Stöd Våra Soldater!

”Den internationellt erkända symbolen för att visa sitt lands soldater stöd är det gula bandet. Jag inbjuder därför alla landets blogg-, hemsideinnehavare, tidningar, företag, privatpersoner (helt enkelt alla…) att använda det gula band jag efter amerikansk förlaga tagit fram för att visa våra svenska soldater vår uppskattning för deras uppoffringar.” Citat; Wiseman´s Wisdoms

Ska försvaret syssla med humanitär välgörenhet?

Vem är det egentligen som skall syssla med välgörenhet, det svenska försvaret eller de svenska hjälporganisationerna? Att skicka en militär styrka på strax under 400 man till norra Afghanistan, där det är nästan helt lugnt, bara för att hjälpa lokalbefolkningen med vardagliga svårigheter – är inte det ett slöseri med resurser?

 

Den svenska styrkan kunde göra oändligt mycket mer nytta för människorna i Afghanistan i de oroliga södra områdena av landet, de norra delarna av landet kan hjälporganisationerna se efter. Det hade varit betydligt mer kostnadseffektivt. Man måste se vad man får för pengarna och insatserna!

Det är oomtvistat att det skulle innebära en del förluster av både manfolk och materiel att flytta trupperna till södra Afghanistan, men för att kunna åstadkomma politiska förändringar krävs det att man kastar in soldaterna där de kan göra verklig nytta för folket i ett land som Afghanistan. Vill vi göra en insats för demokratin så kommer vi att bli tvungna att övervinna vår rädsla! Det är helt enkelt inte rimligt att staten godtyckligt skickar folk till olika delar av världen för att idka lokal välgörenhet, om det nu inte är så att det är organisationens huvudsakliga ansvarsområde.

Att försvaret måste bidra med att stödja demokratiska rörelser i andra länder är det få som opponerar sig mot. Kritiken brukar istället handla om ifall de svenska ISAF-styrkorna skall ha rätten att använda vapenmakt. Eller så handlar kritiken om ifall vi ska riskera de svenska soldaternas liv och lem. Men de svenska soldaterna riskerar inte sina liv förgäves (de hjälper ju folk att överleva), utan frågan är om det gör någon nytta för en demokratisk rörelse i landet? Det är bara en sådan rörelse som kan hjälpa folket i det långa loppet, och det är bara en sådan rörelse som Sverige bör eftersträva när vi använder oss av vårt försvar i andra länder!

Roger Klang, Lund den 05/05/2008

Situationen i Afrika är monstruös!

12 000 Darfurier flyr till Tcad meddelar FN:s flyktingkommissariat UNHCR.  ”Flyktingarna har sökt sig till regionen Birak i sydöstra Tcad efter att i fredags och lördags ha blivit angripna av den sudanesiska armén och dess allierade milis Janjawid. Rebeller i Darfur varnar FN:s och Afrikanska unionens gemensamma fredsstyrka Unamid för att ta sig till det angripna området.” Källa: TT-AFP. 

Den Sudanesiska armén och Janjawid skjuter från höften. Vilket löje, så professionella soldater är dem! Dem ska inte tro att de får bete sig hur som helst och i hemlighet, mot civila afrikanska barn, kvinnor och män. Deras hot skrämmer inte ens den lilla staten Lichtenstein. Jag skulle tippa på att det går mellan 15-25 sudanesiska regeringssoldater och Janjawider på varje europeisk soldat, i antalet döda, vid en eventuell sammandrabbning.  

I en känd sammandrabbning en gång mellan spanska conquistadorer och indianerna i det som idag är landet mexico, så slaktade (besegrade) 50 conquistadorer 2000 indianer. Så min siffra kan definitivt komma på skam, och förvandlas till rent sagolika segersiffror för FN ifall de tvingas att försvara sig. Det är Janjawid som skall akta sig! 

Om vi ändå hade insyn i Somalia! Det som händer där är om möjligt ännu värre än i Darfur. Det visar på svårigheterna att genomföra FN-projekt i Afrika. Jag har ingen lösning på problemet. 

12/02/2008 Roger Klang, Lund

Carl Bildts blogg, om Afghanistan

FCO börjar blogga – om bl a Afghanistan

februari 2, 2008Så börjar Carl Bildts blogg, och fortsätter…

”…Dessa och ytterligare några rapporter om Afghanistan – inte minst FN:s om narkotikasituationen – tillhör just nu också min läsning.

Från de nordiska ländernas sida har vi sedan ett bra tag talat om ett behov av en förstärkning av främst de politiska och ekonomiska insatserna i landet – och av en långt bättre samordning.

Det innebär inte att förstärkningar på säkerhetssidan inte kan behövas, men det innebär att det inte är där som de mest avgörande utmaningarna finns.

I Berlin i går diskuterades åtskilligt om Afghanistan. I London är det tydligt att frågan framstår som allt viktigare. I Washington växer bekymren.

Stats- och fredsbyggande är krävande. Alltför ofta underskattas svårigheterna. Alltför ofta tror man att det går enkelt och snabbt.

Vårt engagemang i och för Afghanistan kan bara lyckas om det är långsiktigt.”

Jag håller med Bildt, vi borde förflytta de svenska trupperna till dit där de kan göra nytta, till södra Afghanistan och stridigheterna där! Att låta dem vila upp sig i norra Afghanistan är ett enormt slöseri med resurser som inte leder till förbättringar av någon situation. Man får inte vara blöt när man ska gå tillväga. Vi måste vara där civilbefolkningen behöver oss!

Om man vill förändra någonting så kostar det – nästan all beständig historia skrivs i blod!

Roger Klang, Lund den 03/02/2008