Hem > ekonomi, Sjukvårdspolitik > Kommunerna kan lastas för utgiftsökningarna av LSS!

Kommunerna kan lastas för utgiftsökningarna av LSS!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3472005.svd

På Brännpunkt skriver Mats Kinnwall, chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting den 5/9 under rubriken ”Kommuner slösar inte med pengar”. Kinnwall avslutar sitt inlägg med att säga att; ”Åsikterna om vad offentlig sektor ska ägna sig åt går isär och den debatten är viktig. Den har dock ingenting med kommuners och landstings sparsamhet att göra.” Detta är helt riktigt, och därför vill jag flytta fokus till LSS-lagens vara eller inte vara (LSS = Lagen om Stöd och Service), om vilken Kinnwall skriver följande;

” Flera debattörer har till exempel gjort gällande att den kommunala byråkratin ökar konstant och att detta skulle vara orsaken till att kostnaderna i den kommunala sektorn ökar. I själva verket har andelen administrativ personal i kommunerna legat på samma nivå, 8 procent, sedan 2005. Merparten av de ökade kostnaderna kan istället hänföras till den demografiska utvecklingen – som pressar upp kostnaderna med en halv procent varje år – och ofinansierade statliga reformer. Bara kostnaderna för LSS-reformen har sedan införandet ökat med 150 procent. Detta kan inte kommunerna lastas för.”

Finns det något annat sätt att se på saken än att kostnaderna ökat för socialförvaltningarnas byråkrati genom införandet av LSS-reformen? Med enkel statistik kan man säga vad som helst, men Kinnwalls oerhört intelligenta inlägg i debatten är lätt att genomskåda för den som kan se att 8 procent av LSS-pengarnas ökning med 150 procent blir väldigt mycket pengar. Ovanstående procenttal säger ingenting, reda pengar talar för sig självt! Har någon på Göran Hägglunds kontor satt sig ner och räknat ut vad LSS-lagen kostar skattebetalarna? Jag har egen erfarenhet av LSS-boende eftersom jag har sjukdomen schizofreni sedan 25-årsåldern, och jag vet att när det finns en ledig plats på ett boende så försöker kommunen, alternativt det privata vårdbolaget via kommunen, fylla den platsen. Det leder i förlängningen till nybyggnation av boenden, åtminstone här i Lund. Så kommunerna kan lastas för utgiftsökningen!

Många som bor i LSS-boenden skulle klara sig bra om de fick en chans att bo självständigt, kanske med stöd i form av ett besök en gång i veckan för att se så att de tar sin medicin som de ska och inte spårar ur, men när kommunen försöker övertala människor att flytta till stödboende så hamnar många i en passiviserande situation helt i onödan, när och om de flyttar in. En del behöver uppsikt 12, 16 eller 24 h om dygnet, men dessa utgör kanske en tredjedel av det totala antalet boende. Det finns mer människovärdiga lösningar för dem som kan och ibland vill vara självständiga! Dessutom så är det odemokratiskt att tvinga kommuner att agera socialistiskt på ett omotiverat sätt.

När Kinnwall skriver; För att nå en ekonomi i balans 2010, krävs kraftfulla åtgärder som räddar både välfärd och jobb. Ökade statsbidrag till kommun- och landstingssektorn är en effektiv metod att motverka ytterligare sysselsättningsfall”, då menar han tydligen att välfärd kommer från sysselsättning via skattepengar. Men välfärd kommer från det som genererar nya skatteintäkter enbart, och det är det privata näringslivet.

Roger Klang, Lund

Den 5/9/2009

Annonser
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: