Hem > Sjukvårdspolitik > ”Plånboken ska inte styra rätten till vård” är en välkänd slogan inom socialdemokratin, men är den sann för det?

”Plånboken ska inte styra rätten till vård” är en välkänd slogan inom socialdemokratin, men är den sann för det?

Reviderad och omarbetad artikel till Brännpunkt, SvD:

Som det är idag så är svensk sjukvård kvalitativt och kvantitativt otillräcklig. I USA så har dem å andra sidan problemet med utförsäkrade människor. Vid fyra tidigare tillfällen har Amerikanska presidenter – Harry Truman, Lyndon Johnson, Bill Clinton, inklusive en republikan, Richard Nixon – försökt att reformera sjukvårdssystemet utan att lyckas (SvD den 27/7). Det visar på att det inte är av illvilja som det finns så många utförsäkrade människor (47 milj.) i USA. Även i USA är den gemensamma sjukvårdens kostnader höga. Sjukvården i USA, både den privata och den offentliga, utgör sammanlagt 1/6 av Förenta Staternas ekonomi. Men då ska man tänka på att den privata vården genererar skattepengar från vårdbolagens ägare. Extra skattepengar genereras också från de anställda i privata vårdbolag, som tjänar mer jämfört med i den offentliga sjukvården i USA, men i synnerhet jämfört med Sverige. Högre löner för privat anställda spiller över på de offentligt anställda. Svenska vårdare, undersköterskor, sjuksköterskor och översköterskor skulle få en högre inkomst på en delvis privat marknad, och av dessa är det stora flertalet kvinnor. Det är en av fördelarna med en delvis privatiserad sjukvård. Sjukvården är dyr och exkluderande i USA, men den är också kvalitativt bättre för majoriteten. Men om jag får gehör hos regeringsledarna så kommer den inte att bli lika dyr men framför allt inte exkluderande, trots att den kommer att bli kvalitativ, i Sverige. Kvalitativ, kostnadseffektiv och inkluderande står inte i motsatsförhållande till varandra på något sätt, om man balanserar offentlig sjukvård mot Privat sjukvård på ett helt annat sätt än som det ser ut i Sverige idag, eller som motsatsen i USA. För att åstadkomma detta så måste man se till att de privat försäkrade inte blir så många till antalet att försäkrings- och vårdbolagen kan ta ut orimliga priser för sina tjänster när den offentliga sjukvårdens tjänster tryckts för långt tillbaka, samtidigt som de privata aktörerna konkurrerar ut offentlig vård. Men för att marknaden ska fungera så kan man inte heller reglera vilka tjänster vårdbolagen får utföra, av medicinskt godkända nischer, därför att om man gör detta så konkurrerar inte statliga vårdinstitutioner med privata, och då får man en situation där privata vårdbolag och försäkringsbolag kan ta ut överpriser för sin av staten ackvirerade nisch av specialistvård. Dessutom exkluderar man då de som inte har råd med en försäkring från viss typ av vård. Jag tror inte att man kan ha ett 50-50 förhållande mellan privat vård och statlig, den privata måste vara något mindre, annars konkurrerar den ut den statliga, vilket förutom det uppenbara att några människor blir utan vård får till följd att sjukvårdskostnaderna (försäkringspremien) stiger för individen. Sverige har en formidabel möjlighet att reformera vården till det bättre, men låt oss inte göra om USA:s misstag när vi avreglerar sjukvården, det är bevisligen varken individuellt kostnadseffektivt eller humant!

”Plånboken ska inte styra rätten till vård” är en välkänd slogan inom socialdemokratin, men är den sann för det? Ylva Johansson (s), före detta vård- och äldreomsorgsminister, har sagt:

”Människor ska kunna välja den vårdcentral och den läkare de har förtroende för. De ska också kunna få vård i ett annat EU-land.” Y.J.

”Moderaterna ser sjukvård som en tjänst på en marknad. Det leder till en sjukvård med tydliga vinnare och förlorare.” Y.J.

Det översta av de två uttalandena, av den främste (s)-experten på området, är traditionellt en borgerlig paroll. Då är borgerligheten åtminstone överens med socialdemokraterna på den punkten, eller omvänt så är socialdemokraterna överens med borgerligheten, beroende på hur man ser på det. Det andra uttalandet som för övrigt var samtidig med det första av den f.d. vårdministern motsäger det första, (SvD 18/4). Hon är inte konsekvent! Men eftersom andra EU-länder enligt Y.J. har suverän rätt till en delvis privat sjukvård för sina egna och svenska medborgare, då kan ju lika gärna Sverige införa privat sjukvård för svenskar, kan vi inte? Människor av andra nationaliteter kan redan komma till Sverige för högkvalitativ vård. Vari ligger den ideologiska skillnaden mellan europeisk privat vård för svenskar och svensk privat vård för svenskar, och/eller för den delen svensk privat vård för européer?

”Det är också socialdemokratisk politik att vården ska fördelas efter behov och inte efter plånbok och att den ska finansieras gemensamt. Man ska inte kunna köpa sig förtur” Y.J.

Att köpa sig förtur är redan en realitet för svenskar som behandlas inom EU, och socialdemokraterna är ju för att svenska medborgare ska kunna få vård i annat EU-land. Att vården ska fördelas efter behov står i mitt förslag inte i ett motsatsförhållande till att den finansieras genom privata försäkringssystem, för den som vill! Någon form av gemensam finansiering för dem som inte kan eller vill betala försäkringspremier ska ju finnas kvar, enligt mig. Man ska komma ihåg att när man betalar för en privat sjukförsäkring för eventuell framtida vård till sig själv, så betalar man mer än de som inte vill eller kan betala för densamma, men man betalar samtidigt en del av den offentliga vården genom skatter! (Ännu obestämt hur mycket, men skattelättnader för privatförsäkrade är oundvikligt.) Samtidigt höjs standarden för hela den totala sjukvårdssektorn, åtminstone i den svenska varianten av sjukvårdssystem om jag får bestämma, eftersom vi då får råd till att rusta upp den kvarvarande allmänna sjukvården. Fast jag tror att Y.J. menar med det sista uttalandet om att vården ska fördelas efter behov, att staten ska bestämma var och vem som ska vårda svenskar, och att vården av svenskar utomlands ska skattefinansieras i Sverige. Hur ska man på ett demokratiskt sätt kunna förhindra att svenska medborgare betalar privat för vård utomlands? Svenskar kommer alltid att kunna köpa sig förtur, så låt oss göra det bästa av det och tillåta privata vårdbolag även i Sverige! Det är med ovanstående metod man höjer sjukvårdsstandarden för alla, det är dessutom det enda realistiska tillvägagångssättet för att höja kvaliteten och kvantiteten på sjukvården, både den allmänna och den privata!

”Flertalet nya mottagningar öppnar i områden med höga medelinkomster och låga sjuktal medan mottagningar i områden med låga medelinkomster och höga sjuktal läggs ned. Moderat vårdpolitik ökar klyftorna mellan människor.” Y.J. om moderaternas sjukvårdspolitik i Stockholm.

Det är inte ett perfekt system med delvis privat vård, men det är bättre än alla konkurrerande modeller, inklusive den socialdemokratiska! Stockholm är inte stort. Klyftorna är inte större än att man kan ta buss, taxi eller ambulans. Men är inte det som Y.J. säger ovan om klyftor i Vårdval Stockholm, av samma natur som den om sjukvård för svenskar i EU, nämligen det att klyftorna mellan grupper i Sverige ökar när svenskarna måste åka till andra EU-länder för vård därför att Sverige inte har tillräcklig sjukvård här hemma? Men det är klart, det här är bara konsekvenserna av Y.J:s tidigare förslag i EU:s ministerråd om ett patientrörlighetsdirektiv för svenskarna i EU!

Roger Klang, gräsrotsamatörpolitiker (m), Lund

Annonser
  1. bitte petersson
    22 juni, 2010 kl. 13:50

    Sjukvården börjar likna ett oligopol med ett fåtal aktörer. Att satsa inom sjukvården är ett säkert kort – inget risktagande – då människor alltid kommer att behöva vård. Samhället förlorar i andra änden när dessa privata vårdbolag bedriver personalnedskärningar – fler arbetslösa som ska ha försörjningsstöd – fler drabbas av orimlig arbetsbörda med sjukskrivningar som följd -större risk för felbehandlingar med ökande kostnader för samhället då akutvård inom landstinget krävs

    • 22 juni, 2010 kl. 14:23

      Eftersom det för närvarande är köer till vårdplatser idag, så är det troligt att fri företagsamheten inom vårdsektorn innebär fler i arbete och mindre köer även för dem som nyttjar landstingsvård. Privat vård genererar skatteintäkter för staten, där landstingsvård bara innebär utgifter. Arbetsmarknaden handlar om tillgång och efterfrågan, om konkurrensen med bland andra landstingen och privata aktörer, är någorlunda uttalad så drabbas inte de privatanställda av orimlig arbetsbörda. Du tänker på county hospitals i USA, som har en orimlig arbetsbörda, men som inte är privata aktörer.

      Mvh Roger Klang

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: