Låt barnen leka vad de själva vill, utan genustvång eller fostran!

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3134666 ”Skolverket föreslår att elva nya mål införs i förskolan.

Det är till exempel mål i matematik, naturvetenskap, språk och lek, som inte funnits tidigare.

Målen är skrivna så att det inte handlar om att mäta elevernas kunskaper utan att kunna mäta själva förskolans kvalitet i hur den främjar barnens utveckling.

– Leken är en av de viktigaste arenorna för barns utveckling och lärande, säger Kristina Wester, projektledare för uppdraget på Skolverket.

I dag finns 16 mål i förskolans läroplan. I förslaget har målen utökats till 27 stycken. De har grupperats i sex målområden, helhet & allsidighet, lek, skapande, matematik, naturvetenskap & teknik och språk & kommunikation.

Dagens läroplan har inte några må!l för området lek. I det nya förslaget ges leken däremot fyra mål.”

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3136003 ”…Språk är viktigt redan i dag. Nytt är satsningar på matematik och naturvetenskap och teknik och dessutom sätts mål inom leken. Där ska barnen till exempel stimuleras att använda sin fantasi och låtsas saker. Det anses bra för att utveckla empati och kreativitet. Sammanlagt föreslås 11 nya mål inom förskolan.

Målen är skrivna så att de kan utvärderas. Men det är inte barnens kunskaper utan förskolans förmåga att främja barnens utveckling som kommer att mätas. Tanken är ungefär som i dag, att leken ska vara viktig inom pedagogiken…”Citat SR; Ekot

Är det någon som tror att inte genuspedagogerna kommer att hugga på det här betet? Låt barnen leka vad de själva vill, utan genustvång eller fostran! Barn behöver inte stimuleras att leka! Ska det fostras något så ska det göras av föräldrarna. Man kan däremot lära barnen att det finns konsekvenser för barns övergrepp mot andra barn. Dit och inte längre kan jag sträcka mig, för det har med barnens säkerhet och trygghet på förskolan att göra.

Roger Klang, Lund den 30/9/2009

Att hålla ögonen på socialtjänsternas omhändertagande av barn är viktigare än att övervaka IPRED

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5350&Itemid=98 ”Familjen hade sålt allt den ägde och skulle flytta till Indien. Men på Arlanda slutade resan tvärt.
Som Världen idag tidigare berättat, stormade polisen planet och omhändertog parets nioårige son.
- Vi bara skakade och tårarna forsade ned för kinderna på oss, säger pappa Christer Johansson.

Det har nu gått tre månader sedan traumat på Arlanda. Men för Christer Johansson, från Gotland, är det långt från slutet av historien.
– Min fru och jag har mått väldigt dåligt, men vår pojke har också lidit, förklarar han.
Pojken är tillfälligt placerad hos en familj på Gotland, men Christer Johansson får inte träffa sin son i den utsträckning som han önskar.
– Det har bara varit ett par gånger i sommar, säger han.

Världen idag har tillsammans med Nick Maitland, vice ordförande i organisationen för familjerätt i Sverige, RFFS och väl insatt i fallet, gått igenom länsrättens dom, där man fastslår socialtjänstens LVU-omhändertagande på Arlanda.
– Det som hände på flygplatsen är inte klokt. Jag har aldrig varit med om något liknade fall, säger Nick Maitland, som även är socionom och har arbetat såväl i Sverige som utomlands.
Länsrätten anser bland annat att föräldrarna ”uppenbarligen brustit i omsorgen gällande pojkens tandvård” och att han inte tagits till ”regelbundna hälsokontroller”.
– Jag tar gärna pojken till tandläkaren, säger Christer Johansson, som uppfattat tandläkarkontrollerna som frivilliga och känner sig missförstådd och motarbetad av myndigheterna.
Som domskäl tar länsrätten även upp att föräldrarna inte vaccinerat pojken innan resan till Indien.
– Rätten skriver ju själv i domen att det inte finns någon skyldighet för vårdnadshavarna att låta vaccinera sitt barn, hur kan man då använda det som argument mot dem? säger han.

Men den stora stöte­stenen för såväl socialtjänst som länsrätt verkar vara föräldrars syn på pojkens skolgång – de önskar nämligen att få hemundervisa honom.
Föräldrarna har sedan pojken var sex år undervisat honom med hjälp av läromedel de beställt på nätet. Detta i väntan på flytten utomlands. Familjen har lyssnat in pojkens egna önskemål, han ville ha skola hemma. Men det har varit nej från kommunen. I december förra året kom ett föreläggande om böter, 250 kronor per dag, om pojken inte inställde sig skolan.

Under våren hölls ett muntligt förhör i länsrätten angående föräldrarnas inställning till hemundervisning. Enligt Christer Jo­hansson slog rätten fast att skolan inte har rätt att använda sig av vite för att tvinga sonen att gå i skolan.
– Vi hade i det här läget sålt allt och beslutat oss för att åka. Vi visste ju, att när vi väl reser i väg så gäller inte skolplikten längre.
På grund av dessa turer bedömde länsrätten att pojken genom att fråntas möjligheten till skolgång har utsatts för ”psykiska omsorgsbrister i form av social isolering från andra barn och kunskapsinlärning”.
– Det betyder att om han gått i skolan, hade de aldrig kunnat omhänderta honom, säger Nick Maitland, som pekar på att de övriga vårdargumenten då troligt vis skulle falla.

Han är kritisk till hur socialtjänsten agerat i frågan och underkänner argumenteringen.
–  I domen uppger psykiatrikern Monika Bukowska-Jakobsson den 10 juli att det för närvarande inte är möjligt att uttala sig om vilka konsekvenser den sociala isoleringen innebär för pojkens hälsa och utveckling, säger han.
Världen idag har sökt socialtjänsten på Gotland utan framgång.” Citat; Världen Idag

Vadå, kan inte en hemskolad unge ha kompisar? Det var väl inte så att han hölls inspärrad får man väl hoppas och tro. Hade det varit så, så hade det varit en helt annan femma! Det där med utebliven tandvård och regelbundna hälsokontroller; Hur många barn skulle inte behöva omhändertas om detta vore giltiga kriterier för ett beslut om omhändertagande? Eftersom det delvis är en ekonomisk fråga, om man nu ska ursäkta sig med det, så skulle halva Rosengård tömmas på små barn om man skulle följa socialtjänstens reglemente (det är tydligen ett sådant, men det är säkert en fråga om tolkningsföreträde). Det stod också i texten ovan; ”Som domskäl tar länsrätten även upp att föräldrarna inte vaccinerat pojken innan resan till Indien.” Det är i och för sig förkastligt att underlåta att vaccinera sitt barn inför en utlandsflytt, men är det säkert att inte en vaccination kunde äga rum på plats i landet Indien? Det var ju en flytt, inte en semester! Om det nu är så allvarligt (vilket det är också i mina ögon) att underlåta att vaccinera barnet, så kunde ju socialtjänsten sett till att barnet blev vaccinerat om det nu bara var det, det var ju en engångsgrej. Istället drog man igång det byråkratiska stora maskineriet och tvångsomhändertog en liten pojke mot föräldrarnas vilja, och till en kostnad av miljontals kronor (förmodligen) för skattebetalarna dessutom. Det rörde sig om föräldrar som tydligen uppvisat kärlek, empati, ett balanserat temperament, och god ton gentemot myndigheter och domstol; ”- Vi bara skakade och tårarna forsade ned för kinderna på oss, säger pappa Christer Johansson.”, ”– Jag tar gärna pojken till tandläkaren, säger Christer Johansson” Uppenbarligen förekommer det inget våld i familjen heller. Familjen är inte splittrad utan verkar snarare vara sammansvetsad, att döma av de uppgifter som framkommer i tidningsartikeln; ”– Min fru och jag har mått väldigt dåligt, men vår pojke har också lidit, förklarar han. Pojken är tillfälligt placerad hos en familj på Gotland, men Christer Johansson får inte träffa sin son i den utsträckning som han önskar.”

Jag vet inte om den nya socialtjänstlagen gått igenom, att ”barnets bästa” skall vara avgörande när man bestämmer sig för att ingripa eller inte ingripa, i motsats till den gamla lagen där man skulle ”ta hänsyn till barnets vilja”. Det var på förslag i juli i år i alla fall. Jag stödde den nya lagen med följande motivering:

”…är anledningen till att jag ändå i alla fall kan tänka mig att se över den nuvarande lagen, eftersom ”barnets vilja” alltid kommer att vara familjebundet oavsett om risk föreligger för barnets liv. Så om den framtida lagen, som ser till barnets bästa istället för som idag barnets vilja, blir vägledande eller begränsad vore det bäst. Denna lag blir viktigare att hålla ögonen på än IPRED-lagen![…]

Sammanfattning: Den springande punkten till att jag kan tänka mig en lagändring är att ett litet barn inte har förmågan att avgöra sitt eget bästa! Den som fattar beslut måste vara en vuxen, och om lagen är formulerad som skrivet; ”I dag säger lagen enbart att hänsyn ska tas till barnets vilja.” så är det lätt hänt att ett sådant beslut i praktiken lämpas över på barnet, eftersom det är ett sådant svårt och ansvarstungt beslut att ta på egen hand för en socialtjänstekvinna/man, vare sig det rör sig om ett ingripande eller ett underlåtande att ingripa.”

Jag skrev också:

”En särpräglad lagtolkning av en socialtjänstchef som anser att ingripanden är berättigade kommer att resultera i flera på varandra följande ingripanden i den tolkningen på den förvaltningen i den kommunen, och det vore lika illa som att låta barnet avgöra när det befinner sig i livsfara genom att fråga barnet vad det anser om att bli bortadopterad alternativt om det vill stanna hos sin mamma eller pappa! I slutänden bör det vara en fråga för domstolarna, och i förlängningen regeringen, när en kommun konsekvent börjar tolka lagen ensidigt! Därför bör det vara rapporteringsplikt till socialdepartementet varje gång (enbart vid sällsynta tillfällen, om lagen får önskad effekt!) som ett barn tas ifrån sin förälder/sina föräldrar. Om vi skriver lagen så, så har vi tre instanser (och detta exklusive media), som har beslutsrätt (jag vill betona att det handlar om att våga ta beslut, i synnerhet för socialdepartementets chef, som idag råkar heta Göran hägglund), eller kanske jag skulle säga ”beslutsskyldighet”. Det är sådana beslut som hör makt till, inte karriärfjäskande! Maktbeslut skall inte överlåtas på barn!”

Nu får vi se om regeringen har tagit mitt råd och givit domstolarna och socialdepartementet slutgiltig och avgörande beslutsrätt över socialtjänsterna?

Roger Klang, Lund den 24/9/2009

Somliga lagar är ett privilegie att få införa.

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3035108 ”Regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att ge också papperslösa barn i Sverige rätt att gå i skolan. Ansvarige ministern Jan Björklund räknar med att förslaget blir lag så småningom.

– Det handlar om kanske några hundratal, något tusental barn som finns i Sverige men i dag inte har rätt att gå i skolan. Vi menar ju att alla barn i världen, oavsett var man bor och oavsett vad föräldrarna har gjort för rätt eller fel, har rätt att få skolundervisning, säger Jan Björklund (FP).” Citat; SR, Ekot.

Mycket bra! Ni har privilegiet att få införa den här lagen som borgerlig regering i Sverige. Jag vet inte om jag har tänkt på det själv. Men en sak som jag skulle genomföra som jag nu överlåter till er att genomföra, är att papperslösa ska få rätt till sjukvård. Jag har sagt det till er tidigare. Jag tror att det har införts i Holland, men jag har inte hört någonting om att systemet skulle ha missbrukats. Om Holland har den här lagen så kan ni ju alltid studera hur det har gått där! Man kan ju alltid införa en sådan lag på prov, eller? Det är alltid trevligt att få införa sådana lagar som omväxling, jag tänker på när Bush genomdrev ett afrikanskt anti aids-projekt, fast ingen kommer ihåg honom för det.

Jag tycker mig ha märkt att Göran Hägglund numera gör sitt bästa för att leva upp till sitt epitet maktmänniska. Bra för honom! Problemet är bara att han förlorar primetime i SVT. Göran, det finns andra kanaler än SVT 1 och SVT 2! Även små nischkanaler som Axess och TV 8 är värda ett försök. Man når fler människor på det sättet än genom att fara land och rike kring för att besöka vårdcentraler. (Jag förstår att du genom att besöka vårdcentraler även håller dig in touch med verkligheten.) Det kommer att hjälpa dessa nischkanaler att växa och få större betydelse, varmed ni når ut till fler. Kanske kan ni tillåta dessa och andra kanaler att marksända?

Men det kanske bara är jag som inbillar mig att Hägglund gör sitt bästa för att visa ansvarstagande i större utsträckning idag än för några månader sedan? Det går inte att styra om man försöker att bli omtyckt av alla, i synnerhet inte av opposition och vänsterväljare!

Roger Klang, Lund den 17/8/2009

Genus”vetenskap” – definierar genusvetarna det som rättvisepolitik eller som vetenskap?

Tobias Krantz, Jan Björklund och Nyamko Sabuni!

Genus”vetenskap” slås in i dagisbarnens huvuden vare sig föräldrarna vill det eller inte, och de kallar det för “rättvisepolitik”. Men på institutionerna hette det ju vetenskap? Vilken slumpens sammanträffande att genusvetenskapen också är röd, precis som genusvetaren Tiina Rosenberg för övrigt! Men barnen då, är de röda? De blir, om inte annat! Det kallas för indoktrinering eller hjärntvätt, och har länge varit SVT:s och SR:s uppgift i folkhemmet! Ni borde inte pröva det, för det fungerar!

M.v.h. Roger Klang, Lund den 25/6/2009

Genusvetenskap = Voodooinstitutionen

”Vi satsar på en ung och lovande forskare” Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet, på SvD Brännpunkt den 7/3/2009

”I artikeln ”Vetenskap eller galenskap” (SvD Brännpunkt 28/2) påstår Tanja Bergkvist att ”genusvansinnet nått nya höjder” genom att Vetenskapsrådet utdelat ett treårigt projekt i musikvetenskap där trumpeten ska studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv…”

Så börjar alltså den här generaldirektören Pär Omling sin artikel. Vad ska jag säga om det? Jag förstår hans inledande första stycke, han är mycket duktig på att föra politik i universitetsvärlden tillsammans med sina bollkamrater i den postdoktorkommitté, som granskat projektet. Det är nog inte så att alla följer med i hans logik, som inbegriper universitetsvärldens olika avdelningar, och allt politiskt i inledningsstycket, skulle jag tro. Men vem som helst kan konstatera en tydlig indikator på att, Pär Omling och(?) Vetenskapsrådet, för en för dem föredragen politik när de satsar på forskare inom pseudovetenskapliga områden (se nedan). Jag reagerar alltså på att Pär använder ordet ”genom” när han skriver följande:

”påstår Tanja Bergkvist att ”genusvansinnet nått nya höjder” genom att Vetenskapsrådet utdelat ett treårigt projekt i musikvetenskap där trumpeten ska studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv.”

Det är antagligen ingen slump att han skrev ”genom”, när det borde ha stått ”för”, eller ”därför”. Man förstår att det skulle ha låtit sämre om han hade gjort det, trots att det hade varit korrekt svenska. Fast det är naturligt att skriva som Pär har gjort, alla gör det, och jag skulle inte lägga fingrarna emellan ifall det inte vore så att genus”vetenskap” inte är en vetenskap!

Genusvetenskap är en pseudovetenskap, eftersom den förutsätter det den försöker bevisa. Genusvetenskapen grundar alltså hela sin lära på ett cirkelresonemang, ungefär som klimatforskningen. Dessutom så verkar det som att det bara är en sida som kan tillåtas ha rätt, eftersom ingen genusforskare idag har den motsatta åsikten att den ibland sneda könsfördelningen beror på arvet, och inte miljön. Men till och med inom klimatforskningen så finns det en och annan avvikande forskare. Omling fortsätter:

”…Vi satsar alltså på en ung lovande forskare som genom tidigare arbete visat sin förmåga att genomföra ett intressant musikvetenskapligt projekt. Någon förtur på grund av att det ämne som behandlas innehåller genusaspekter har alltså inte förekommit…”

Det finns ju inga genusaspekter i trumpeter, utom just då att trumpetare oftast är män! Men då är det ju genusaspekter i orkesterkultur, inte i själva trumpeten eller ens i de individuella trumpetarna. Hade det handlat om detta så hade jag inte protesterat mot att universiteten slösar skattepengar på något som inte är vetenskap, även om jag hade fortsatt att ifrågasätta själva ämnets politiska natur. Och så till de två sista styckena i inlägget:

”…En postdoktorvistelse är ett av de viktigaste stegen för en ung forskare att komma vidare i karriären och knyta nya internationella kontakter inom det egna området.

Sett till olika forskningsområden är det särskilt viktigt inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området att Sverige ökar internationaliseringen.”

Jag har aldrig hört talas om ”genusvetenskap” som en akademisk disciplin på universiteten ute i världen. Det hade varit detsamma som att inrätta en voodooinstitution, för dem! (Vi har något liknande en voodooinstitution i Lund, en ockult disciplin på universitetet, som vi fick på köpet när någon skänkte tio miljoner till första bästa universitet som införde en professur i det övernaturliga) Hur ska ”forskaren” då kunna knyta relevanta kontakter inom den egna disciplinen ute i världen, ifall vederbörande disciplin inte existerar där?

Roger Klang, Lund den 9/3/2009

Krigskorre

Jag har försökt att komma i kontakt med SVT och TV 4 om en krigskorrespondenttjänst, men de har inte ens bemödat sig med att svara. Jag ska därför försöka att komma in på Skurups folkhögskolas journalistutbildning, som är på ett år. Det är hård konkurrens för att komma in där, men jag ska i alla fall försöka! Nu har jag en plan och ett mål!

Roger Klang, Lund den 21/2/2009

Det är coolt att vara smart, den som är smart får sista ordet! Och vem tänker på våra gamla?

Den här gången tänker jag gå till storms emot brottslingar som har äldre som måltavlor. Det är inte bara vi av den lite yngre modellen som varit naiva i det förflutna. Även våra äldre har varit så, men de verkar inte ha kunnat ställa om sig till det mångkulturella samhället. De släpper fortfarande in vem som helst i hemmet, utan att förstå deras verkliga avsikter. Hur ska dem kunna försvara sig? Jag är rätt säker på att dessa brottslingar som angriper min mormors generation, tillhör internationella ligor som härjar i Sverige, som av ingen annan anledning än att dem är lätta mål, angriper äldre ensamma svenskar, när de inte vill angripa sina egna äldre utav respekt! Min egen mormor har visat sig inte vara så naiv! När någon eller några okända personer ringde på hennes dörr häromleden, så öppnade hon inte överhuvudtaget. Duktig Gumma!

Tjuvarna kommer ofta från Rumänien, och arbetar ett tag på en plats i taget i Sverige. I Rumänien är stora befolkningsgrupper rörliga zigenare. Det får mig att misstänka att tjuvarna här i Sverige är Romani, ett ord man använder om man vill vara snäll. Men det finns ingen anledning att vara snäll i detta fall, om det är som jag tror, så låt oss kalla dem zigenare!

Att säga detta rakt ut är förstås tabu, men ni känner mig, jag hatar politisk korrekthet! I USA är det inte samma hysch-hysch mot att tala om förövarnas identitet, etnicitet och ras. Där ses det (naturligtvis!) som ett effektivt sätt att efterlysa brottslingar och bekämpa kriminalitet. Den som levde i ett sån´t land skulle inte behöva spekulera, som jag måste göra här!

”När vi här i Sverige inte vill ha att göra med vår kultur, så är det i själva verket så att vi inte vill ha att göra med våra mor- och farföräldrar!” Citat Roger Klang.

Nu vill jag även säga någonting till alla skoltrötta yngre; ”Det är coolt att vara smart, den som är smart får sista ordet i en dispyt! Och det gäller naturligtvis att man fyller skallen med något under tiden!” Citat Roger Klang.

Roger Klang, Lund den 12/1/2009

Genusforskarna förutsätter det dem ska bevisa. Vetenskap?

Hej Lars Leijonborg och Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt!

Hur kommer det sig att det fortfarande finns typiska vänsterpolitiska regler i skolan och högskolans värld? Jag tänker på följande lagar och regler för skolan, som t.ex. det här:

”Enligt läroplanen ska förskolan motverka stereotypa könsroller och könsmönster.” Men kanske främst, tänker jag på nedanstående:

I SOU 2006:75 Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. I den påpekas det upprepade gånger att svensk förskola ”representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt” (sid. 19), och detta ”könspolitiska projekt” styrs i stor utsträckning av genusvetarnas forskningsresultat. Allt enligt Tanja Bergkvist (svar direkt, brännpunkt i SvD den 30/12/2008).

Är inte detta att hjärntvätta barnen? Så länge som förskolor, skolor och universitet är statliga så kan vi väl inte acceptera politisk styrning av institutionerna? Håller ni inte med? Och som Tanja skriver; det finns också en ekonomisk aspekt. Vad är det egentligen skattebetalarna tvingats att bekosta?

Det kan jag tala om för er; kvasi- eller pseudovetenskap! Som sådan har den stora likheter med klimatforskningen, det är ingen riktig vetenskap. Men jag har ändå mer tilltro till klimatforskarnas resultat än ”genusforskarnas”!

Varför är det t.ex. så, att ingen kan bli genusforskare utan att ha de rätta åsikterna, så att det garanteras att ”man” förutsätter det som ska bevisas? Är det då vetenskap? Varför finns det inga genusforskare som kan och vill föra kontrapolitik mot Tina Rosenberg, och säga fritt att han/hon tror på att pojkar och flickor föds med olika förutsättningar? Är det detta ni kallar för forskning; ensidig politisk propaganda? Till och med klimatforskningen har en och annan ”avvikare”.

Är det så konstigt att jag säger att den borgerliga regeringen inte kommer att bli ihågkomna för någonting, av historieskrivarna?

M.v.h. Roger Klang, Lund den 31/12/2008

Skolflytt, vad innebär det för en elevs betyg?

Hej Jan Björklund!

När en elev i en grundskoleklass någonstans i Sverige flyttar med sina föräldrar, så får lärarna i den nya skolan problem, i synnerhet om det sker sent på terminen inför betyg. Eleverna kan också anse att betygen från några av de nya lärarna, blir ojusta.

Jag föreslår därför att ni upprättar ett system i skolan, så att lärare i elevens gamla klass måste meddela var personen ligger på kunskapsskalan, vilka betyg lärarna i den gamla klassen anser att eleven har gjort sig förtjänt av så långt! Kanske kan man kombinera det med ett kunskapsprov på den nya skolan?

Men det måste finnas nationella riktlinjer för hur informationen skall utbytas! Kanske genom något nät-formulär? Någon form av muntlig kommunikation lärarna emellan rekommenderas förstås också ska vara obligatoriskt!

M.v.h. Roger Klang, Lund den 24/12/2008