Hem > Inrikespolitik, Sveriges försvar, Utrikespolitik > Månadens känga går till Chris Anderson!

Månadens känga går till Chris Anderson!

Följande blogginlägg av Chris Anderson på sin blogg ”Chris Anderson tänker” fick inte stå obesvarad av självklar anledning. Här nedan kommer först originalinlägget och sedan följer mina kommentarer varvat med Chris Andersons svar, men först några andra kommentarer med svar av Chris som ni måste läsa, nedanför länken. En del av mina och även Chris egna kommentarer har avlägsnats från hans blogg, men de finns med här på min blogg, fattas bara! De är markerade med kommentar om att de avlägsnats från hans blogg. Chris far är engelsman by the way. Så här motiverar han borttagande av kommentarer på sin blogg:

”Kommentera gärna. Tänk på att hålla dig till ämnet. Undvik onödiga angrepp på enskilda personer eller samhällsgrupper. Inlägg som är ovidkommande, osakliga, stötande eller olämpliga på annat sätt kan redigeras eller raderas.”

Men det går förstås bra att raljera mot svenskar! Svenska män men inte kvinnor får man anta då, vi räknas tydligen inte som samhällsgrupp – eller män, med en rätt att existera som stat inklusive med våra kvinnor och även engelsmännens kvinnor bland andra med tanke på historien mellan dem och våra kvinnor, vilket Chris är ett levande bevis på – om man ska tolka Andersons kommentarer på det enda sätt man kan tolka dem på, hans ursäkter till trots. Men de ska få tillbaka med samma mynt så sant som jag heter Roger Klang! Spaggarna har ännu inte fått vad de förtjänar de flesta av dem, men som man bäddar får man ligga, eller den som gräver en grav åt andra faller själv ofta däri, går ett par lätt applicerbara ordspråk era ondskefulla djävlar. For a good 30 or 40 years we will lay your women now!

Det Chris Anderson skriver i sina kommentarer är lätt jämförbart med de grekiska tidningarnas porträttering av Zlatan med långt blont Luciahår på förstasidorna. Inte så mycket ett hån mot Zlatan som mot svenska män. Men grekerna ska också få sitt de struttande påfåglarna!

http://andersonchris.wordpress.com/2008/11/10/utsatta-svenskar-i-afghanistan/#comment-1206 ”Svenskar flyr fienden i Afghanistan

Försvaret lämnar mer information om de senaste incidenterna i Afghanistan, se SvD och SvD. Det framgår att svenskarna två nätter i rad hamnade i bakhåll med stor risk för soldaternas liv. Således tvingades man att skjuta på måfå och sedan snabbt fly från platsen.

För att öka säkerheten för svenskarna i Afghanistan borde man ge dem stridsfordon 90 som kan användas vid stora hot. Stf 90 är ett slagkraftigt fordon som Norge har använt i Afghanistan med goda resultat. Att uppträda med strf 90 har ofta en lugnande effekt på fienden.

Överhuvudtaget är våra nordiska grannländer bättre på att förse sina utlandsstyrkor med nödvändiga vapen. Norge använder strf 90 och Danmark använder Leopard 2 i Afghanistan. Bägge fordonen finns även i det svenska försvaret men används inte utomlands för närvarande.

Det är paradoxalt att man skaffar bra krigsmateriel och sedan lämnar den hemma när man åker till krigsområden. Om vi ska skicka svenska styrkor till krigsområden så är det självklart att de också måste ha effektiva vapen att freda sig med.

Det är pinsamt att svenska soldater tvingas fly för livet när de angrips av utländska banditer. Vilken funktion fyller de då?” Citat; bloggen ”Chris Anderson tänker”

·  Torsten säger:
11 november 2008 kl 8:49 e m

Nu har du missuppfattat det hela.
Det är svenskarna som är utlänningar. Afghanerna som är infödda.

Men din formulering är ganska talande…

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
11 november 2008 kl 10:15 e m

Från en svensk synvinkel är pashtunkrigarna utlänningar. Det allvarliga är dock att vi skickar ut militär som inte klarar sig bättre än civilister när det hettar till.

0

1

Rate This

// <![CDATA[// ·  Torsten säger:
12 november 2008 kl 7:38 f m

Ja tänk, hela världen är full med utlänningar.
Hu så hemskt!

Som sagt, ditt perspektiv på världen är talande. Och skrämmande. Och dessvärre tror jag du delar det med åtskilliga av legoknektarna i Afghanistan.

0

1

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
12 november 2008 kl 3:31 e m

Det svenska försvaret finns ju till för att slåss mot utlänningar – om de skulle slåss mot svenskar så har ju något gått allvarligt fel.

Aktionerna i Afghanistan är ganska enkla att försvara etiskt eftersom avsikten är att befria den afghanska civilbefolkningen från förtryckande krigsherrar och religiösa fanatiker.

Många av banditerna är dessutom utlänningar i Afghanistan då de kommer från Pakistan och andra länder.

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Sven säger:
14 november 2008 kl 12:00 e m

Vad som hänt är att en sammanstöt skett. Sammanstöt kallas varje ickeplanerad stridskontakt med motståndaren och kan ske i förhand, efterhand såsom duellsituation, dvs att båda parter upptäcker varandra samtidigt. En sammanstöt är aldrig något man strävar efter och ett vanligt standardförfarande ( i alla arméer och förband, även elitditon) är att besvara elden i syfte att hålla ner denne och genom eld och rörelse omgruppera till en ny position varefter man kan besluta om det är rådligt att gå framåt (anfalla) eller bakåt. Vid patruller går man i regel bakåt om inte patrullens syfte är att söka strid. Även en dåligt motiverad, dåligt utrustad och dåligt utbildad motståndare kan massakrera en part med god utbildning, god moral samt god utrustning om denne uppträder idiotiskt, dvs stannar kvar i området där eldöverfallet skett.
Din synpunkt är således en åsikt som inte är underbyggd med erfoderlig kunskap men som ändå har en viss poäng; börjar det skorpa till sig är det skönt att ha stor eldkraft och rörlighet, i detta fallet strfo9040C och strv 122. Det kan dock kosta mer än det smakar för dessa fordon är långt ifrån osårbara och blir genom att finnas på plats med automatik för motståndaren atraktiva mål.

3

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
14 november 2008 kl 4:11 e m

Samtidigt finns svenskarna på plats med vapen för att undertrycka de beväpnade banditer som kan tänkas finnas i området.

Att bli överraskad två nätter i rad och att inte ha resurser att slå tillbaka mycket svaga anfall tyder på att svenskarna både saknar resurser och vilja att stabilisera och kontrollera sina provinser.

Att bara åka runt och snacka med afghansk militär och polis tycker jag inte är värt en halv miljard om året.

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Sven säger:
15 november 2008 kl 12:28 f m

Till viss del håller jag med dig i detta men angående pengarna är det nog närmast stört omöjligt att se vad man får ut av investerade pengar. Hur mäter man framgång? Att mäta framgång i ett tredje generationens krig i stupade fiendesoldater försöktes för första gången i Vietnam och det används flitigt siffror i Irak, men visar inte ett dyft hur det går. Att antalen attacker minskar eller ökar ger en fingervisning men är inte användbart särledes långt då attacker i norr torde gå upp (Afghanistan) när motståndet i söder hårdnar. Likaledes blir det värre i afghanistan efter att det blivit bättre i Irak…
Att bli ”överraskad” två nätter i rad är egentligen inte märkvärdigare än att överraskas två nätter med en månads mellanrum. Hotet finns alltid, det går bara inte att ställa in patruller eller vägra åka ut efter att det inträffat då motståndaren då uppnår sina mål. Om nägot så har man förmodligen ökat antalet patruller, vilket i sin tur ökar sannolikheten för sammanstöt. Slutligen tvivlar jag tyvärr på förvarsmaktens förmåga att utöka resurserna så pass mycket att har full kontroll över sitt AOR. Det hade förmodligen kostat en stor del av förvarsbudgeten och renskrapat sverige på militär personal. Vilka inte är många.
Avslutningsvis är det trevligt att det finns folk som bryr sig om försvarsfrågor.

2

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
15 november 2008 kl 1:00 f m

Jag anser att krävande internationella insatser är det bästa sättet att utveckla det svenska försvaret. När jag gjorde lumpen (inte jättelängesedean) så hade vi stålhjälm, k-pist och splitterskyddet bestod av en spade som vi skulle gräva ner oss med. Lyckligtvis är den eran slut på grund av lärdomarna från Balkan och andra insatser.

Strategin för ISAF och även för NATO-styrkorna är till stor del att bekämpa talibaner och banditer genom att patrullera i känsliga områden och dra på sig anfall. När banditerna anfaller slår NATO/ISAF tillbaka och fördriver dem från området.

Sådana ”sammanstöt” som ger svenska trupper en impuls att fly är vad som ger andra deltagarländer en impuls att slåss.

Som sagt, om vi skickar dit soldater med vapen som inte ska slåss så är det lika bra att inte skicka någon alls. Man får skämmas när man ser hur mycket andra länder satsar på att driva bort banditer medan svenskarna är ute och kör bil.

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Sven säger:
17 november 2008 kl 10:38 e m

Jag tror jag hängde upp mig lite mycket på just sammanstöten och beaktade inte efterspelet, det vill säga agerandet efter att man löst stridskontakten och har ett nytt beslutsläge. I betraktandet av detta, så har du nog rätt. Det är snarare uppmuntrande för motståndarens rekrytering samt deras moral att påskjutna patruller drar sig undan och omgrupperar till egen camp efteråt. Förmodligen var eldöverfallet dag två en reaktion på att ingenting hände. De två eldöverfallen skedde dessutom nära varandra.
Så, avslutningsvis; du har rätt. Jag utgick nog från att det var stridstekniken som kritiserades.

1

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
18 november 2008 kl 12:49 e m

Både och.

De professionella styrkorna i Afghanistan besvarar bakhåll med anfall. Särskilt britterna är duktiga på detta. De är verkliga bulldoggs som bara går åt ett håll så länge fienden skjuter, och det är framåt!

Den svenska inställningen, att man viker undan bakhåll, är extremt omogen och främmande för en verklig krigssituation. I verkligt krig ska man alltid vara beredd på strid, särskilt om man hamnar i bakhåll. Att besvara bakhåll är som sagt ryggraden i NATO/ISAFs taktik i Afghanistan.

Tanken att man inte slåss, utom i undantagsfall när det är planerat i förväg, är typisk för svaga nationer som bara ägnar sig åt peacekeeping och vakttjänst. Jag hade trott och hoppats att det svenska insatsförsvaret skulle har varit mognare och kompetentare vid det här laget.

Jag undrar också hur läget är för de officerare som tycker att försvarets uppgift är att strida? Är de på kant med den officiella kulturen, där konstutställningar och genusrådgivning är en viktig del av försvarets verksamhet? Tvingas de knyta näven i fickan och mumla mellan tänderna för att inte förstöra sina karriärmöjligheter i det nya, fina svenska försvaret?

Kort sagt: jag vill inte att det svenska nationella försvaret överges bara för att låta svenska soldater agera mesproppar i Afghanistan och andra länder. Då säger jag: lägg ner insatscharaden och återupprätta vårt invasionsförsvar!

2

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Sven säger:
18 november 2008 kl 7:03 e m

Alla mindre enheter ägnar sig åt ”standard extraction drills”, framför allt om man blir utsatt för eldöverfall när man sitter i lätta fordon
Skillnaden är framför allt vad som händer EFTERÅT.
För många är det ett 0730-1630 jobb och tycker inte alls att uppgiften är strid. Väpnad strid har blivit något fult och politiskt sätt vill man mycket hellre visa upp FM som en humanitär organisation i uniform. Tanken att döda andra eller att själv dö är inte en självklarhet på något sätt. Därmed blir genus och konstutställningar inte medel utan mål, vilket är oerhört frustrerande. Exempelvis så har FMledning varit oerhört dåliga i värdegrundsarbetet med att berätta syftet, bara att det skall vara på ett visst sätt.

0

1

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
18 november 2008 kl 9:39 e m

Den uttalade målsättningen för den svenska afghanistanstyrkan är att lösa uppgifterna utan att använda vapen.

De två huvudorsakerna till den svenska vekheten i Afghanistan är naturligtvis (1) att försvaret inte vill få hemmaopinionen emot sig eller (2) riskera att Sverige hamnar på al-Qaedas terrorlista. Danmark, som strider på riktigt, är som bekant utsatt för hot från bin Laden.

Om så är fallet anser jag att man inte ska skicka soldater alls. Det är nämligen mycket dyrt att utbilda och utrusta soldater för att sedan hålla dem utomlands.

Om det är en humanitär insats utan vapenanvändning så ska man hellre skicka dit vanliga hjälparbetare som redan är utbildade specialister inom sina områden (ingenjörer, läkare, räddningspersonal etc). Det är både billigare och effektivare för humanitära insatser.

En stridstrupp som försöker agera hjälparbetare kommer bara att sköta bägge uppgifterna dåligt, vilket är vad vi ser i Afghanistan.

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Sven säger:
19 november 2008 kl 7:59 e m

Inga invändningar där. Se Kosovo, där vi inte löser militära uppgifter.

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  Dalton säger:
27 juli 2009 kl 5:22 e m

Det är en svensk tradition att de effektiva vapnen och soldaterna är på olika platser. Så var det i Libanon och så är det i Afghanistan. På bägge platserna agerade norrmännen som vanligt fullt utrustade med nödvändig mtrl, inkl SVENSKTILLVERKAD! Den svenska HKV-taktiken är att vapnen ska vara där MUST bedömt krigsrisken som obefintlig, dvs hemma. Att utlandstyrkan av andra fick tipset att måla om fordonen från vita till bruna är ytterligare en signal om kvaliteten i HKV. Naivitet sopas inte bort i skolbänken, inte heller av hundratals timmar av värdegrundsseminarier. Heja Norge!

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
27 juli 2009 kl 6:56 e m

Skönt inlägg.

Roger Klang 19/11/2009:

Vem behöver fiender när man har vänner som dig, Chris?
·  J.K Nilsson säger:
20 november 2009 kl 6:05 e m

Vid en sammanstöt så skall man tänka på det egna livet främst och sedan fundera på om man kan göra livet surt för den som anföll och framför allt hur man gör livat surt.

Om man besvarar elden och genom lämpligt förfarande tar sig ur det direkta målområdet så kan man ge sig faan på att motståndaren lobbar kulorna mot Dmax. Västerländsk krigföring har under de senaste tjugo åren visat sig skydda egna soldater till näst intill varje pris som helst. Att vi skulle utbilda våra soldater annorlunda är absurt att tro.

Däremot kan man ställa lite frågor om vilken utrustning som soldaterna har. Enligt Svd så åkte man in Toyota Land Cruisers vilka är väll så där i skyddsnivå men har uppenbara fördelar i att kunna få en närvarokänsla som ger fördelar i samvaron med afghaner. Galten är svårare att åka i och samtala med folk i så där får man kliva ur och exponera sig utanför fordonet.

Desutom så har palestinierna redan visat oss att IED kan välta en stridsvagn.

J.K Nilsson

0

0

Rate This

// <![CDATA[// ·  andersonchris säger:
20 november 2009 kl 6:20 e m

Chris Anderson 20/11/2009:

Hej J K och Roger

Inlägget som ni har besvarat är ett år gammalt och den svenska insatsen har förändrats ganska kraftigt i både utrustning och uppträdande sedan dess.

Idag har jag mindre synpunkter på undfallande beteende, eftersom svenskarna har behärskat stridsplatserna vid ett flertal tillfällen sedan dess.

Många länder bygger sin taktik på att ta och behålla initiativet i strider, inte att ge det till fienden. Med överhanden minskar risken för egna förluster. Min invändning förra året gällde en svensk militärdoktrin som till 100% gick ut på att strider är en olyckshändelse som man till 100% ska undvika. Ge sjutton i att skicka militär, då!

Strid handlar enbart om att ta och behålla mark. Antalet döda och sårade fiender är ovidkommande om man inte behärskar territoriet. Att skjuta folk och sedan sjappa kan knappast kallas för krigföring.

Det är meningslöst och omänskligt, snarast en form av människojakt.
Roger Klang (borttagen kommentar på Chris blogg ”Chris Anderson tänker” 20/11/2009):

Låt mig gissa att du har en amerikansk far och en svensk mor, Chris? Det tycks som att du har samma inställning idag som för ett år sedan. Jag har närt en orm (USA) vid min barm! Det står alltmera klart för varje dag som går sedan approximativt 2003 ungefär.

Dessvärre består regeringen av fegisar och/alt. karriärister, men jag tror inte att våra pojkar i Afghanistan eller den svenska militära ledningen är fega.

Jag har förvisso föreslagit att Sverige ska skicka ned våra trupper till södra Afghanistan där kriget pågår, men då måste någon fylla tomrummet efter oss i vår del av Afghanistan. Har du funderat på om det kan vara delvis så att anledningen till att det är så pass fredligt i Mazar-i-Sharif är på grund utav svenskarnas strategi? Om jänkarna fyller tomrummet efter oss så kanske Mazar-i-Sharif förvandlas till en krutdurk? Men det är som jag alltid har sagt – Afghanistan- och Irakkriget var en hämnd för 9/11 och inte ett befrielsekrig. Denna amerikanska hämndinställning börjar mildras och då är det möjligt att hemmaopinionen tar fart mot kriget. Vad gör ni om amerikanarna förlorar även dessa krig? Amerikanarna gjorde sig inte kända för sitt stora mod och sin stridsmoral under Vietnamkriget, trots att soldaterna hämtades från härdade white trash- och ghettomiljöer, i alla fall.

Chris Anderson (borttagen kommentar på hans blogg ”Chris Anderson tänker” 20/11/2009):

Ditt inlägg innehåller många olika teman.

Fadern är dock engelsk.

Svenska soldater har gjort sig kända för duglighet och mod oavsett om det har rört Kongo, Bosnien eller Afghanistan.

Den brittiske generalen i Bosnien, Sir Michael Rose, sa att det var ofattbart att svenskarna inte hade glömt hur man slåss, trots 200 år av fred.

Jag tycker inte heller att regeringen är så illa. Tolgfors uttrycker många goda tankar och uppmuntrar en viss resultatinriktning hos Försvarsmakten.

Den brittiska armén består till stor del av det du kallar för white trash och är ändå synnerligen offensiv, orädd och effektiv.
Roger Klang 21/11/2009:

Våra dåvarande comrades in arms under Kongokriget – irländarna – trodde inte att vi svenskar skulle duga något till, innan striderna hade brutit ut mot de imperialistiska belgarna, men vi gjorde bra ifrån oss. Inte heller belgarna på motståndarsidan hade högre tankar om oss än du har, i första halvlek, de påstod att svenskarna var fega av naturen. Men efter att ha fått smaka på svenskt stål ett tag så ändrade de taktik i media och började kalla oss ”stridsmaskiner” istället för fegisar, fortfarande på ett nedvärderande sätt.

Jag tvivlar inte på att engelsmännen är modiga soldater, men vem hade gått segrande ur ett slag med någorlunda jämna odds mellan svenskar, från ÖB ner till fotsoldats insats, kontra engelsmän med motsvarande uppställning? Det du kallar för undfallande är kanske effektivt. Du säger att krig går ut på att säkra mark. Talibanerna tycks inte hålla med dig, ingen som för guerillakrig skulle hålla med dig! Kanske är svenskarnas taktik i Afghanistan effektivare mot talibanerna. I alla fall så kan man se att ingen svensk har dött i de strider de har deltagit i det senaste året, men på motståndarsidan har så många som 8 talibaner åt gången fått sätta livet till eller skadats i ett och samma bakhåll. Och då ska man komma ihåg att det var vi som blev attackerade varje gång, så fördelarna var till talibanernas favör.

Vi håller fortfarande territoriet, och det är förmodligen sant att vi har reviderat vår ursprungliga något naiva strategi, men taktiken är nog intakt, det vore konstigt annars för då skulle vi ha fått lägga om utbildningen på P7 här utanför Lund från grunden, och det har inte hänt vad jag vet.

Du verkar ha en schizofren inställning till Sverige och svenskar, Chris, och jag vet vad jag talar om när jag talar om Schizofreni!

Chris Andersson 22/11/2009:

Nä, jag har ingen tvehågsen inställning till svenskar, Sverige eller försvaret.

Jag har heller inget emot att vi deltar i internationella insatser med stridande uppgifter, förutsatt att:
(1) det inte sker på bekostnad av vårt nationella försvar, och att
(2) insatsen är meningsfull.

Att åka till ett utvecklingsland och skjuta folk med modern krigsutrustning är det enklaste som finns, men är det meningsfullt?

Problemet i Afghanistan är att de västliga styrkorna nästan alltid har det taktiska övertaget men ändå hamnar i strategiskt underläge. Britterna har dödat tiotusentals talibaner mot drygt tvåhundra dödade britter. Ändå har talibanerna stärkt sin kontroll över de landområden som striden gäller.

Den svenska insatsen får inte utföra offensiva operationer, t.ex. som att attackera ett talibanfäste och driva ut dem. Istället åker man runt och drar på sig bakhåll där några talibaner dödas och svenskar ibland såras. Detta bidrar inte till någon lösning för det afghanska folket.

Däremot medför det en långsam eskalering där vi behöver alltfler soldater och mer utrustning på plats till ökad kostnad. Detta samtidigt som det svenska försvaret går på knäna.

Under beredskapsövningen Dagny II skickade försvaret över ”hela” 1600 man till Gotland. Erfarenheten blev att det fanns tydliga brister i samband och ledning. Detta samtidigt som Ryssland övar fullskaliga krigsoperationer med över 10 000 man i Österjön.

Således tycker jag att insatsen i Afghanistan inte uppfyller mina två kriterier.
Roger Klang 22/11/2009:

Du skrev: ”Att åka till ett utvecklingsland och skjuta folk med modern krigsutrustning är det enklaste som finns, men är det meningsfullt?

Problemet i Afghanistan är att de västliga styrkorna nästan alltid har det taktiska övertaget men ändå hamnar i strategiskt underläge. Britterna har dödat tiotusentals talibaner mot drygt tvåhundra dödade britter. Ändå har talibanerna stärkt sin kontroll över de landområden som striden gäller.”

Visar inte det på att britternas och amerikanarnas strategi är ineffektiv? Både för freden och för kriget! Och vad är det för enkelt med att vända ett underläge till ett överläge (är det ens möjligt att befinna sig i oftast taktiskt överläge samtidigt som man befinner sig i ett strategiskt underläge)? Det är ju vi som gång på gång hamnar i bakhåll! You are the ones that are shooting fish in a barrel! Är det någon som åker till Afghanistan och skjuter folk med modern krigsutrustning så är det väl britterna och jänkarna, du säger ju det själv – tiotusentals dödade talibaner men bara 200 dödade britter. Nyckeln till att upprätthålla fred är en god kontakt med civilbefolkningen, för talibanerna kan inte verka utan deras hjälp, du undervärderar det totalt. Det är därför som svenskarna ”åker runt och drar på sig bakhåll” som du kallar det. Det är nedvärderande av den svenska insatsen att benämna vår strategi så.

Förresten, är det rätt att säga att de västliga styrkorna initialt oftast har det taktiska övertaget, med alla dessa överfall och IED-bomber? Svenskarna i Mazar-i-Sharif har inte haft det hitintills i alla fall, på grund av vår strategi. Fast det är lättare att vända ett underläge till ett överläge med avancerad utrustning, det vet jag. Men det är inte så lätt att erövra och hålla mark när man är under 500 man stark på ett område i Afghanistan av den storleken, där av svenskarnas strategi förmodligen.

Jag vill också säga att; vi åker inte runt för att dra på oss bakhåll, vi åker runt TROTS att vi drar på oss bakhåll! Det verkar som om det är VÅR strategi som bidrar till en lösning för det afghanska folket, inte britternas, eftersom det är relativt lugnt i vårt område men inte i ert. Problemet för amerikanarna är att om de skulle reducera sina styrkor till säg 3000 man, så skulle de bli nermejade för att de är så illa omtyckta. Vi svenskar har ett bättre rykte i Afghanistan redan från början, och kan därför verka enligt den strategi vi har och med det lilla mantal vi har. Men jag ger dig rätt i att det är naivt och korkat att förbjuda offensiva operationer som attacker på talibanfästen.

Chris Anderson 25/11/2009:

Vanlig logik gäller inte för Afghanistan. Vid det här laget tror jag inte att det finns någon strategi för att vända situationen som ISAF skulle klara av.

Eftersom ISAF-styrkorna länge har varit alldeles för små så stödde jag planerna på en rejäl förstärkning, en ”surge”. Nu har det dock blivit tydligt att en surge kommer alldeles för sent och att mer militär bara betyder fler strider, fler dödade afghaner och fler hämndaktioner. En våldsspiral med andra ord.

Det är nämligen männen i byarna som slåss mot ISAF mot betalning från talibanerna. De som vägrar hotas med grovt våld. När ISAF slår tillbaka ett bakhåll så dödar de ofta bröder, söner och fäder från byarna. Därmed får de alltfler fiender för varje bakhåll, då bröderna, fäderna och sönerna ska hämnas.

Afghanerna har en märklig hederskultur där lojalitet inte förekommer i någon större utsträckning. Samma afghaner som ena dagen arbetar åt ISAF kan ligga i bakhåll för dem nästa dag. Talibanerna är ökända för att inte hedra ingångna avtal, allra minst med västerlänningar.

ISAF hade sin chans i början av invasionen. OM man hade satsat på en rejäl militär övermakt och en egen interimsregering så hade man kunnat bygga upp en administrativ infrastruktur som afghanerna senare hade kunnat ta över. Tyvärr satsade man på ”legitimitet” genom att stödja en korrupt afghansk regering, samtidigt som de otillräckliga ISAF-styrkorna inte kunde hindra talibanerna från att återta kontrollen över befolkningen i byarna.

Man får inte glömma att talibanerna är de enda som har klarat av att regera Afghanistan och att de gjorde det med brutal terror riktad mot civilbefolkningen. Något sådant varken kan, vill eller ska ISAF ägna sig åt och därmed kommer de aldrig att få kontroll. Våra ”fria” val (i ett land med 80 procent analfabeter) stod sig ganska slätt mot talibanernas halshuggningar.

Enligt min mening handlar det nu bara om en reträtt från Afghanistan. De enda frågetecknen är hur och när.

Vi får inte glömma att vi försvarsvänner anser att vi svenskar har all rätt att försvara oss vid en främmande invasion. Om utländsk militär dök upp och började skjuta och bomba i min stad så skulle jag nog lägga mig i bakhåll för dem. Skillnaden kanske inte är så stor som vi tror?

Roger Klang (borttagen kommentar på Chris blogg ”Chris Anderson tänker” 26/11/2009):

Den sista kommentaren från den 25/11 har jag inget emot, men de tidigare kände jag bara att; detta will not stand oemotsagt. Det är uppenbart att du är väl insatt i situationen i Afghanistan och du gör en insiktsfull analys i din senaste kommentar.

Chris skrev;

”Afghanerna har en märklig hederskultur där lojalitet inte förekommer i någon större utsträckning. Samma afghaner som ena dagen arbetar åt ISAF kan ligga i bakhåll för dem nästa dag. Talibanerna är ökända för att inte hedra ingångna avtal, allra minst med västerlänningar.”

Roger svarar;

Afghanerna liksom de flesta andra araber och afrikaner, är Machiavellister, d.v.s. de styr med alla tillgängliga och otillåtna medel, ljuga, byta sida och vara falsk är i detta fall bara ett medel för att hamna på topp. (Machiavelli var en medeltida italiensk furste). Fast deras maktstrukturer är uppbyggda av klaner, precis som du säger, medan västvärldens samhällen är i form av stater. Afghanerna tar till omedelbart våld när de avreagerar sig, medan västvärlden tar tid på sig och planerar sina handlingar noggrant med iskyla och framförhållning. Det är för övrigt därför som våra samhällen är så framgångsrika jämfört med deras, men det beror också på att vi vänder andra kinden till, åtminstone till en början. Nackdelen med det är att de får det psykologiska övertaget.

Jag tror att man kan jämföra Afghanistan med de tyska staterna under det trettioåriga kriget. Beroende på vilken ort man bodde på, eller vem som såg ut att vinna kriget, valde man sida. Men det var en ”lojalitet” som var ombytlig från ”tyskarnas” sida, de kunde byta sida lika lätt som man vänder en pannkaka. Religionstillhörighet var, liksom i Afghanistan idag, den avgörande faktorn för många.

Chris skrev;

”Man får inte glömma att talibanerna är de enda som har klarat av att regera Afghanistan och att de gjorde det med brutal terror riktad mot civilbefolkningen. Något sådant varken kan, vill eller ska ISAF ägna sig åt och därmed kommer de aldrig att få kontroll. Våra ”fria” val (i ett land med 80 procent analfabeter) stod sig ganska slätt mot talibanernas halshuggningar.

Enligt min mening handlar det nu bara om en reträtt från Afghanistan. De enda frågetecknen är hur och när.”

Roger svarar;

Jag har några små ordspråk som går så här;

Krig är den metod som talibanerna använder för att hålla kontroll på sina kvinnor, därför kan man inte vinna tvisten mellan islamismen och den sekulariserade världen, man kan bara förlora – om man lägger sig! Våld mot kvinnorna, våld mot de skolgående flickebarnen, våld mot den utpekade fienden, all slags våld fungerar eftersom kvinnor är känsliga för onödigt våld. Att v, mp och sd vill lägga ner vapnen i Afghanistan, med motiveringen att man inte kan vinna kriget, innebär därför att de blir representanter för talibanerna.

Ära ligger kvar på slagfältet, inte i någon ung kvinnas dygd, eller i en kniv i lungan på någon som inte fått en ärlig chans att försvara sig. Sådant kallas för brist på empati!

Islamisterna har helt enkelt bestämt sig för att vadhelst ondskans handlande de än tar sig till, så är det sanktionerat av profeten genom hans efterlämnade bok Koranen, och är därmed Guds vilja. Det är därför som det kallas för “politisk Islam”!

Ovanstående citat är av Roger Klang

”The Russians were easy to find and hard to kill, and terrorists are hard to find and easy to kill.” Quote; NSA-officials

Vi måste räkna med att stanna för evigt i Afghanistan så länge som vi har samhällen med många immigranter med ättlingar från mellanöstern. Våra öden är hoptvinnade från och med nu. Jag tror inte att vi förlorar kriget – i Afghanistan – jag tror att vi kommer att förlora det på hemmaplan. Endast hemmaopinionen kan få en demokrati att dra sig ur ett framgångsrikt krig utan slut. Kriget är framgångsrikt räknat i antalet döda fiendesoldater kontra antalet döda egna soldater.

Roger Klang, Lund Scaniae

Annonser
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: