetat att massiva flyganfall eller invasionsstyrkor skulle komma snart mot Norge eller Danmark, att de allierade skulle ta sig den vägen mot alla odds, så skulle han kanske ha tänkt om och transporterat luftvärn och tyska styrkor den osäkra sjövägen eller på något annat sätt. Han behövde säkert den svenska järnvägen för säker trupptransport i ett sådant överbelastande läge för Sverige, och SJ. Hitler fruktade nog inte en invasion av Tyskland genom Norge och Danmark särskilt mycket. Någonstans längs Normandies kuster var det uppenbara allierade valet, av flera anledningar. Han fruktade däremot flygangrepp eller kommandoräder mot strategiskt viktiga punkter som Narviks hamn och Norrbottenshamnarna mer. På grund av det pågående krigets realitet så var det mesta luftvärnet och de största styrkorna lokaliserade till Frankrike och Tyskland, under alla omständigheter, trots att Norge var strategiskt viktigare i en del avseenden. Järnmalmsutskeppningen och nickeln var anledningen till att Hitler besatte Norge över huvudtaget, för i ett relativt trovärdigt scenario så kunde Churchill och de allierade komma att inse att malmen och nickeln var nyckeln till Tysklands undergång vid en (relativt utdragen) tidpunkt, och invadera Norge istället för Frankrike. Danmark hade i det scenariot spelat en roll som lämpligt invasionsland och stepping-stone för att ta sig vidare till Tyskland. Eftersom Tyskland kunde lagra järn och nickel så hade en allierad invasion av Norge måhända inte varit tillräcklig på kort sikt. Det är bara det att järnmalmsexporten till Tyskland från Sverige begränsades enligt ett avtal med britterna (se citat nedan), men tyskarna hade å andra sidan tillgång till egen järnmalmsproduktion också. Man vet tydligen inte vilken produktionstakt dessa gruvor kunde uppnå, eftersom man inte vet den fulla betydelsen av den svenska järnmalmen som skeppades till Tyskland, för krigets förlängning på grund av den svenska järnmalmen. Man anser ändå att den hade förlängt kriget med några månader upp till ett halvår. Jag sätter vissa frågetecken för ett halvår, eftersom tyskarna mot slutet av kriget även hade försörjningsproblem av drivmedel. Det finns ytterligare ett trovärdigt scenario som är en hybrid av den ensidiga Normandieinvasion kontra ensidiga kommandoräder eller flyganfall mot Narvik och Norrbottenshamnarna, och det är det som Hitler fruktade mest av allt: Intensiva flyg- eller kommandoräder mot Narvik, gruvorna och utskeppningshamnarna i Norrbotten, samt en rysk-allierad erövring av Petsamo, kombinerat med en allierad invasion i Normandie.

”Tyska regeringens emissarie, Ulrich von Hassel, framförde till svenska stats- och utrikesministern 3:e sept 1939, sin regerings önskan att handelsförbindelserna med Sverige skulle upprätthållas i full omfattning och i samma proportioner mellan import och export som tidigare, samt att uppkomna svårigheter skulle klaras genom vänskapliga förhandlingar. Svenska regeringen förklarade att den delade denna önskan och att den ej ämnade tillämpa eventuella handelsrestriktioner ensidigt mot någon makt som respekterade Sveriges neutralitet och integritet. Tyska regeringen ville sålunda att krigshändelserna så lite som möjligt skulle påverka handelsförbindelserna.

Den brittiska regeringens strävan hade en annan riktning, den ville å ena sidan i möjligaste mån mildra olägenheter som kunde uppstå under kriget för de neutrala staterna, men å andra sidan med stor skärpa utöva alla rättigheter i fråga om maritim handel som internationell rätt medgav. Storbritannien överlämnade ett utkast till provisorisk överenskommelse, tills en definitiv sådan hade träffats. Sverige skulle bl a förbjuda export till Tyskland av västerifrån införda varor såsom: koppar, tenn, mineraloljor, gummi m fl. Sverige skulle vidare enligt utkastet begränsa exporten av järnmalm och andra varor till Tyskland, per månad räknat den genomsnittliga månadssiffran för åren 1936-1938. Storbritannien skulle å sin sida ej förhindra rimlig införsel till Sverige av varor för inhemsk konsumtion.

Viktigt att känna till är att svenskt tonnage som inte erfordrades för handel med Storbritannien eller för införsel över haven skulle chartras av Storbritannien.”

”Klockan 05.00 torsdagen den 9 april väcktes Hansson av telefonen. Tyskland hade anfallit Danmark och Norge. Klockan sju på morgonen överlämnade det tyska sändebudet en not från Berlin. Klockan nio studerade regeringen med kung Gustav V Hitlers krav: svensk neutralitet. Ingen mobilisering. Rätt att använda det svenska telefonnätet till Norge. Fortsatta oavbrutna malmleveranser. Eventuella engelskinspirerade sabotage av malmfälten måste förhindras. Ingen svensk flottaktivitet utanför svenskt territorialvatten.”

Källa:

http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:BjReysaS1GgJ:www.krigsforum.se/forum/viewtopic.php%3Ff%3D5%26t%3D7576+%C3%B6stersund+j%C3%A4rnmalmen+skeppades+till+tyskland&cd=9&hl=en&ct=clnk&gl=uk

Kommentar: Hitler ville alltså inte binda upp trupper även i Sverige, däremot så ville han få svenskarna att tro att han skulle angripa Sverige om han inte fick sin vilja igenom, men om det inte gick så hade han andra trumfkort, och om dessa andra trumfkort fanns det ingen anledning att föra svenskarna bakom ljuset eftersom dem var uppenbara för alla. Hitler var så säker på svenskarnas reaktion att han inte omedelbart brydde sig om att begära framtida tysk trupptransitering på svenska järnvägar. Till skillnad från med Mannerheim så spelade det roll om Per Albin Hansson hade kunnat räkna ut att Hitler helst ville ha ett medgörligt men neutralt Sverige. Nu gjorde inte Per Albin det, han blev som alla andra utmanövrerad av Hitlers briljanta strategiska tänkande.

Hitlers största stötesten i öst var oljan i de Kaukausiska oljefälten, i synnerhet sedan sovjeterna sprängde allt gjort av järn och betong i produktionen där. I Nordafrika fanns olja. Båda källorna till oljetillförsel snöt sig för Hitler, åtminstone till del. Det var en starkt bidragande orsak till att kriget gick allt sämre för Tyskland. Att överhuvudtaget ha styrkor i Nordafrika var för oljans skull, för man kan inte bara ha styrkor i Afrika för att man ska ha styrkor i Afrika i ett strategiskt vakuum i syfte att binda upp fiendestyrkor. Något sådant hade inte Tyskland råd med, det måste finnas någon strategisk fördel för att man ska binda upp betydande styrkor, om inte annat för att ha någonting att slåss om så att britterna finner det mödan värt att stanna och slåss just där på plats! I annat fall hade det varit bättre att lokalisera styrkorna till Normandie och till östfronten, i synnerhet när reserverna blev på upphällningen på östfronten. Först kallade Hitler hem Rommels ökenstyrkor, sedan gav han upp Malta och sist lämnade Tyskland Kreta 1944, vilket visade ordningen på deras strategiska betydelse för energiförsörjningens skyddsbehov för de allt sämre understödda tyska trupperna i medelhavet. Det visade dock inte på vilken ö eller vilket land som var optimalast, där var nog förhållandet det omvända, så är det när man är på reträtten. I boken Malta av Michael Tamelander i serien Andra Världskriget, så lägger författaren fram ett mycket trovärdigt scenario till varför Hitler hade styrkor i Nordafrika, bortsett från att komma åt den åtråvärda oljan. Det är därifrån jag har förstått Hitlers strategi med Nordafrikakåren. Han borde förstås ha nämnt oljans betydelse för att tyskarna överhuvudtaget skulle kunna få britterna att binda upp styrkor i Afrika, och oljans betydelse för Hitlers krigsmakt trots hägrandet av de kaukasiska oljekällorna. Hitler ville säkra oljetillförseln och bedrev krig på flera fronter bara för det, men man ska komma ihåg att Hitler inte var den som slog först av de inblandade i Väst innan Tyskland ockuperade Frankrike, den som slog först var Frankrike. Frankrike gjorde bara ett begränsat anfall. Storbritannien ville visa världen att de var karl för sin hatt när de nu hade förklarat Tyskland krig för att dem senare invaderade Polen, och hamnade i ett predikament i Dieppe innan Frankrike ännu var besatt av tyska trupper. Men den motståndare som Hitler fruktade långt mer var Sovjetunionen och Stalin. Så Hitler försökte väl bara skaffa sig ett strategiskt skydd mot angrepp i ryggen från Storbritannien och Frankrike innan han mötte Stalin. Fast Hitler hade inget facit innan invasionen av Frankrike på hur krigföringen skulle komma att gå eftersom modern tysk krigföring var oprövad. Nu föll det mycket väl ut för Tyskland och måhända fick Hitler hybris för framtiden.

Eftersom Hitler hade sikte på oljefälten i Ukraina, som skulle kunna förse hans krigsmakt med tillräckligt med olja, så var det tripp, trapp, trull som gällde i söder, väst och nordväst. Helst ville han att Norge skulle gå fri från invasion, sedan Normandie och allra helst skulle Nordafrika falla först – om det måste ske. Och han fick precis som han ville, först var det Nordafrika som var föremål för britternas intresse, och sedan blev det Normandie, och allra sist Norge som aldrig blev föremål för något större intresse från de allierade. Winston Churchill lät sig förledas av Hitler att följa de tyska truppstyrkornas antal! Britterna, fransmän, polacker och främlingslegionärer förde förvisso krig initialt i Norge när tyskarna hade gått till angrepp mot landet 1940, men de drog tillbaka sina trupper efter två månader istället för att skicka förstärkningar. Bortsett från det anfallet så spelade britterna helt i Hitlers händer. De allierade insåg nog betydelsen av Petsamo, annars vore det anmärkningsvärt illa. Att döma av Lars Gyllenhaals och James F. Gebhardts bok Slaget om Nordkalotten, så gjorde de allierade det.

Att påstå att den tyska övervattensflottan enbart skull funnits till för att avleda britternas uppmärksamhet från Norge, det är att ta resonemanget lite väl långt ut i fantasins utmarker! Tysklands u-båtsflotta hade i alla fall definitivt kommit till för att stoppa materiel- och försörjningstransporter mellan USA och GB, om det råder det ingen tvivel. Det råder heller ingen tvivel om att Bismarck blev sänkt i Atlanten 1941, och inte i Nordsjön. Men Hitler skulle aldrig ha spelat med Bismarcks säkerhet, det var ett alldeles för prestigefyllt skepp för att han skulle göra det! Krigsfartyg var knappa i Tyskland, och Atlanten var sannolikt det strategiska verkningsområdet, annars skulle skeppen sannolikt inte ha verkat i Atlanten, utan i Nordsjön eller i Medelhavet. Men det var naturligtvis ett plus att stora fartyg avledde brittiskt intresse från Norge. Tirpitz, Bismarcks systerfartyg, sänktes 1944 når hon låg overksam i Tromsö, men det var 1944 det. Hitler hade ju tillgång till det svenska järnvägsnätet också och var inte beroende av sjötransporter till Norge, och därmed hade han löst denna strategiska fråga. Man kan dock utgå från att en av anledningarna, bortsett från ren prestige, till att Hitler först satsade på en övervattensflotta överhuvudtaget och inte bara på en u-båtsflotta, var just Norges kustband och Narvik där den svenska malmen skeppades ut till Tyskland vintertid. Det kanske var den enda anledningen till och med, bortsett från ren prestige då. Det finns en annan tänkbar förklaring till dessa mångmångmiljonsprojekt som vissa fartyg var, och det är att han ville ha en Medelhavsflotta om inte Italiens visade sig duga någonting till. Riktigt stora skepp som Bismarck och Tirpitz ansågs kanske gå säkrare i medelhavet än i Atlanten, nära sin allierade Italiens medelhavsflotta. Problemet med den teorin är att om Hitler hade förlagt Bismarck och Tirpitz i Medelhavet så hade Royal Navy koncentrerat sina stora krigsskepp där också, typ Hood. Fransmännen sänkte sin krigsflotta innan Hitler hann komma över den vid invasionen, men Hitler var i behov av krigsfartyg för att skydda materiel- och oljefartyg i Medelhavet som skeppade förnödenheter till Rommels Afrikakår. Hitler visste nog att han inte kunde räkna med att lägga beslag på den franska krigsflottan oskadad, så vi har alltså ännu ett trovärdigt strategiskt användningsområde för den tyska övervattensflottan, även om det inte förverkligades. Hitler hade dock en allierad i Italien och Mussolini som nog hade dominans rent materiellt i Medelhavet. Men hade Hitler haft obegränsade resurser så hade han nog fördelat fartygens verkningsområden mellan Nordatlanten, Nordsjön och Medelhavet lite mer. Nu hade han inte det, men det strategiska idealet hade ju varit att ha skepp överallt. Givetvis.

Det är troligt att Hitler medvetet avledde allierad uppmärksamhet mot Sverige, inte bara för att Sverige var strategiskt viktigt i det hänseendet att Tyskland behövde transitera sina soldater här eller för malmen eller för att han inte hade råd att låsa manskap i ett tyskockuperat Sverige, utan också för att han ville vara en stand up guy till ett broderfolk. Hitler har fått noll credit för det han gjorde för Finland och Sverige, och på sitt sätt även mot Norge eftersom Norge var den enda stat som var under tysk ockupation och som fick ha en egen regering. Man vet också att Hitler har poängterat vid något tillfälle till Knut Hamsun hur Hitler såg på bl.a. Norge och att det var av (missriktad, Rogers anm.) välvilja som Norge fick ha ”sin egen” regering. Så det finns dokumenterat hur Hitler såg på i alla fall Norge. Men man vet också att Hitler insåg att vi Nordbor inte hade tyskarnas mångkulturella erfarenheter och därför en mindre vilja att stå upp för vår rätt. Tyskarna har mycket längre erfarenhet av kvinnotjuveri än vad vi Nordbor har, och krig, Hitler själv var ju krigsveteran liksom många, många andra tyskar inom ledande positioner både inom militär och regering och Reichtag vid tiden, överhuvudtaget fanns dem i hela samhället. Vi hade därför inte fördelarna med tyskarnas dödsförakt, självdisciplin, enhetlighet, och patriotism eller som det var på den tiden – nationalism. Vi hade å andra sidan vår självbevarelsedrift och homogenitet, som stod i bjärt kontrast till tyskarnas mångkulturella erfarenheter och måhända individualitet på slagfältet, eller om man så vill kalla det självdisciplin. Bägge folken, Norden och Tyskland, hade fördelar genom sitt tänkande trots att det var varandras motsatsförhållanden. Hitler sade en gång (enligt hans sekreterares anteckningar, vilket jag läste i en bok av Jonas Stigsson, Hitler i Närbild) att; ”De nordiska männen är så slappa att en tysk man bara behöver visa sig så försvinner de vackraste flickorna därifrån, så var det med Göring och hans Karin.” Jag tror inte att Hitler var omedveten när han sade det, han visste att det fanns en möjlighet att han var en ”svartskalle”, men det han sade var sant, vi var slappa! Det var vi ända fram till 1990, och än idag kanske till och med till viss del. Men eftersom tyskarna avlägsnade sitt emotionella virke, judarna, och de förlorade kriget så har det fått till följd att tyskarna även dem är slappa idag, eller åtminstone har varit. Jag känner inte de tyska förhållandena tillräckligt för att veta hur det står till med den tyske mannen idag, men under kriget var de i alla fall inte slappa. En stat kan aldrig upprätthålla sin storhet utan att ha någon form av kontinuitet i interkulturellt utbyte med kvinnoförtryckare, det visar historien!  Ingen ekonomisk stormakt har uppstått ur en etnisk homogenitet, någonsin! Och ingen stormakt har bestått efter att den etniska mixningen har upphört eller uppgått i värdlandet, alternativt att värdlandets moral har sjunkit till en lägre nivå, som är anmärkningsvärt lägre åtminstone. Alla stormakter måste därför inse att de går mot sin oundvikliga undergång, och hur man än gör så kommer man att gå mot sin undergång! Då ser jag det så här; Hellre än att möta nästa istid som ”snällister”, så ska vi leva högt och vara mäktiga tills vi förvandlas till sådana rövhål som kan slå oss till en plats i solen i något sydligare land när nästa istid kommer! Men då måste vi tillåta mixningen mellan kulturer, i annat fall kommer storheten att få ett abrupt slut och vi återgår till att bli snällister innan nästa istid sätter in. Hellre att våra ättlingar lever som skitstövlar i södern efter istiden, än att de alla dör som snällister i Norden. Jag är rätt säker på att jag hade min motsvarighet vid inledningen till vikingatiden, en person som jag, utvald av Gud, som kan eller inte kan ha kastat hela boken i elden! [Man kan inte riva ut en endaste sida ur livets bok, men man kan kasta hela boken i elden. Citat Aurore Dudevant, alias George Sand] Jag är inte så rädd för att jag ska kasta hela boken i elden, som jag är rädd för att norrmännen och danskarna ska kasta hela boken i elden. Jag är inte så rädd för att tyskarna ska göra det. Norrmännen och danskarna tror att de är immuna mot det som tyskarna känner skuld för, tyskarna har inte samma naivitet eftersom de inte hänger sig åt ”populism” för ”populisterna” i riksdagen, som danska riksdagsmän gör när de för fram politiska förslag som passar Dansk Folkeparti mer än deras egen ideologi. Tyskarna har inte ett blankt blad att börja från, även om de skulle göra det rätta i 200 år framöver och man kunde se tillbaka och säga som tysk; ”Vi började med ett blankt blad, det har vi bevisat nu”. Historia är ett obrutet led även för dem tyvärr. Men låt mig säga, slänger Norrmännen och danskarna hela boken i elden, då får de fan i mig klara sig själva också! Jag tänker då på ”vikingatåg” mot England. Man vet att svearna mest hade fredliga handelskontakter med ryssarna, även om det förekom ett och annat ryskt överfall på svear som färdades längs floderna i Ryssland till Micklagård bland annat. Det var aldrig helt säkert att göra den färden. Så det verkar som om min föregångare höll sig på den goda sidan, eftersom svearna främst sysslade med handel! Kanske hade Hitler också sin föregångare i Germanium? Men till skillnad från min föregångare så slog han liksom Hitler först, om man nu ska utgå från att historien upprepar sig. Det var inte för att germanerna hade ett mindre värde i Guds ögon, det var av nöd och tvång, inte minst för oss snällisters välbefinnande vi som var det under germanernas paraply, för att vi så länge som vi gör Guds vilja inte ska råka riktigt illa ut tills den dag vi har ett naturligt skydd mot kvinnostöld genom att vi har blivit ogudaktiga kvinnoförtryckare själva och Gud inte längre finner någon glädje i att skydda och hjälpa oss, som med dagens USA! Modern historieforskning visar också att Skåne inte var danskt under vikingatiden, t.ex. så var ju Uppåkra en större stad än Lund på vikingatiden och man har hittat fynd där som talar för att skåningarna var knutna till svearna mer än till danerna. Hur det än ligger till med den saken så finns det en del saker som pekar på att nationalstaterna existerade redan då här i Norden. Utgrävningarna vid Uppåkra har försett oss med nycklar till forntiden. Men den viktigaste ledtråden är språket, skånska är en dialekt av svenska, inte danska även om ett fåtal ord härstammar från danska språket. På vikingatiden, kan man utgå ifrån, så var skånskan dialektalt mer likt svenskan än idag, trots många år under dansk överhöghet däremellan. Men det enda man kan säga med säkerhet är att danskarna ockuperade Skåne någon gång i tiden, eftersom danskarna hade ett svekfullt och ont sinnelag. De har alltid dräglat över Sverige och framförallt Skåne, Göteborg, Blekinge, de här delarna som ligger nära till hands. Men de har även varit i Stockholm och skapat blodbad, och Gotland, de förstörde Gotlands storhetstid av ren missundsamhet (spaggar!), som vi (Gutarna) hade byggt upp tillsammans med Germanerna. Danskarna är mer lika vissa ej nämnda folkgrupper i världen än vikingar! Inte minst kan man förstå det när man har i åtanke att danska män för några år sedan hade tagit tiotusen svenska kvinnor till deras fruar bara i Skåne (statistiken sade ingenting om sambor och flickvänner eller hur många danska män som hade en svensk kvinna i Danmark eller var gifta med svenska kvinnor), samtidigt som de motarbetar att deras egna kvinnor ska ta sig en svensk man. De senaste uppgifterna om danska män med svenska kvinnor är 40 000-50 000, jag låter det exakta antalet vara osagt, men danskarna är i alla fall poor vikings. Nu sade statistiken ingenting om det rörde sig om män eller kvinnor, men vi vet alla att det rör sig om 99 procent danska män med svenska kvinnor. Danskarna är som en klump gelé som bara vill vila på närmsta moraliska klippa de råkar flyta på, det lättaste målet i havets vågor. Svenskarna (ej skåningarna) å andra sidan har gjort misstaget att tro att Skåne har varit danskt i själ och hjärta, och därefter har de som Gustav den andre Adolf gjorde, med liv och lust gått in för att mörda skåningar i samband med att de trängde ut danskarna. Är det då konstigt att skåningarna vill vara skåningar och självständiga från Sverige och Danmark? Än idag gör svenskarna det misstaget att de buntar ihop Skåne med Danmark. Men svenskarna, om man ska distingera svenskar från skåningar, måste bestämma sig om de vill att gränsen mellan Danmark och Sverige ska gå ovanför Skåne, Blekinge och/eller till och med öster om Göteborg, eller om de vill att gränsen ska gå vid Falsterbo/Skanör, och utanför Malmö i Kattegatt ute i havet! De meningsskiljaktigheter som består idag begränsar sig till frågan om främlingsfientlighet, som de kallar det ofta i Stockholm. Jag vet inte om det är så att skåningar är mer främlingsfientliga, det kanske är så? Men det är inte ett tillräckligt argument för de svenska separatisterna, för det finns även kommuner i Stockholmsområdet och flera andra ställen i Sverige där Sverigedemokraterna sitter i kommunfullmäktige efter att medborgarna har röstat fram dem!  Ska vi lämna över de här kommunerna också till Danmark? Det är helt enkelt inte ett tillräckligt argument för att sparka ifrån sig södra Sverige. Men vi ska vara glada för att det är de enda meningsskiljaktigheterna som består idag! Det finns bland de äldre upplänningarna, som min 88-åriga mormor i Arboga säger, argumentet att; ”man förstår ju inte vad ”dem” säger” (skåningarna då), men det är väl bara ett svepskäl för att bortförklara sina aversioner mot skåningarna och Skåne, men detta är i alla fall långt ifrån Gustav II Adolfs skåningaslakt, där Gustav II Adolf själv deltog med liv och lust i slaktandet av skåningar. Historikerna säger att när skåningarna blev svenskar så var det den minst blodiga assimileringen genom tiderna. Det säger väl en del om hur goda skåningarna är att de inte gav igen efter den slakt som Gustav II gjorde mot skåningarna? Där skiljer sig inte skåningarnas sinnelag åt från svenskarnas i allmänhet, så vi är ett land! Men sanningen är att skåningarna inte var så främmande svenskarna eller så nära danskarna som somliga velat göra gällande, vi hade och har ju samma språk och kultur i Skåne såväl som i Sverige! Inte förstår min mormor norrlänningarna från Norrbotten heller, men klankar hon ned på dem för det? Nej! Kanske beror en del av den lyckade assimilationen av Skåne till Sverige på att svenskarna inte tog skåningarnas kvinnor samtidigt som de förtryckte sina egna? Det var mer ett ge och ta, åtminstone så är det så idag, precis som mellan finnarna och svenskarna men däremot inte mellan danskarna och svenskarna eller danskarna och skåningarna. Där är det i stället ett danskarnas ta och ta, och aldrig ett ge! Och det är väl detta som gör att Skåne mer och mer känner sig som en del av Sverige idag istället för en provins i Danmark. Det är en oerhört stor skillnad mellan Danmark och Sverige, eller t.ex. mellan Danmark och Tyskland, när det gäller kvinnoförtryck. Tyskarna är ju mycket justare mot svenskarna än vad danskarna är. Mellan Tyskland av idag, och Sverige råder lika mycket av ett ge-och-ta förhållande som mellan Sverige och Skåne! Danskarna är helt enkelt mot oss som deras muslimer är mot dem, och har alltid varit så. Danskarna har tagit minst lika många svenska och skånska kvinnor i Malmöområdet som araberna har gjort. Prove me wrong! Sluta drägla över Skåne, öppna era hem för svenska män inte bara för svenska kvinnor, så ska jag tänka om, om er! Men det måste ske med ert initiativ, ni måste verkligen visa er goda sida om ni har någon! Vi svenskar har en holländarpopulation i Sverige lite på olika orter men också på koncentrerade ställen ibland, men de har visat sig vara mycket mer anpassningsbara, för att inte säga assimilerbara, än danskarna, vad jag har förstått. Så jag skulle inte vilja säga att holländarna är som danskarna! Jag är lika följsam som en infödd skåning (jag kom hit med mina föräldrar från Mellansverige när jag var fem) när det gäller hur man ska ta dansken när man är i minoritet, men samtidigt säger jag vad jag tycker om danskarna, som en svensk. Jag är lika mycket skåning som svensk, och jag har insideinformation från första parkett hur det går till i ”kulturutbytet” med Danmark, för jag bor i Skåne! Låt mig säga så här; Det strategiska övertag som danskarna har över Skåne i egenskap av att de är fler, kan jag lätt göra mig av med. Den lilla hemlighet jag har, som har ägt rum i Danmark, är mycket enkel att offentliggöra på min blogg! En gång när jag var i Danmark (läs Christiania), så hamnade jag i Köpenhamns fängsel i tre dagar. Förresten, orelaterat till detta så var det någon intern som hade skrivit på väggen i cellen; ”Danskere meget kolde, men pigerne MEGET, MEGET varm og goe!” Så nu kanske ni kan förstå varför det är så enkelt att göra sig av med en sådan liten hemlighet som att jag blev tagen med en mindre mängd hasch i en bensintändare, jag har gjort betydligt värre saker än det jag gjorde den gången och skrivit om det på bloggen! Men är det hela sanningen? Vill ni veta allt så hör bara av er, det är inte svårt att gissa sig till hela sanningen! Den enda anledningen till att jag inte säger någonting är att jag tycker att det är en skitsak, men ni tycker säkert att ni har hittat en guldgruva. Kan jag säga det tydligare? Jag tycker inte om er, jag tycker inte att ni ska ha några strategiska fördelar över oss längre! Jag har gjort vad jag kan för er. Det var ju ert val. Ni har fraterniserat med amerikanarna länge nog nu, nu får ni ta konsekvenserna av ert agerande sedan 2001 eller när ni nu gick i allians med Bush i Afghanistan, först efter att USA och Bush hade lämnat Gud givetvis eftersom ni aldrig har stått nära Gud. Och ni gjorde det på ett sådant sätt att udden riktades mot oss. Nu när Bush inte längre sitter vid makten så har ni vid detta lag hamnat i en ganska prekär situation, har ni inte? USA är inte längre er vän, Tyskland är inte er vän, vi är inte er vän, ni har arbetat riktigt hårt för att hamna där ni är idag. Dra inte med er mig och andra i fallet! Ni bidar er tid tills näste republikanske president i Amerika, och håller er undan i EU när GB och Frankrike och Italien utpressar Tyskland och Sverige.

Kritik av Hitler och Nazityskland då…

Frågan som inställer sig är, för att återigen studera Adolf Hitlers kognitiva och känslomässiga förmåga, var Hitler initialt god? Ja, alla människor är initialt ett blankt blad. Men man skulle kunna fråga; drevs Hitler till dem dåd han begick av de allierade främst? Ja inte av USA i alla fall! Kan Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen ensamma ha åstadkommit det mot Hitler och Tyskland? På detta har jag inget annat svar än den tyska hyperinflationen under Weimarrepubliken, som naturligtvis inte uppstod i ett vakuum. USA gav en form av förkrigstida Marshallhjälp både till Tyskland och det på ett skamlöst sätt samtidigt av Frankrike utsugna Tyskland, vilket orsakade börskraschen i USA 1929 som spred sig snabbt i världen. Det var så goda amerikanarna var på den tiden att de betalade med sin egen framtid för att Europa skulle undgå ännu ett krig! Man vet att Hitler en gång sade att han var ”så förbannat vekhjärtad”, eller ”förbenat vekhjärtad”, han använde nog ett lindrigare språkbruk, jag kommer inte ihåg. Men är det så att Hitler och Tyskland drevs till det de gjorde, då är det mycket allvarligt, och det talar för att den samlade nationalkaraktären i Storbritannien och Frankrike kommer rakt till helvetet, i synnerhet som de håller på och försöker upprepa historien, tillsammans med USA den här gången! Dessa länder kommer till helvetet före Tyskland, för Gud specialskapade Hitler också och visste vad han gick för! Man vet att Hitler hade en övertygelse om att han var beskyddad av högre makter. En gång som soldat i första världskriget så fick han en stark ingivelse att flytta sig från en plats han befann sig på under ett anfall, och efter att han hade flyttat sig och tagit med sig en kamrat så hade en granat kreverat på den plats han först befann sig. Men innebär detta att han hade sett sådana visioner som jag har sett? Nej det är högst tveksamt. Jag har aldrig hört talas om det i alla fall. Skulle han i så fall inte ha varit lika öppen med det som jag är och skrivit det i sin bok Mein Kampf? Och vad med alla andra tyskar som såg sådana allmänna visioner som många svenskar har gjort 1992, i så fall? För det måste ju ha varit så att resten av Tyskland, eller åtminstone Berlin och en handfull andra större städer, har sett allmänna moln som en dödskalle som drogs av en nyckelpiga, omm (om och endast om) Hitler såg ett privat moln. Detta finns inte dokumenterat, å andra sidan finns det inte dokumenterat i Sverige heller. Det är ingen som har pratat om det, lik förbannat så fanns det där som ensamt moln på himlen vid två tillfällen, två sommardagar 1992 olika molnvisioner! Så det som talar för att Hitler inte hade fått några sådana visioner är att han inte talade om det så som jag talar om det. Det enda man vet, det är att ödet inte ville att Hitler skulle dö förrän kriget var förlorat. Och vad är ödet då? Ja, det kan inte vara någonting annat än Gud, om Gud existerar, och gör han det inte så existerar knappast någonting annat övernaturligt, som Hitler trodde på ibland. Försynen, den var Guds! Hitler var dömd att skjuta sig i skallen den dag han föddes med de val Gud visste att han skulle göra. Det kan tyckas att Gud är hård och oförsonlig med tanke på förintelsen, men vem är vi att döma honom? Kanske är det en nödvändighet i kampen mot satan det som hände? Och bara för att Hitler gjorde en sak så behöver det inte betyda att jag måste göra samma sak, eller ens att Gud har för avsikt att jag ska göra likadant, jag tror inte det! Men ju längre tiden lider, ju värre omvärlden blir utan att jag tillsynes har en chans att skaffa en framtid, desto mer pessimistisk blir jag naturligtvis. Men jag tror på Gud och jag vill göra hans vilja, jag vet vilken hans vilja är! Och klarar jag av det så ska jag göra det, och jag ska göra allt för att jag skall klara av det!
   Vad var det som gjorde Hitler så rå och barbarisk mot ryssarna och slaverna i sin krigföring mot dem, och även mot judarna, kommunisterna och zigenarna, men samtidigt så godvillig gentemot västmakterna? När det kommer till krigföringen i öst så skilde han sig inte från vilken medeltida furste som helst. Det som skiljer är det organiserade folkmordet i ockuperade länder. Hitler förde ett kirurgiskt krig i Frankrike både under den tyska ockupationen och den allierade befrielsen vid tyskarnas reträtt genom landet, mycket likt amerikanarnas krig i Afghanistan och Irak idag. Han var inte mänsklig i den meningen att han undlät sig att straffa partisaner, men det har alla militära befälhavare gjort i alla tider, det är en del av krigets oskrivna lagar. Däremot så har inte alla militära befälhavare låtit tortera partisaner (men Bush har gjort det), för det är inte en del av krigets lagar. Gjorde britterna liknande krigsbrott? Ja det är mycket möjligt att de gjorde det i enskilda incidenter mot tyskar, men det var ju inte britterna som var ockupationsmakt. Jag tror att vi kan tillskriva Hitlers förfarandesätt mot partisaner hans fars uppfostringsmetoder av den unge Hitler. Eller brist på uppfostran kanske man skulle säga, eftersom han blev slagen hårt och skoningslöst. Sådant danar en personlighet! Men den civilbefolkning i Frankrike som inte satte sig emot Hitler och tyskarna blev väl behandlade. Hans metoder var kirurgiska även i behandlingen av civilbefolkningen, mycket tack vare de brottsliga metoder han använde på dem som väl var partisaner för att tömma dem på information. Den övertygelse om de slaviska folkens underlägsenhet som Hitler och nazisterna hade är mig en gåta, jag kan inte se att de skulle vara underlägsnare eller dummare än oss eller tyskarna! Möjligtvis ondare än svenskar och tyskar av idag, men inte ondare än Hitler och nazisterna i alla fall. Jag har ett par egensnickrade ordspråk;

Ondska är ingen känsla som den onde mannen känner sensibelt inom sig, han inbillar sig att han själv är god, men det enda sättet att veta är hurigenom man behandlar sina medmänniskor och fiender.

Sanningen står inte att läsa uppspikad på en port ovanför inträdet till helvetet. Det spelar ingen roll ifall man säger att man har sanningen, det som betyder någonting är att man vet vad som är gott. När man vet vad som är gott, då vet man också vem som har sanningen! Citat; Roger Klang

Var det så att även de slaviska folken dränerade Tyskland på kvinnor under Weimarrepublikens tid, före Hitlers makttillträde och hans uppbyggande av Tysklands militära förmåga, eller hade de osedvanligt fula metoder bara? Ja det vet vi ju att de har, och främst ryssarna, som är starkast i Öst, men det betyder ju inte att man startar ett utrotningskrig mot Ryssland för det, det är inte tillräcklig anledning helt enkelt! Så antingen så var Hitler ond i traditionell mening (han var det definitivt enligt ovanstående citat i rött av mig), eller så hade han en jäkligt bra anledning, och den anledningen kunde inte vara hans krigserfarenheter, eftersom han låg på Västfronten och inte på Östfronten under första världskriget. Detta är alltså mig en obesvarad gåta, som jag inte kan lösa på annat sätt än att säga att Hitler var ond. Inga uppgifter finns om att Stalin skulle ha begått något illdåd mot Hitlers familj eller någon som stod honom nära, innan kriget. Jag kan inte förstå varför Hitler hatade USA, vilket han sade uttryckligen att han gjorde, men jag vet orsaken till det och det var även det hans fars uppfostringsmetoder. Alla nazister hatar USA, utom de amerikanska. En annan sak som är mig en gåta vad det gäller Hitler är hans frånvaro av en dialog med Västmakterna under hans väg till makten och under tiden han hade makten. Varför förde han inte dialog, om än ensidigt som jag tvingas göra? Hade Hitler för avsikt att starta krig på eget bevåg, oavsett Västmakternas behandling av Tyskland, redan när han kröp in i fängelse efter ölkällarkuppen i München eller tidigare? Det förefaller nästan troligt, han hade ju sina storgermanska visioner, och dessa inbegrep land på ett sätt som var ganska naturligt för den tidens militärer och befälhavare och statsmän, det ska sägas. Men i så fall var de alla onda på den tiden, i alla länder. Det var ju lite så också, för de levde inte som Gud och Kristus lär att man ska leva, eller tillåta andra att leva utan att ta till våldsamma metoder. Tolerans var inte precis den tidens kännetecken. Toleransen mot homosexuella och kvinnor var mindre i alla stater. Hitler var ju rätt tolerant mot kvinnors sexualitet, det var han så länge som de tyska kvinnorna valde ariska (tyska?) män. Men han var desto mer intolerant mot homosexuella, detta är en annan sak som jag inte håller med om, men jag förstår varför han inte var det. Det var också på grund av hans fars våldsamma uppfostringsmetoder av honom, hans quote on quote amerikanska fängelsementalitet, som hade uppstått ur det! Intoleransen mot homosexuella är en sak som talar för ondskan hos Adolf Hitler.
   Kan det vara att jag inte förstår att någon kunde vara så ond som Hitler som bevisligen gasade ihjäl 8 miljoner människor, eftersom jag inte förstår ondskan? Kan det vara att jag inte förstår att Nazityskland gjorde ett medvetet och folkligt underbyggt val för att jag inte förstår ondskan? Kan det vara att jag letar efter godhet som inte finns i Adolf Hitler? Eller kan det vara att jag själv, liksom alla andra människor i så fall, har potential att bli en folkmördare? Det var i alla fall inte en medfödd ondska hos Hitler för ingen ondska är medfödd, men det var en rekvirerad ondska från hans barn och ungdomstid som gjorde så att han gasade ihjäl 8 miljoner människor, inte från den press som Västmakterna i Europa utövade mot Tyskland även om det som skedde som ledde fram till Hitlers framgångar och kriget var britternas och fransmännens skuld. Och man ska komma ihåg att oavsett vem Hitler var, så var inte Tyskland samma sak som Hitler och tyskarnas upplevelser som ledde dem till att följa Hitler, det vet man åtminstone att de hade sin hyperinflation, och den talar starkt för att Västmakterna satte en olidlig press på Tyskland. Så som jag ser på saken så kan man inte automatiskt säga att tyskarna var predisponerade till sådan ondska, mer än tidens anda var på den tiden, utan de drevs till det de drevs till, och Hitler må ha varit genom-ond eller inte ha varit genom-ond, jag låter det vara osagt det också eftersom jag inte kan spika det då Hitler är en så gäckande personlighet. Initialt var han ju inte genom-ond eftersom ingen är ond initialt, men han var en totalt annorlunda personlighet än mig så jag kan inte analysera honom tillfullo. Men jag tror att allt handlar om vilka val vi gör. Det enda jag kan förstå tillfullo är hur han tänkte militärstrategiskt under andra världskriget. Den tyska statsledningen i Hitlertyskland och folket växte ihop på ett sådant sätt att Hitler och Goebbels och nazisterna gjorde fruktansvärda illdåd medvetet och planerat, efter det följde mellanskiktet som sade sig lyda order, sedan hade vi SS-soldaterna som i vissa fall var precis som ledningen och i andra fall bara var patrioter som ville tjäna sitt land på vad de ansåg vara bästa möjliga sätt som de såg det, och sedan kom Wehrmacht och folket. Någon som började som patriot och sökte sig till SS kunde komprometteras och sluta som krigsförbrytare. Det här blev på det sättet ett led i vilket man inte riktigt kunde skilja mellan patriotism och det övriga, antisemitism och illdåd. För Hitler var skicklig på att väva in de patriotiska känslorna i Tyskland med nazismen och antisemitismen, eller Goebbels var skicklig på det kanske man skulle säga. Dessutom så hade inte militärerna kraft nog att stå emot Hitlers magnetiska karisma, och Hitler var smart och använde en uniform både privat och offentligen (eftersom han var staten i sina egna ögon), som var både en militär uniform och en statsuniform med oklar hemvist för att ytterligare militarisera Tyskland, samtidigt som han var obestridlig füehrer över militären. Det ledde till att Hitler rättfärdigades i folks ögon, när till och med militären och generalerna svor ed till Hitler. Man kanske kunde säga att även om tyskarna inte var direkt ansvariga för att de hamnade i den situation de hamnade, så var de skeenden som ägde rum under och efter 1939 val som Tyskland gjorde, och som var inledningen till fördärvet. Ja det var ju fördärv redan innan, de hade ju kristallnatten 1933 och de hade en massa andra tilltag som styrdes uppifrån. Ett lands ledning har stor betydelse för hur folket agerar, så är det i Sverige också, så är det i alla länder. Och man vet ju att det inte var Västmakterna som drabbades innan kriget på 30-talet, det var judarna, den inhemska befolkningen, tyska män och kvinnor och homosexuella och zigenare. Hade det funnits någon annan lösning för Gud så hade han säkerligen valt den genom att styra utvecklingen och framförallt genom att inte skapa Adolf Hitler, men Djävulen fick fritt spelrum på jorden för ett tag, för att så många människor i världen som möjligt skulle få ett liv i efterlivet. Trots att Gud om han är allsmäktig visste vilka val Hitler skulle göra, så hade Hitler ett eget val att göra det rätta. Och historien tar inte slut där, men för allt i världen så hoppas jag att historien inte upprepas…

Var kommer jag in i detta?

…Därför tar jag ett aktivt beslut att agera mot den formen av rasism och t.ex. inte gå med i Sverigedemokraterna och försöka ta makten den vägen som Jimmie Åkesson har gjort, som är en före detta moderat (MUF:are) precis som jag. Därför sitter jag här hemma i lägenheten och skriver det här istället för att använda mig av Sverigedemokraterna som en språngbräda för att ta mig till makten till varje pris. Jag är inte medlem i eller röstar på Sverigedemokraterna, eller någon högerextrem organisation, och jag kommer aldrig att bli det heller. Det enda jag gör är att blogga för en mycket blygsam skara, har jag en två eller tre läsare som läser allt jag skriver så må det vara hänt, men fler är det inte. Jag gör det som ett försvar för att inte drunkna i de röster som västmakterna och Ryssland utgör. Om svenska försvarshögkvarteret förstår att läsa min blogg och dra någon nytta av mina strategiska tolkningar av världen så är det bra (även om jag tvivlar på det), det gör de rätt i, i sådana fall. Men det innebär inte att jag skickar det här inlägget eller ens majoriteten inlägg till hkv. I vissa fall skickar jag mejl till hkv som inte hamnar på bloggen därför att de tar upp taktiska idéer som berör vår Afghanistantrupp. Alla brev som gick till regeringen hamnade på bloggen sedan ett antal år sedan. Jag skriver inte längre till regeringen och utvalda riksdagsledamöter efter att de satte mig på spamlista, och jag kommer aldrig mer att göra det även om jag kunde, av rena principskäl. De får skylla sig själva om de blir utlämnade till vargarna. En del saker jag kommer med kan de faktiskt lära sig av, och jag vill bidra till samhället, jag vill bidra till försvaret av vårt land! Om höga myndighetspersoner i Tyskland, Norge och Finland läser min blogg, så är det också bra. Så på så sätt kan man säga att jag inte har någonting emot om min blogg blir en källa till makt, men inte genom Sverigedemokraterna åtminstone, utan enbart genom en av omvärlden pressad svensk regering och riksdag. I annat fall så får det vara. Jag vill inte ha makt för maktens egen skull, jag skyr makten som pesten! Vem vill bli anklagad offentligen för att vara en efterföljare till Adolf Hitler, eller för att ha samma psyke som en massmördare eller John Lennon-mördaren? För det kommer att bli konsekvenserna för mig om jag väljer makten! Jag kommer bara att få se de dåliga sidorna av makten, inte de goda. Jag kommer att få fatta de dåliga besluten, inte de goda. Jo, de goda också för är man den ende svenska statsmannen att tala om, då ska man också ha det privilegiet att fatta goda beslut, som George W Bush t.ex. gjorde när han satsade på bromsmediciner för afrikaner i Afrika med en mångmiljarddollars budget. Ingen lägre statstjänsteman eller pseudostatsman ska ta på sig äran för ett sådant godhetsinitiativ, det var en impopulär presidents privilegium, och idén kom ju från Bush också. Men ingen kom ihåg Bush för det, folk kom ihåg honom endast för Irak- och Afghanistankriget, Abu Ghraib och waterboardingen på Guantanamo, vilket han ju hade ansvaret för så det var väl naturligt. Han tog fler negativa beslut än han tog positiva, av nöd och tvång ibland, och av en smygande ondska ibland. Men man tycker att han borde ha blivit ihågkommen även för Aidsbekämpningen i Afrika, vars resultat börjar visa sig först nu för att Aidskurvan i Afrika pekar nedåt idag.

Strategi i ett vk3

Det är ju viktigt med haven i krig, och det kommer att vara viktigt med haven i ett kommande tredje världskrig också, om det kommer. Men inte lika viktigt som i förra kriget, för idag så finns det cargoplan som kan bära betydligt mer än något flygplan från andra världskriget, dessutom så kan lastplan färdas mycket längre oavbrutna sträckor än något flygplan från vk2 kunde. Till det ska tilläggas att infrastrukturen är mycket bättre utbyggd i de flesta länder idag än under vk2, och att lastbilar kan ta mycket större last idag. Tredje världskriget kommer förmodligen inte att bli ett sådant utpräglat frontkrig, med stridsvagnskolonner som sträcker sig från ort till ort i princip med ett inte så tekniskt avancerat materiel som skulle ta lång tid att sätta ihop även med moderna teknologier och metoder, om inte produktionsmetoderna för avancerad krigsmateriel mekaniseras och rationaliseras. Nedskärningen på kvantitet och koncentrerandet på kvalitet gör att fartyg inte kommer att få riktigt så stor betydelse i vk3 som i vk2, förutom för USA, så länge som det finns luftbroar och andra sätt att transportera tung materiel på. Men fartyg kommer att ha betydelse framöver givetvis det säger sig självt, för det finns ett behov av fraktfartyg och krigsfartyg även i framtiden. Korvetter kommer att öka i betydelse, och u-båtarnas betydelse kommer att bestå, tror jag. Det som kommer att bli avgörande för utgången av ett tredje världskrig är snarare förmågan att upprätthålla en logistisk kommunikation mellan Kina och Tyskland/Norden luftvägen och landvägen, samt möjligheten att försörja oss med olja. Det är de två svagaste punkterna i vår strategiska situation. Och det alldeles oavsett om Kina deltar i kriget på vår sida eller inte. Jag tror inte att de kommer att delta i ett tredje världskrig på de allierades sida i alla fall, snarare då kommer de att försöka hålla sig neutrala.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 23/12/2010

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. 27 december, 2010 kl. 20:43

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: